Ja, det jag menade är att om nya konton var förinställda på att avisera vid svar i tråd och vid omnämnande skulle det hjälpa till att uppmärksamma och följa upp diskussioner som annars glöms bort p.g.a. andra prioriteringar, och gynna aktivitet och deltagande i forumet.

Sedan kan den som inte vill ha sådana påminnelser gå in och stänga av dem i sina inställningar.

Bra påpekande att det kan vara mer effektivt att vända sig till direkt till en myndighet där de är ålagda med skyldighet att besvara ärenden. Tyvärr är det inte alltid man får svar den vägen heller inom skälig tid, utan får ligga på med påminnelser (och kanske ändå inte får någon hjälp i slutänden eftersom det råkade gälla tillhandahållande av användbar strukturerad data som i sin tur är frivilligt eller "inte ingår i uppdraget"). Frågorna kan också ofta vara av allmänt intresse.

@Maria_Dalhage sa i Förvalda inställningar för avisering:

Jag tror att anledningen till varför det upplevs som att trådar dör och är obesvarade ibland, är att endast ett fåtal personer är i forumet regelbundet.

En annan tråd som känns lite bortglömd.

https://community.dataportal.se/post/1152

Hej, jag tittade på leverantörsfakturor.csv från DIGG.

https://www.dataportal.se/sv/datasets/760_1544/leverantorsfakturor

Det verkar som textfilen har en systemspecifik kodning (Windows-1252 eller ISO-8859-1?).

I metadatan står att formatet är text/csv, men jag hittar inte någon information om teckenkodningen.

Webbadress för åtkomst
https://catalog.digg.se/store/1/resource/33
Format
Vanliga mediatyper
CSV (.csv)

Borde inte teckenkodningen vara UTF-8 eller anges uttryckligen i metadatan så att konsumenten kan avkoda innehållet korrekt?

Lade märke till också att frågan om en standardteckenkodning togs upp i utkastet till specifikation för badplatser som refererades i en annan tråd:

6 . CSV-formatet
Det enklaste formatet att stödja är CSV formatet enligt RFC4180.
Utöver det som sägs i RFC4180 krävs alltid att informationen är uttryckt med teckenkodning UTF-8.

Nosad underhåller ju en programvarukatalog med en kategori för arkiv-verktyg. Det vore intressant att koppla programvarukatalogen till utvärderingar och analyser av programvarorna.

Utifrån katalogen ser det ut som fler använder ESSArch i nuläget. Vilka kriterier talar för bättre förutsättningar för en svensk gemenskap/community med RODA?

Vad står POT för?

https://nosad.se/katalog

Arkiv- och katalogverktyg

• Access to Memory (AtoM)
  Används av: SGU, Kungliga biblioteket

• Archivematica
  Används av: SGU
  Se även: AOAIS - Ett nätverk för Archivematica och AtoM i Sverige

• CollectiveAccess
  Används av: Extern lista
  Beskrivning: En webbaserad databas och ett katalogiseringverktyg för museer, arkiv och digitala samlingar.
  Se även: Collective Access Sverige

• ESSArch
  Används av: Svensk Riksarkivet, Norska Arkivverket, Sydarkivera, Svenska kyrkan, Luftfartsverket, Sjöfartsverket

• NetarchiveSuite
  Beskrivning: Verktyg för insamling och arkivering av hemsidor.
  Används av: Kungliga Biblioteket

• Roda
  Används av: Tullverket

Var/när sker den öppna dialogen?
Var det inte tänkt att Transportstyrelsen ska komma med återkoppling på något vis?

@siha sa i Intresse för öppna data från Transportstyrelsen?:

Vi ser helst gärna att ni skriver önskemålen här så vi kan föra en öppen dialog som fler kan ta del av och utveckla.

Piratpartiet?

https://piratpartiet.se/valmanifest-2022/

• Ansvarsfull digitalisering
  • Målsättningen för offentliga verksamheter ska vara att enbart arbeta med öppen källkod och öppen hårdvara, och att tillgängliggöra icke-personlig data som öppna data.
  • Ändra lagar och rutiner för upphandling så att vi kan utveckla digitala system ansvarsfullt, flexibelt och användarnära. Då minskar slöseri med skattepengar och vi kan se till att digitaliseringen faktiskt stärker verksamheter och dess användare.
  • En princip ska vara att staten och det offentliga står för grundläggande digital infrastruktur, med öppna gränssnitt. Då kan andra, företag och medborgare, bygga tjänster som kopplar till och nyttjar dessa system och öppen information.
  • Cybersäkerhet är både en fråga om nationell säkerhet och en stor kostnadsfråga. Vi vill kartlägga sårbarheter och investera för att säkra att kritisk infrastruktur är robust, och för att minska utsatthet vid cyberattacker, i vardagen samt i kris och krig. Det krävs tydligare ledning i frågor om cybersäkerhet från politiskt håll, och man behöver ta fram cybersäkerhetsstandarder för företag och myndigheter.
  • Skapa system för ett statligt digitalt ID. Människor måste alltid kunna identifiera sig. Vi kan inte vara helt beroende av privata aktörer.

