@tomasmonsen snyggt! Värdefull sammanfattning. Ser ut att finnas en hel del att göra. Ser fram emot att följa ert arbete.

@salgo60-ej-aktiv Ok. Om du stöter på en publik backlog hos någon myndighet så får du gärna lägga en länk här, jag är mycket intresserad.

@Magnus-Sälgö sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:

Se hela svaret https://github.com/salgo60/open-data-examples/issues/2#issuecomment-1175362343
...
I Regeringskansliet pågår sedan några år tillbaka en översyn av rättsinformationsförordningen. I samband med detta upphörde arbetet med att samla in myndigheternas rättskällor och status för lagrummet.se stannade vid att vara en länkportal.

Svårt att förstå hur regeringskansliet tänker kring hur digitaliseringen ska skyndas på.

Vad handlar översynen om, hur långt har man kommit i den, och varför upphörde arbetet med att samla in rättskällorna?

Det låter som något en haverikommission eller riksrevisionen borde ta sig an att reda ut, det innebär ju ett allvarligt bakslag för digitaliseringen och effektivisering av det svenska samhället.

@jonor tycker eionet gör det snyggt med identifierare se bathingWaterIdentifier där man är tydlig "Methodology for obtaining data"

Must be a valid bathing water identifier in the "WFDProtectedArea" registry

i mitt hobby Projekt svenska badvatten försöker vi skapa denna i Wikidata tillsammans med Naturkartan, Badkartan IN OCH RÖSTA UPP alla kan vara med och Wiki världen är duktiga på att hantera versioner av data länk exempel, diskussionssidor, enkelt prenumerera/ pinga andra - saker som behövs om löst kopplade system/ personer/ organisationer skall kommunicera vilket TYVÄRR svenska myndigheter, kommuner verkar vara..:

personlig fundering badplatser varför låter man kommuner skicka in koordinater som finns på land och varför finns ingen kvalitetssäkring med Lantmäteriet och varför skickas dålig data till EU. Och varför ställs inte krav på Lantmäteriet att för badplatser ha id = bathingWaterIdentifier

saker vi hittat när man kollar på datat fel loggade med just koordinater vi inte tror på felet är även spårbart på objekt i Wikidata se SPARQL som hittar objekt för badplatser vi satt lägre rang på för att vi som lekmän inser att här vill vi inte bada alla dessa fel skickas sedan utan kvalitetssäkring till EU som inte heller kvalitetssäkrar sakerna känns mer och mer som DN artikeln är allt för sann

1ec972fb-aa54-49d4-8680-4327c601d2f2-image.png

@salgo60-ej-aktiv Ditt inlägg handlar mer om arbetssätt än om APIer, så jag flyttade det till den här tråden.

@Jonas-Nordqvist jag tror du missförstår mig och Magnus. Visst har vi åsikter om datakällorna som publiceras på dataportalen, men ämnet här är ju att diskutera ett förslag till communityskapande funktioner i dataportalen. Våra invändningar i stort är att istället för att bygga kommentarer frikopplat från datamängden bör man fundera på hur livscykeln runt de publicerade datamängderna fungerar och hur man jackar in communityt där om man faktiskt är seriös på att uppnå en fungerande engagerade community.

Jag(och förmodligen även Magnus) menar att dataportalen borde vara en datamängd i sig som kan dra nytta av att visa vägen för hur OpenSourcekulturen kan anammas i datapublikation.

Tänker direkt tillbaka på en annan funktion man bad om återkoppling på (filtrering och gruppering av data-källor där det från DIGG's önskan vara att begränsa till något smalt och unikt istället för brett och sammanlänkat)

I det fallet man är seriös på målet fungerande community snarare än på målet bygga en kommentarsfunktion, så kanske man ska fråga sig vad det är för interaktioner communityt är intresserad av att bidra med.

För mig är det viktiga i publicerad grunddata:

att den håller hög kvalitet. att varje enskilt dataobjekt går att länka till och från som "samma-som" att existerande fel pekas ut tydligt att processen runt datan går att lita på att datamängderna går att hitta

För att uppnå detta behövs:

att varje objekt i datan går att referera till otvetydigt med korrekta persistenta identifierare att felrättningar kan skötas transparent så att datan går att lita på & processen för att skicka in rättningar blir tydlig att det går att berika datamängderna med metadata från communityt så att fler kan hitta dem.

Vart det tydligt eller oklart?

@salgo60 sa i Här kommer höstens NOSAD- workshops!:

@dennis_priskorn sa i Här kommer höstens NOSAD- workshops!:

+1 Jag håller helt med. CSV är bra.

