@salgo60-ej-aktiv sa i Wikibase and the EU Knowledge Graph as an use case:

Lucas 1 juni 2021 "Wikidata Live Querying"

Den hade jag inte sett! Tack för tipset 🙂

@mattias Det vore intressant att se en uppföljning av publiceringar över tid, går det att få fram?

@salgo60-ej-aktiv Med lite god vilja, men ja! Detta är ett konkret exempel på hur vi myndigheter kan fungera som en plattform och utveckla API:er som andra kan vidareutveckla och använda. Precis som open banking. Det är svårt att prata om plattformar, ekosystem och digiital infrastruktur innan man har något konkret. Det är detta vi försöker förmedla via NOSAD genom att prata "öppet-begreppen" (kod, data och standarder). Jobtechsektorn har konkreta exempel och Trafiksektorn ligger i framkant. Hoppas fler kollar på Våra NOSAD-inspelningar med Drive Sweden, Entur, Odin mfl. (Inspelningar från september. Finns på nosad.se)

@salgo60-ej-aktiv sa i Textdata och delning av statliga utredningar för maskinell analys:

Så myndighetsvisionen är presentera text som text inte med layout.... känns mer 1985 än 2021... man var till och med inne och snurra på att HTML som också är layoutorienterat skulle vara en väg framåt.... känns som DIGG borde vara ett kompetenscenter som deltar och pekar med rak hand...

Trots allt, HTML och Markdown är väl textformat som ligger nära till hands för att publicera strukturerade dokument på en betydligt högre nivå än PDF, med stöd för tabelldata, länkar och relationer mellan dokument. Wikidata beskriver ju information om och referenser till resurser, medan resurserna existerar i form av webbsidor som exempelvis artiklar på Wikipedia.

Jag måste säga att det känns lite konstigt att till exempel ha krav på att följa Riksarkivets FGS:er som de ser ut idag. Om något ska levereras om 10-15 år kan jag nästan garantera att FGS:erna då inte kommer att motsvara de som finns idag. Brottar nu med FGS ärendehantering som är i version 1.0 men samtidigt "interimversion". Har varit det i ett tag nu så jag undrar hur länge något kan vara "interimversion". Personligen är jag mer förtjust i Dilcis dokumentation och specifikationer. Känns modernare och mer genomtänkta. Jag lutar åt att faktiskt använda CITS ERMS och sedan göra ett mappningsdokument till FGS ärendehantering om det behövs. Har också observerat att Schematron äntligen har börjat komma även hos Riksarkivet men då inte för FGS ärende...

@nilsw-ra jag köper det men är tyvärr lika villrådig som du vem som borde göra vad. Saker jag ser

Riksarkivet Tora projektet - historiska bebyggelseenheter (byar och motsvarande enheter) det jag skrev ned efter att ha pratat med Karswall 2020 (kan vara fel)
eb593cff-b147-424a-bc7f-84b7a15158e2-image.png

Se även SCB diskussion på annat ställe hoppas dom skapar en öppen backlog där data kan diskuteras....

Känns som DIGG borde ha ett register vilka olika entiteter olika myndigheter ansvarar för, känns som det är dit vi vill med The Once Only Principle (TOOP) och Single Source of Truth (SSOT) har dock inte sett hur detta skall realiseras eller vem som gör vad eller när vi får detta men många med mig tror det är lösningen på dagens röra ...

Läns- och kommunkoder mm kanske slaktfärdiga 😉 blir lite system som får byggas om gissar jag....

@salgo60-ej-aktiv Bra att det finns transkript i videon, men lite konstig sökfunktion, den verkar bara träffa på hela ord. Innehållet går lite över huvudet på mig, innebär authoritativeness att något är en förstahandskälla, eller att man bemyndigats eller på något sätt utsetts att vara det? Och myten innebär att detta inte nödvändigtvis korrelerar med kvaliteten på datan? Hans förslag är då att Bionomia antar rollen som en egen auktoritet genom att införa Bionomia ID.

Varför specar vi bara på svenska ett språk på plats 96 om vi skall bli bäst i världen? Förväntar vi oss att andra skall lära sig svenska så dom kan använda vårt data?

Ingen verkar reagera på detta? Vem har beslutat att det bara blir svenska specar? Eller torrsimmar vi bara? Skärpning

Exempel hur en kunskapsgraf skalar till flera språk

. P625

Annan fördel att inte jobba med "word" specar (med ev. säkerhetsproblem) utan ha en katalog med egenskaperna/termerna är att ha språkstöd som borde vara ett grundkrav på Öppna data.