@kristine_ Ok, innehållet kanske borde ses över lite i en del andra avseenden också.

En del fakturanummer verkar ha formaterats som talvärden med vetenskaplig notation.

Här en icke kredit-faktura med negativt belopp? Jag vet inte om sånt händer, men det var ett udda fall i posterna.

I samband med det undrar jag också om talformatet för kolumner finns angivna i metadatan, eller hur vet man vid maskin-inläsning om komma eller punkt används som decimalavgränsare?

Re: NOSAD workshops på teamat IT-säk

Stötte på en länk i kommentarsfältet på DN till denna sammanställning av Jörgen Städje av tillbud inom den digitala sektorn.

http://www.teknikaliteter.se/2021/11/05/it-skandaler-som-ingen-bryr-sig-om/

Den samlade erfarenheten av alla IT-sammanbrott borde tas om hand av en IT-haverikommission, precis som man gör med flyg- och tågolyckor, men något sådant finns inte på den svenska cyberhimlen. IT-säkerhet intresserar helt enkelt inte någon i maktställning.

Här är de svenska skandalerna mellan 2019 och februari 2021 sammanställda, sorterade i antal per drabbad bransch, sorterade i fallande ordning. Det är ganska enkelt att se att sjukvården drabbats hårdast (sämst utbildning, ointresse?), varefter kommer de som ska främja våra intressen, nämligen kommuner och myndigheter.

@Nina_Berlin sa i Wikidata inom offentlig sektor:

Jag har stämt av vårt öppna data på CSN mot den där mognadstrappan som Tim Berners-Lee föreslår. Vad jag förstår verkar det som att vi får 3 stjärnor på det data vi delar eftersom vi använder PxWeb (tack SCB! ).
Vad skulle kunna vara nästa steg för oss? Finns det någonting befintligt vi skulle kunna titta på för inspiration?

Som @VisbyStar nämnde finns på oswald.wikibase.cloud ett försök att strukturera upp data om evenemang och presentationer från NOSAD.

https://oswald.wikibase.cloud/wiki/NOSAD-POC

Entiteter som organisationer och presentationer har unika ID för referens, och de är också länkade till andra källor.
Därmed är kriterier för 5-star data uppfyllda.

Exempel

• Presentation (länkar till organisation och session)
  https://oswald.wikibase.cloud/wiki/Item:Q251
• Organisation (länkar ut via org.nr och lite annat)
  https://oswald.wikibase.cloud/wiki/Item:Q27
• Session/evenemang (länkar ut till mediafil eller videotjänst).
  https://oswald.wikibase.cloud/wiki/Item:Q180

Datan är hämtad från nosad.se/workshops och nosad.se/organisationer, som väl i dagsläget kan klassas som 1-star data.
Det har därmed krävts ganska mycket tid och jobb för att ordna källdatan som utgörs av ostrukturerad text på en webbplats.
Det finns en förfrågan om att strukturera upp informationen redan vid källan, vilket är väsentligt för att bespara arbete för vidare användning.

https://gitlab.com/open-data-knowledge-sharing/open-data-knowledge-sharing.gitlab.io/-/issues/2

Strukturerad data för nosad.se workshops
Dec 2, 2022 10:45pm GMT+0100

@björn-hagström DIGG verkar ju använda GitHub, men jag har sett att en del offentliga verksamheter använder GitLab också, kan det vara så att GitLab föredras/rekommenderas med tanke på juridiska aspekter? Intressanta frågor som kanske förtjänar en egen tråd.

@josefinlassi Ja det låter ju som identifierare bör ligga under något namn avsett för registerföring och mer långsiktig förvaltning, då ligger kanske arkivmyndigheter eller dataförvaltare nära till hands. Jag gissar att det klarnar mer när man börjar använda URI:er och ställa frågor mot dem eller vill koppla ihop dem för egen del. Om DIGG ska stödja och hjälpa organisationer i detta behöver man nog kunna förklara hur det fungerar, gärna inbegripande exempel och fallstudier. Tack för tipsen om rekommendationer.

Apropå trådämnet, har dataportalens API-register URI:er och kopplingar till Wikidata?

@Nina_Berlin Tack för vidarebefordran och återkoppling iaf.

@FredrikEriksson Var finns innehållet i specifikationen? Jag vet inte om jag läser slarvigt, men ska det inte finnas en länk eller referens någonstans till specifikationen ifråga och de avsnitt som omnämns i texten?

För att skapa verkligt värde rekommenderas du att fylla i så många attribut du kan och särskilt viktiga är kontaktvägar till kommunen, på attribut nummer 8 och 9.

