@ mattias ok nu fattar jag projektet har en yta bra.!!!..

Återkommer men det känns som man borde nog ta sig en funderare om det är massa csv filer som skall göra Sverige bäst i världen på Öppen data eller om vi skall gå tillbaka till ritbordet och ifrågasätta dagens svenska dataportal och att skicka dataset till Europeiska dataportalen data.europa.eu ...

Det lilla jag ser av Öppen data så har inte DIGG vuxit och kan underhålla tekniska lösningar (tänker på att det saknas styrning, felrapportering, se senast först verkar fortfarande vara skakigt, sökningen skulle man komma tillbaka med osv...) och samma känns med Europeiska dataportalen dom känns som samma andas barn att det är mer flashiga PDF:er och tweets än riktig verkstad....

Skall data konsumera 2021 i hela Europa så måste vi

enkelt ha stöd för flera språk

nyckelord för ett badvatten data skall i möjligaste mån också finnas i en kunskapsgraf eller liknande så man kan hämta datat på sitt språk med kopplingar/relationer... skicka fält som heter kommunkod till EU gör det nog inte helt enkelt för en italienare att förstå...

tror min lilla test med IoT device visar att det blir vildvuxet och vi måste pröva oss fram till bättre lösningar där kanske en karta över alla badvatten IoT är ett litet steg att förenkla...

även kommunikationen mellan aktörer måste mogna (bra att ni har en yta), jag har i veckan slagit mig blodig mot Havsmyndigheten och blivit smått deprimerad av att se hur bra det skulle kunna vara efter att ha kommunicerat med Havs motsvarighet på Europa nivå EEA och fått svar på 60 minuter där dom även pekar på liknande projekt --> detta spar veckor av dödsdömda försök

9d74d420-13e1-4aa5-a4fd-ee27c0f10c8c-image.png

0a29e395-608d-4394-9d59-72a1bb063fe5-image.png

Min erfarenhet att flytta metadata iform av penningtransaktioner där så visste alla vad vi flyttade och varför och saker hade specats i årtionden.... i ett öppet och "löst kopplat" landskap är detta 100 ggr svårare och skall sedan datat kunna hämtas av folk i hela Europa eller "galningar" som vill mäta vattentemperaturen för att se när isen kommer... så behövs mycket med tålamod och kommunikation

@salgo60-ej-aktiv Ok. Om du stöter på en publik backlog hos någon myndighet så får du gärna lägga en länk här, jag är mycket intresserad.

@jonor tycker eionet gör det snyggt med identifierare se bathingWaterIdentifier där man är tydlig "Methodology for obtaining data"

Must be a valid bathing water identifier in the "WFDProtectedArea" registry

i mitt hobby Projekt svenska badvatten försöker vi skapa denna i Wikidata tillsammans med Naturkartan, Badkartan IN OCH RÖSTA UPP alla kan vara med och Wiki världen är duktiga på att hantera versioner av data länk exempel, diskussionssidor, enkelt prenumerera/ pinga andra - saker som behövs om löst kopplade system/ personer/ organisationer skall kommunicera vilket TYVÄRR svenska myndigheter, kommuner verkar vara..:

personlig fundering badplatser varför låter man kommuner skicka in koordinater som finns på land och varför finns ingen kvalitetssäkring med Lantmäteriet och varför skickas dålig data till EU. Och varför ställs inte krav på Lantmäteriet att för badplatser ha id = bathingWaterIdentifier

saker vi hittat när man kollar på datat fel loggade med just koordinater vi inte tror på felet är även spårbart på objekt i Wikidata se SPARQL som hittar objekt för badplatser vi satt lägre rang på för att vi som lekmän inser att här vill vi inte bada alla dessa fel skickas sedan utan kvalitetssäkring till EU som inte heller kvalitetssäkrar sakerna känns mer och mer som DN artikeln är allt för sann

1ec972fb-aa54-49d4-8680-4327c601d2f2-image.png

@salgo60-ej-aktiv Ditt inlägg handlar mer om arbetssätt än om APIer, så jag flyttade det till den här tråden.

@salgo60 sa i Här kommer höstens NOSAD- workshops!:

@dennis_priskorn sa i Här kommer höstens NOSAD- workshops!:

+1 Jag håller helt med. CSV är bra.

Hur hanterar du flerspråkighet snyggt dvs. 1 fält med många språk.... finns det bra mönster i csv? att skapa nya kolumner för varje språk känns galet.... i Måltidsinformation verkar man skapa om hela filen för varje språk vilket känns bäddat för att skapa fel och inkonsistens.... plus erfarenhetsmässigt är det enklare att ha datat i samma fil och sedan välja visa multispråk fältet på det språk man förstår jmf zh, ar och sv allt data i Q317877 men visar fälten och term namnen på valt språk med fallback en....