Hur hanterar du flerspråkighet snyggt dvs. 1 fält med många språk.... finns det bra mönster i csv? att skapa nya kolumner för varje språk känns galet.... i Måltidsinformation verkar man skapa om hela filen för varje språk vilket känns bäddat för att skapa fel och inkonsistens.... plus erfarenhetsmässigt är det enklare att ha datat i samma fil och sedan välja visa multispråk fältet på det språk man förstår jmf zh, ar och sv allt data i Q317877 men visar fälten och term namnen på valt språk med fallback en....

8243b23d-7632-434f-acbd-19e301e71160-image.png

Kollar du på projektioner så är har man valt nya fält för varje projektion se Måltidsinformation

Läser vi hos LM "en framtid kommer således all information att vara lägesbestämd i SWEREF 99. Läget kan dock redovisas i tretton olika plana koordinatsystem"

Hur ska det specas csv... med 13 nya fält? En fil för varje projektion....

55ec5f85-788d-48d7-abee-1bec886ec0bb-image.png

Tänker jag fel?

Nä, som vanligt har du en poäng!

CSV passar inte bra för flerspråkighet. JSON är något bättre, men bäst är nog en graf likt Wikibase där många språk understöds på alla "things".

Jobbigt med 13 olika koordinatsystem! Hoppas DIGG kan göra nån typ av rekommendation så alla myndigheter publicerar i endast ETT koordinatsystem (för digitala kartor).

@bengtb Tyckte jag läste någonstans att Pega bygger på Java, men det kanske man inte ser så mycket av som användare av produkten.

Pega is a Java-based business process management tool which is used to build enterprise applications.

https://docs.pega.com/reference/86/how-call-through-java-based-services

Intressant att höra flera synvinklar.
Jag håller med om att öppen källkod inte alltid är ett gångbart alternativ i stunden. Jag observerade att arbetsförmedlingen jobbar med att få upp prestandan på ett öppen källkodsalternativ till Datomic (vilket är en mycket intressant och innovativ programvara vad gäller databasteknologi och koncept som jag gärna ser får större användning och spridning).

Dock bottnar ju detta ofta i en mycket ojämn resurstilldelning vad gäller proprietär och öppen programvara, vilket jag tycker gör att kvalitetsmässiga jämförelser inte blir helt rättvisa.

Därav min fråga om fördelningen mellan offentliga medel som läggs på öppen programvara respektive proprietär med sluten källkod. Hur mycket pengar lägger man t.ex. på inköp av officepaket och vad hade man uppnått med detta om man investerat samma belopp och resurser i öppna system för dokumenthantering?

Investera lika mycket medel i en öppen källkodsprodukt, 100 miljoner eller motsvarande som man lägger på den proprietära produkten, gör sedan en jämförelse av kvalitet och den allmänna tillgången till och nyttan av programvaran i samhällsssystemet över tid mot den proprietära produkten.

@kristine_ I SOU 2020:55 Innovation genom information sid kap 8.5, sid 138, finns några exempelsituationer som jag tror skulle vara intressanta att visualisera för de som är intresserade av vilken påverkan den nya lagen kommer att få.

Situation 4 är den som illustrerar, åtminstone för mig, att den nya lagen inte kommer få någon som helst inverkan på kommuners incitament att publicera mer öppna data:

Situation 4 : "Den information som företaget i exempel1 vill kunna vidareutnyttja finns inte tillgänglig sedan tidigare. Myndigheten finner att det inte finns några hinder mot ett utlämnande på grund av sekretess, men anser att sammanställningen av uppgifterna kräver mer än rutinbetonade åtgärder. Informationen lämnas därför inte ut enligt 2 kap. TF"

Den nya lagen är således inte tillämplig här, så tillvida inte myndigheten väljer att frivilligt lämnas ut. Och frivillighet har myndigheterna alltid haft. Så inget skillnad.

@jenniferskoglund

Tackar för svaret! Q2 är ändå någonting att förhålla sig till. 🙂

Jag är en av de som var med och tog fram synpunkterna för Jordbruksverkets räkning, så skulle det uppstå några frågor är det bara att höra av sig.