Kika på sektion 3.2 i specifikationen för att få till denna länkning som är värdefull om den är med i din publicerade datamängd!

@FredrikEriksson

Exempelvis i Mariestads kommun underhåller man datamängden i en Sharepoint-lista eller ”Microsoft Lists” i Office 365. Det här gör att man ute i fält kan köra Microsoft Lists-appen och enkelt och överskådligt sköta uppdatering av egenskaper när man befinner sig på platsen.

I Mariestads kommun som exempel, har vi skapat listor i Office 365 i appen ”Lists” som motsvara attributen i datamodellen.

Genom appen ”Lists” som går att ladda ner till mobiltelefon, kan personer ute i fält inventera och uppdatera informationen och attributen som beskriver platsen direkt. Appen skapar ett enkelt och lättläst ”formulär” av den tabulära datan.
Det gör att datat blir enklare att underhålla och lätt att uppdatera. Det krävs ingen särskild utrustning annat än en mobiltelefon och behörighet/licens för Office365.

Om alla köper in programvarulicenser för Office 365 så är problemet löst? Eller är det kanske en given förutsättning att all offentlig förvaltning i Sverige redan har gjort det? Kan det tänkas finnas alternativa verktyg för att lösa dessa uppgifter?

@Nina_Berlin Svårt för mig att säga hur mycket som har att göra med CSN:s tillämpning.
Jag tycker det blir enklare om man får se en översikt över innehållet innan man tvingas göra en massa konfigurationer för den data man vill ha ut.

Är dessa t.ex. olika datamängder eller är det urval ur samma datamängd?

• Studiemedel för studier i Sverige och utomlands
• Studiemedel för studier utomlands
• Studiemedel för studier i Sverige

Väljer jag i dataportalen "Åtkomst" för den förstnämnda kommer jag till en sida med rubriken Officiell statistik inom området studiestöd och en uppmaning "Välj tabell" från en omfattande trädstruktur jag ska navigera mig ned i.

• Utbetalning och beviljning av studiestöd
  • Kalenderår
    • Studiehjälp
    • Studiemedel
      • Studiemedel för studier i Sverige
      • Studiemedel för studier i Sverige och utomlands
      • Studiemedel för studier utomlands
    • Studiestartsstöd
    • Lärlingsersättning
    • RG-bidrag
    • Utländska medborgare
  • Kalenderhalvår
  • Studieår
  • Studiehalvår
  • Läsår
• Studieskulder och inbetalning av studiestöd

Väljer jag Kalenderår > Studiemedel för studier i Sverige och utomlands så finns därunder en lista med kombinationer av olika kolumner.

• Studiemedel Sverige och utland efter Stödform, Skolform, Utbildningsnivå, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-20
• Studiemedel Sverige och utland efter Stödform, Skolform, Utbildningsnivå, Ålder vid årets slut, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-20
• Studiemedel Sverige och utland efter Stödform, Bidragsnivå, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-13
• Studiemedel Sverige och utland efter Skolform, Bidragsnivå, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-27
• Studiemedel Sverige och utland efter Stödform, Folkbokföring län/kommun, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-13
• Studiemedel Sverige och utland efter Stödform, Folkbokföring län, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-13
• Studiemedel Sverige och utland efter Skolform, Folkbokföring län/kommun, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-13
• Studiemedel Sverige och utland efter Skolform, Folkbokföring län, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-13
• Studiemedel Sverige och utland efter Utbildningsnivå, Folkbokföring län/kommun, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-13
• Studiemedel Sverige och utland efter Utbildningsnivå, Folkbokföring län, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-13
• Studiemedel Sverige och utland efter Stödform, Studietakt, Bidragsnivå, Ålder vid årets slut, Kalenderår, Kön och Antal personer, Utbetalt beloppUppdaterad: 2023-01-24

I den listan så förekommer total 10 fält, varav 3 är lika för varje tabell och 7 varierar mellan tabellerna:

• Skiljer sig:
  • Stödform
  • Skolform
  • Utbildningsnivå
  • Ålder vid årets slut
  • Bidragsnivå
  • Folkbokföring län/kommun
  • Folkbokföring län
  • Studietakt
• Gemensamma fält
  • Kalenderår
  • Kön och Antal personer
  • Utbetalt belopp

De huvudsakliga dimensionerna i hierarkin är nog också färre än vad listan ger intryck av.

• Utbetalning och beviljning av studiestöd
• Studieskulder och inbetalning av studiestöd
• Serie/period
• Aggregering tid
  • Kalenderår
  • Kalenderhalvår
  • Studieår
  • Studiehalvår
  • Läsår
• Annuitetslån
• Studielån
• Studiemedel
• Återkrav av studiestöd
• Övrigt

Det jag undrar är varför kan jag inte på ett mer direkt vis kan välja och söka ut de dimensioner och fält som är intressanta istället för att navigera mig igenom en komplicerad hierarki av långa listor med förvirrande kombinationer och upprepningar?