Den digitala expertmyndigheten DIGG stödjer engelska på några sidor, annars är språket svenska (plats 96 i storlek) vilket måste vara en stor teknisk skuld hos DIGG som måste bero på dåligt kravanalys, fel val av teknisk plattform, samma med DIGGs öppna data där man kan välja engelska men det mesta blir svenska som kolumnnamn, etc... känns inte moget...

Exempel term P625 (P625 diskuterades även här) jag nämner ovan hur en kunskapsgraf "enkelt" stöder olika språk

P625 --> grekiska --> Property:P625?uselang=el P625 --> engelska --> Property:P625?uselang=en P625 --> kinesiska --> Property:P625?uselang=zh P625 --> franska --> Property:P625?uselang=fr P625 --> franska --> Property:P625?uselang=ru

Tittar vi på Sverige så är de största språken

P625 --> svenska --> Property:P625?uselang=sv P625 --> arabiska --> Property:P625?uselang=ar P625 --> finska --> Property:P625?uselang=fi P625 --> bosniska --> Property:P625?uselang=bs P625 --> kurdiska --> Property:P625?uselang=ku P625 --> polska --> Property:P625?uselang=pl P625 --> spanska --> Property:P625?uselang=es P625 --> persiska --> Property:P625?uselang=fa P625 --> tyska --> Property:P625?uselang=de P625 --> danska --> Property:P625?uselang=da P625 --> norska --> Property:P625?uselang=no P625 --> engelska --> Property:P625?uselang=en P625 --> somaliska --> Property:P625?uselang=so P625 --> arameiska --> Property:P625?uselang=arc P625 --> turkiska --> Property:P625?uselang=tr P625 --> albanska --> Property:P625?uselang=sq P625 --> thailändska --> Property:P625?uselang=th P625 --> ryska --> Property:P625?uselang=ru P625 --> ungerska --> Property:P625?uselang=hu P625 --> kantonesiska --> Property:P625?uselang=yue

Vän av ordning som ser denna mångfald av språk samtidigt som vi ser alla dessa kommunikatörer som anställs i kommunerna så har jag efter att letat utegym hos > 200 kommuner (antal/karta) inte hittat en sida med andra språk en svenska om utegym....

Öppna data designmönster - fallback language
I Wikidata kan man sätta upp fallback language dvs. finns inte saker på kinesiska så kan man ha fallback engelska och sedan fallback svenska vilket borde vara ett mönster på alla kommunala datadrivna websidor om ex. utegym - exempel karta på Sveriges utegym med websida vi funnit - språk kinesiska, fallback engelska/svenska

85a352bb-af75-43c3-9fd7-b9936fb54d6e-image.png

@jonor HATEOAS finns omnämnt i den svenska nationella API-profilen som DIGG arbetar med i byggblocket API-hantering, publiceras snart. Svårt att rekommendera det som ett skall-krav för API:er dock, att gå från inget API till HATEOAS på första försöket för en organisation är en utmaning. Även om jag personligen gillar idén har jag svårt att hitta bra exempel på dynamiska klienter som faktiskt nyttjar styrkan med HATEOAS. Ge gärna bra exempel om du har.

@nina_ haha, lite roligt 😃

Här finns programmet https://op.europa.eu/en/web/euopendatadays/23-november-2021/

@dennis_priskorn 😉 kanske vi kan få alla assistansfuskare att fotografera busshållplatser

En lösning som jag efterfrågar med SCBs data

tydlig versionskontroll för dataseten ha en DOI för versioner av data och rydlighet vilket som är senaste att det finns publik backlog där man kan rapportera fel, att datasetet kan kommenteras så produktägaren kan ta med det i sin backlog

mer tankar topic/43/ang-scbs-val-av-licens/13

känns som dom som släpper data borde även definierar ändringscykel, hur man kommenterar.

Enklast vore om DIGG tydliggjorde bra "mönster för detta kanske i form av Allmänna råd, idag finns mig veterligen inga Allmänna råd från DIGG utan bara MDFFS som i år bara fått en ny medlem

92cb6fcb-527a-4d73-9e3b-1db177c403c3-image.png

@jonor Jag hittade bokmärkeslistan under användarprofilen, den låg lite undanskymt.
Det kunde andå vara intressant att veta lite mer om hur informationen används, är bokmärken personliga eller visas det för andra att inlägg är bokmärkta?