8243b23d-7632-434f-acbd-19e301e71160-image.png

Kollar du på projektioner så är har man valt nya fält för varje projektion se Måltidsinformation

Läser vi hos LM "en framtid kommer således all information att vara lägesbestämd i SWEREF 99. Läget kan dock redovisas i tretton olika plana koordinatsystem"

Hur ska det specas csv... med 13 nya fält? En fil för varje projektion....

55ec5f85-788d-48d7-abee-1bec886ec0bb-image.png

Tänker jag fel?

Nä, som vanligt har du en poäng!

CSV passar inte bra för flerspråkighet. JSON är något bättre, men bäst är nog en graf likt Wikibase där många språk understöds på alla "things".

Jobbigt med 13 olika koordinatsystem! Hoppas DIGG kan göra nån typ av rekommendation så alla myndigheter publicerar i endast ETT koordinatsystem (för digitala kartor).

@maria_dalhage ja men konstruktiv hetta vill jag se 😉 se exempel nedan hur om man gör rätt med persistenta identifierare så kan forskning 1750 kopplas ihop med länkade data 2021

Jag gjorde i veckan en övning att koppla ihop Litteraturbanken <-> bilder som har semantisk interoperabilitet med WIkidata <-> forskning på Runstenar av Uppsala Universitet och Riksantikvarieämbetet dvs. många SILOS och många kockar och vi delar kanske inte helt samma världsbild plus att med all rätt finns ett Trust issue mellan domän specialister och hobby runeologer

se min artikel Structured_data_for_GLAM-Wiki/Roundtripping/KMB

Det intressanta här är att allt detta går rel. enkelt för att

runforskarna redan 1750 skapade persistenta identifierare till de olika runstenarna när nya runforskare hittade på nya nummer serier så refererade man till dom äldre nu i #Wikidata gödslar vi med ca 5000 identifierare vi kopplar ihop så denna forskning blir inte inlåst och vi kan koppla ihop allt som jag visar i artikeln så genom att dessa forskare redan 1750 flrstod vikten av persistenta unika identifierare och att vi idag 2021 sätter upp skyltar bredvid runstenar i naturen så kan även vi hobby runeloger ta bilder och förklara vad vi ser.....

Inlåsnings effekten = 0 även fast det är en bok Bautil från 1750

1139px-Bautil_936.jpg

1280px-Book_Swedish_Runicinscription.jpg

det är detta tänk jag skulle vilja se är att vi har diskussioner om.... kultur Sverige startade 2012 med att diskutera detta och har enligt mig gjort massa misstag

fel kompetens i organisationerna avsaknad av tydlig vision jobbar inte med moderna plattformar som GITHUB och change management väldigt svårt att ta åt sig tänket med persistenta identifierare se hur flera 100 miljoner plöjs in i ett EU projekt Europeana som inte levererar

@björn-hagström detta flytta runt gör att alla externa länkar sluta fungera är min gissning.... känns som vi är tillbaka till detta att kunna logga frågor med unika idn.......

@salgo60-ej-aktiv Tja, men projekt är per definition avgränsade i tid och scope. När projektet är avslutat finns inga resurser att göra något med resultatet förrän det kommer in i produktion. Förhoppningsvis kommer dock ett annat projekt (Dataplattform) att kunna föra TORA till produktion med tiden.

@salgo60 sa i HelpdeskID och ärendenummer:

design kyrkogården

Här kunde jag inte låta bli att googla lite. Vi hade faktiskt inte ett objekt på WD för detta koncept, men "design graveyard" verkar finnas tex här https://www.justinmind.com/blog/10-90s-websites-designs-you-wont-believe-existed/

Jag hittade även en vetenskaplig artikel som använder "graveyard data" som beskrivs som "discarded".

Så jag skapade https://www.wikidata.org/wiki/Q108616705 och länkade den

@stefan-wallin
Bra input, just idag använde vi inte Markdown men vi tar med oss frågan för hur vi långsiktigt ska arbeta med profilen och playbooken.

Hälsningar, Kristine

@kristine_
Jag håller med om att filter på uppdateringsfrekvens vore lämpligt att implementera.
Det hade underlättat väldigt mycket.
Är det något som är planerat?

@ainali Jag uppmanar dig att sluta använda handlingar.se tills att buggen jag beskrivit här är löst... Jag har inte lyckats kontakt hon som kör projektet än tyvärr.

@björn-hagström Halloj, jag har fått till en sittning nästa vecka där jag skall få lite mer info kring vad vi tänker hos oss på IST (som driver skolmatsappen: skolmaten.se). Sen skulle jag hemskt gärna ta en avstämning med dig!

@ainali eller kanske lära myndigheter hur andra liknande myndigheter jobbar på ett effektivt sätt (säger han som gråter sig till sömns varje kväll att DIGG, Riksarkivet... inte ger mig unika id:n)

Att bygga tjänster som badkartan men för myndigheter blir mycket mera användbart om vi har unika ID:n för myndigheter i hela världen och deras tjänster. Kan vi sedan ha 5stardata och "samma som" med ex. Wikidata så kan insamlat data enklare kopplas ihop och analyseras...