@maria_dalhage ja men konstruktiv hetta vill jag se 😉 se exempel nedan hur om man gör rätt med persistenta identifierare så kan forskning 1750 kopplas ihop med länkade data 2021

Jag gjorde i veckan en övning att koppla ihop Litteraturbanken <-> bilder som har semantisk interoperabilitet med WIkidata <-> forskning på Runstenar av Uppsala Universitet och Riksantikvarieämbetet dvs. många SILOS och många kockar och vi delar kanske inte helt samma världsbild plus att med all rätt finns ett Trust issue mellan domän specialister och hobby runeologer

se min artikel Structured_data_for_GLAM-Wiki/Roundtripping/KMB

Det intressanta här är att allt detta går rel. enkelt för att

runforskarna redan 1750 skapade persistenta identifierare till de olika runstenarna när nya runforskare hittade på nya nummer serier så refererade man till dom äldre nu i #Wikidata gödslar vi med ca 5000 identifierare vi kopplar ihop så denna forskning blir inte inlåst och vi kan koppla ihop allt som jag visar i artikeln så genom att dessa forskare redan 1750 flrstod vikten av persistenta unika identifierare och att vi idag 2021 sätter upp skyltar bredvid runstenar i naturen så kan även vi hobby runeloger ta bilder och förklara vad vi ser.....

Inlåsnings effekten = 0 även fast det är en bok Bautil från 1750

1139px-Bautil_936.jpg

1280px-Book_Swedish_Runicinscription.jpg

det är detta tänk jag skulle vilja se är att vi har diskussioner om.... kultur Sverige startade 2012 med att diskutera detta och har enligt mig gjort massa misstag

fel kompetens i organisationerna avsaknad av tydlig vision jobbar inte med moderna plattformar som GITHUB och change management väldigt svårt att ta åt sig tänket med persistenta identifierare se hur flera 100 miljoner plöjs in i ett EU projekt Europeana som inte levererar

@jonas-nordqvist bra inspel. Jag tänker att det som är syftet med att skriva en debattartikel är att just väcka debatt och precis som du skriver känns vissa av punkterna mer realistiska och värda att eftersträva än andra.

Punkt 2 vill jag debattera: DIGG har sedan 2019 en policy som säger att det vi anskaffar i första hand ska vara öppen källkod, och vidare att det vi utvecklar ska licensieras som öppen källkod. Detta rimmar med vad som står i Regeringens digitaliseringsstrategi (2017), vad som står i Regeringsuppdrag kopplat till Ena och vad EU:s ministrar skrivit under i olika deklarationer senaste Strassburgdeklarationen som skrevs under i mars i år. Det som är unika processer hos olika myndigheter kan vi behålla och med öppen källkod kan vi ju vidareutveckla och modifiera. Men om jag tittar på alla de projekt som jag har deltagit i eller lett. Vi är sällan så unika som vi vill tro, och viljan att hitta gemensamma nämnare med andra gör att vi blir dåliga på att samarbeta.

Punkt 7 håller jag helt med dig om!

Punkt 4 kanske är den viktigaste punkten. Skatteverket har kommit långt här och har nu till och med en egen kategori i detta Community för att leverera API-först!

@björn-hagström detta flytta runt gör att alla externa länkar sluta fungera är min gissning.... känns som vi är tillbaka till detta att kunna logga frågor med unika idn.......

@salgo60-ej-aktiv Tja, men projekt är per definition avgränsade i tid och scope. När projektet är avslutat finns inga resurser att göra något med resultatet förrän det kommer in i produktion. Förhoppningsvis kommer dock ett annat projekt (Dataplattform) att kunna föra TORA till produktion med tiden.

@björn-hagström Ping @Ainali t.ex.

@salgo60 sa i HelpdeskID och ärendenummer:

design kyrkogården

Här kunde jag inte låta bli att googla lite. Vi hade faktiskt inte ett objekt på WD för detta koncept, men "design graveyard" verkar finnas tex här https://www.justinmind.com/blog/10-90s-websites-designs-you-wont-believe-existed/

Jag hittade även en vetenskaplig artikel som använder "graveyard data" som beskrivs som "discarded".

Så jag skapade https://www.wikidata.org/wiki/Q108616705 och länkade den

@kristine_
Jag håller med om att filter på uppdateringsfrekvens vore lämpligt att implementera.
Det hade underlättat väldigt mycket.
Är det något som är planerat?

@jonass @salgo60-ej-aktiv +1 på den 🙂

länk till DIGG

även Internet Archive har koll på DIGG vi ger @Dennis_Priskorn ett stort tack som konsultar åt IA - att dom håller reda på DIGGs leveranser....

75c4b65b-7301-441c-a6ba-1246e6b7245e-image.png

@ainali Jag uppmanar dig att sluta använda handlingar.se tills att buggen jag beskrivit här är löst... Jag har inte lyckats kontakt hon som kör projektet än tyvärr.