@Nina_Berlin Ok, det står ju en del om datamängderna på dataportalen, antar den informationen kommer från insamlad metadata.

PxWeb upplever jag som ganska svåröverskådligt, man möts av en enorm lista över "tabeller" med kombinationer av nästan samma fält i första steget, och varför är tabellerna ordnade i en hierarki enligt vissa värdeserier? Det är svårt att förstå strukturen och urskilja det essentiella i datan tycker jag.

@Nina_Berlin sa i Wikidata inom offentlig sektor:

vi har tydligen varit 4 star tills relativt nyligen, men våra metadataspecar strular lite

Berätta gärna lite mer om det, vad är det för metadata?

@Nina_Berlin Då är registerföring kanske en mer allmän och passande term i sammanhanget om man vill hålla isär diarium och arkiv som lagring på kortare och längre sikt.

riksdagen.se Vad är ett diarium?

Alla allmänna handlingar behöver inte diarieföras. Handlingar som kan hållas ordnade på annat sätt, exempelvis kronologiskt, behöver inte finnas i ett diarium.

Vad innebär det i praktiken att handlingar som kan ordnas kronologiskt eller på annat sätt inte behöver finnas med i ett diarium? Den mesta korrespondens torde ju vara datummärkt och därmed kunna ordnas kronologiskt.

Huddinge har istället för verksamhetsområden en kategorisering efter nämnder som de kallar för serier.
http://externtdiarium.huddinge.se/

Någon som har en förklaring för de dubblerade verksamhetsområdena på region Jönköpings län?

https://webbdiarium.rjl.se/SearchCase.aspx

Koderna skiljer sig, men de är ju inte synliga för användaren.

@Nina_Berlin sa i Fråga om vilka data som önskas från ett diarie?:

@jonor Här är ett exempel på ett diarium som ligger online, det är Jönköping som lagt ut det:
https://www.rjl.se/demokrati/diarium/

Tack, kollade lite, och det jag saknar är kanske mer detaljerad ämnesmärkning och kopplingar som skulle göra det lättare att sålla fram ärenden som berör ämnen jag är intresserad av.

Det skulle avhjälpas med att inkludera den föreslagna informationen om ämnesord, nämnder, kommittéer, inspelningar och media, utomstående dokument och organisationer m.m. som är relaterade till ärendet/handlingen.

Det är bra att det finns med verksamhetsområde i exemplet Jönköping, men det är lite för grov nivå. Bra också att ärende och handling är länkade via nummer. Sedan undrar jag varför vissa verksamhetsområden är dubblerade, t.ex. två Folktandvården som ger olika antal resultat?

@FredrikEriksson Ok, jag är nog inte tillräckligt insatt i området och materialet, men Ainalis förslag låter vettiga för den allmänna arkivföring av myndighetskorrespondens det kanske handlar om.

@Nina_Berlin sa i Wikidata inom offentlig sektor:

Jag har stämt av vårt öppna data på CSN mot den där mognadstrappan som Tim Berners-Lee föreslår. Vad jag förstår verkar det som att vi får 3 stjärnor på det data vi delar eftersom vi använder PxWeb (tack SCB! ).
Vad skulle kunna vara nästa steg för oss? Finns det någonting befintligt vi skulle kunna titta på för inspiration?

Som @VisbyStar nämnde finns på oswald.wikibase.cloud ett försök att strukturera upp data om evenemang och presentationer från NOSAD.

https://oswald.wikibase.cloud/wiki/NOSAD-POC

Entiteter som organisationer och presentationer har unika ID för referens, och de är också länkade till andra källor.
Därmed är kriterier för 5-star data uppfyllda.

Exempel

• Presentation (länkar till organisation och session)
  https://oswald.wikibase.cloud/wiki/Item:Q251
• Organisation (länkar ut via org.nr och lite annat)
  https://oswald.wikibase.cloud/wiki/Item:Q27
• Session/evenemang (länkar ut till mediafil eller videotjänst).
  https://oswald.wikibase.cloud/wiki/Item:Q180

Datan är hämtad från nosad.se/workshops och nosad.se/organisationer, som väl i dagsläget kan klassas som 1-star data.
Det har därmed krävts ganska mycket tid och jobb för att ordna källdatan som utgörs av ostrukturerad text på en webbplats.
Det finns en förfrågan om att strukturera upp informationen redan vid källan, vilket är väsentligt för att bespara arbete för vidare användning.

https://gitlab.com/open-data-knowledge-sharing/open-data-knowledge-sharing.gitlab.io/-/issues/2

Strukturerad data för nosad.se workshops
Dec 2, 2022 10:45pm GMT+0100