@dennis_priskorn tänk om vi strukturerade öppna data med koppling till en kunskapsgraf.... och kunde navigera lika snyggt..

Verkar som ett företag Google hunnit före enl. Google AI blog: Building Google Dataset Search and Fostering an Open Data Ecosystem / video

aaa9ecea-a70c-4a5a-b365-2cb4b0b999f0-image.png

@salgo60-ej-aktiv sa i Wikibase and the EU Knowledge Graph as an use case:

Lucas 1 juni 2021 "Wikidata Live Querying"

Den hade jag inte sett! Tack för tipset 🙂

FYI: Wikidata skapar nu en plattform för att hantera mismatch mellan data i Wikidata och externt data se Wikidata:Mismatch_Finder

Fråga: har SCB en ändringsprocess för fel i datat? och hur rapporteras till den? var ser man bäst skillnad om en uppdatering publiceras, vilken som är aktuell version av datat?

Wikidata är en öppen plattform --> att alla kan ändra så vi ör beroende av bra extern data som vi hela tiden kan jämföra Wikidatas data med (för att upptäcka ex. vandalisering). Jag har hemsnickrat några Notebooks för Nobelprize.org, Svenska akademin, SKBL.... och det finns andra som gjort liknande men mig veterligen finns ingen samordning på detta men det är dit jag hoppas Wikidata vill....

En annan spännande utveckling som jag pratade kort med SCB om är att vi Wikipedia blir mer data drivet iom ett nytt projekt Abstract Wikipedia där tanken är att vi bättre än idag skall skala och kunna skriva en artikel en gång i ett "metaspråk" som sedan publiceras på flera 100 språk....

exempel eran Kommun i Siffror där vi nu länkar er på > 1400 ställen på svenska Wikipedia medans engelska Wikipedia som är en av världens 20 största webplatser endast länkar SCB 3 ggr om ni levererade data/sidor på engelska skulle kunna länkas från en:Wikipedia som ofta har fler läsare än svenska Wikipedia jämförelse Solna kommun där vi har artiklar på 52 språk och antalet läsare i år är 54 742 på en:Wikipedia medans sv:Wikipedia har 29 761 länk statistik

d5875f56-1c5b-405c-964b-51b36b70f233-image.png

Ps. Wiki världen är enormt spretig och olika personer gör olika saker med väldigt lite samordning så förvänta er inte att om ni pratar med en person att övriga vet om denna dialog, i bästa fall hamnar saker i en backlog se sökning SCB i Phabricator som visar lite vad som gjorts med SCB...

@nina_ ok over and out jag tror inte vi är på samma sida att jobba med öppna prioriterade backlogs och strukturerat... du får flytta runt saker eller ta bort eller höra av dig om vill veta hur vi jobbade....

Tycker KB är ett bra exempel där alla inklusive KB har mycket att lära av... vikten av att ha rätt kompetens, strukturerad kommunikation med slutanvändarna, vikten att använda beprövade verktyg som backlogs med unika id:n för tasks.... dvs. samma problem vi har med kommunikationen med DIGG där jag tror en publik backlog spar enormt med tid för alla...

Tack @jonass! 🙂 Det var en tydlig beskrivning av skälet till varför jag säger som jag gör. Vi diskuterar de här frågorna väldigt mycket på många myndigheter, särskilt efter Schrems II. Det som är särskilt besvärligt är just fritextfält i kombination med personuppgifter och tredjelandsöverföringar. Ibland fungerar det, men det är ett svårnavigerat landskap.
När jag säger att lösningen kanske inte är så inkluderande som vi skulle vilja så menar jag att jag tror att många i offentliga sektorn drar sig för att göra inlägg på den typen av plattformar eftersom de inte är säkra på att det är ok. Ibland är det inte ok heller.

@jonas-nordqvist sorry för tråd kap... gissar att som jan Ainali antyder att du får nog många varianter/förklaringar....

Bäst vore väl om det finns en arbetsmodell hos DIGG att saker som detta gör att dom skapar en task i sin backlog med ett unikt id

vi kan se backloggen prenumerera på vad som sker kommentera där vi får ett unikt task id på att detta ev. måste förtydligas med en rekommendation eller annat... när det gjorts får vi ett ping så jobbar vi med Wikidata där alla kan ställa frågor men det är Lydia Pintcher som prioriterar WIkidata backlog

Snyggast vore om "din" kommun jobba på samma sätt med en publik backlog som vi kan se och som pekar på DIGGs backlog.... jag skrev lite om dom tankarna under co-creation i en annan tråd....

Det är säkert bra med diskussioner med mer struktur och Facebook grupper men DIGG bör vara expertmyndigheten som fångar upp detta och pekar med rak hand i typ en instruktion vad som gäller....