Hur skyndar vi på digitaliseringen?

[En före detta användare]

@jonor SFS 1999:75 är en förordning och en SFS som jag uppfattar att den skall vara bindande.... du kanske kan få utfallet av detta projekt provat av HD... verkar ju minst sagt slappt att förbruka säkert >100 miljoner för att sedan skapa en länksamling.....

Läser du på www.domstol.se om-webbplatsen lagrummet.se-och-rattsinformationssystemet

står det

I systemet ingår rättskällor från regering, riksdag, högre domstolar samt statliga myndigheter. Varje myndighet ansvarar för innehållet i sin egen rättsinformation och hur det publiceras på internet.

Via lagrummet.se når du:
....

Till grund för verksamheten ligger rättsinformationsförordningen, SFS 1999:175

• läser du SFS 1999:175 känns det inte som dom levererat §4 men projektet kanske inte är avslutat ännu... den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Frågan var: Hur skyndar vi på digitaliseringen

1. gör root cause analys av projekt som ovan
2. fundera på om det finns faktorer som "skill gap", icke lärande organisationer
3. om du frågar mig från utsidan så tror jag bygg nya digitala organisationer och kanske centralisera saker, dagens modell fungerar inte.... det jobb jag ser Kolada gör att samla in för kommunerna Agenda 2030 indikatorer tror jag inte många av 290 kommuner skulle kunna göra själva.... när dom inte ens kan ha data var utegymmen finns eller ens ge mig ett helpdesknummer
   3.1) tycker lärdomen av projektet "Rättsinformationssystemet" är att > 100 myndigheter som producerar rättsinformation underleverar rejält och det verkar inte vara självlärande organisationer

En vag fundering jag har haft är om det Digitala samhället ställer andra krav?

• varför skall Riksarkivet, Libris, Riksantikvarieämbetet vara DataSilos det är data om ofta samma gubbar som dyker upp.... skapa En gemensam kunskapsgraf
• varför skall varje kommun skapa 3 rader om deras 3 utegym jag vill ha ETT ställe som jag enkelt kan hämta data från jmf Wikidata
• Bra exempel på att ett ställe fungerar är hur "data dysfunktionella länders" Covid data samlas ihop och kan enkelt hanteras är OWID Our world in data som ger oss allt data från Ett ställe på GITHUB exempel hur svenska datat måste OWID hämta med webscraping eftersom det inte verkar finnas API:er hos Folkhälsomyndigheten

@Jonor det finns exempel på vad som skall levereras i exempel.zip

[En före detta användare]

@jonor det blir allt värre framåt natten.... känns som lagrummet light som finns idag borde hantera alla författningssamlingar dvs. då DIGG upphör bör MDFFS finnas tillgänligt dels som en länk i länksamlingen men även författningarna, ytterligare ett argument att ha data som data och inte enbart färgglada websidor som förvinner då myndigheten byts ut...

Se min fråga till Domstolsverket om Lagrummet

[jonor]

@Magnus-Sälgö

Se min fråga till Domstolsverket om Lagrummet

jag lyssnade på ESV och DIGGs GD på "Textdata och delning av statliga utredningar för maskinell analys" och förslaget var att då PDF är svårt att hantera kanske vi skall testa HTML
se dialog med Esamverkan #3

Intressant det här med Text Encoding Initiative (TEI) som nämns i ärendet om Esams publikationer.

Jag har undrat lite över hur man ska gå vidare från PDF:er mot maskinläsbara dokument.
Wikidata sysslar väl mest med metadata, medan den löpande texten finns på Wikipedia. Använder man där något etablerat format för representation av textartiklar som är mer semantiskt än t.ex. HTML?
Vad vore det lämpligaste formatet för publicering av myndighetsdokument, och kan det redan finnas exempel på det?

https://en.wikipedia.org/wiki/Text_Encoding_Initiative

The Text Encoding Initiative (TEI) is a consortium which collectively develops and maintains a standard for the representation of texts in digital form. Its chief deliverable is a set of Guidelines which specify encoding methods for machine-readable texts, chiefly in the humanities, social sciences and linguistics.

<s>
 <cl>It was about the beginning of September, 1664,
 <cl>that I, among the rest of my neighbours,
      heard in ordinary discourse
  <cl>that the plague was returned again to Holland; </cl>
  </cl>
 </cl>
 <cl>for it had been very violent there, and particularly at
    Amsterdam and Rotterdam, in the year 1663, </cl>
 <cl>whither, <cl>they say,</cl> it was brought,
 <cl>some said</cl> from Italy, others from the Levant, among some goods
 <cl>which were brought home by their Turkey fleet;</cl>
 </cl>
 <cl>others said it was brought from Candia;
    others from Cyprus. </cl>
</s>
<s>
 <cl>It mattered not <cl>from whence it came;</cl>
 </cl>
 <cl>but all agreed <cl>it was come into Holland again.</cl>
 </cl>
</s>

[jonor]

@Maria_Dalhage sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:

Jag skulle önska att se fler lyckade exempel. Att vi hjälper varandra genom att visa på goda exempel. Offentligkod.se är ett bra första steg där vi berättar vilka open source-programvaror vi använder så att vi kan hjälpa varandra välja det öppna alternativet, med support drift och annat som vi behöver hålla koll på vid en upphandling.

Det skulle jag också vilja se. Jag minns att någon Peter Krantz drev en webbplats som listade öppna data graderade efter skalan för "5-star open data". Det var rätt mycket PDF:er och Excel-dokument på de lägsta nivåerna. Efter ett tag lades dock webbplatsen ned och frågan är om det har gått framåt sedan dess. En liknande typ av kvalitetsbedömning vore kanske intressant för dataportalen för att göra det lättare att hitta exempel som nått ett steg längre.

Valet av system kommer vara det som avgör om vi kan arbeta agilt, kan arbeta med öppna standarder (kan prata med andra system) och kan säkerställa att vi inte låser in oss hos en specifik leverantör. Här finns det myndigheter som går före, kommuner som samarbetar, delar och återanvänder varandras kod.

Det verkar som rätt många myndigheter använder EntryScape, men jag har undrat om det är någon utöver utvecklarna själva som förstår hur det systemet fungerar och ska användas, annars skulle det väl finnas gott om goda exempel på länkad data?

Man behöver kanske bestämma sig på något vis i vilket format man ska producera dokument och metadata, och vilka alternativ för verktyg man kan tillgå som kan integreras i verksamheten. Finns det några sådana rekommendationer från DIGG:s håll idag?

För min del är Wikidata hittills den enda praktiskt fungerande tillämpningen av länkad data jag har stött på som bidragit till en bättre förståelse för hur det fungerar och kan användas, i övrigt har det mesta framstått som väldigt akademiskt, teoretiskt och tekniskt svårgripbart, så jag kan rekommendera det för den som vill få en bättre praktisk förståelse för hur länkad data fungerar.

[En före detta användare]

@jonor sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:

För min del är Wikidata hittills den enda praktiskt fungerande tillämpningen av länkad data jag har stött på som bidragit till en bättre förståelse för hur det fungerar och kan användas, i övrigt har det mesta framstått som väldigt akademiskt, teoretiskt och tekniskt svårgripbart, så jag kan rekommendera det för det som vill få en bättre praktisk förståelse för hur länkad data fungerar.

Håller med Wikidata har tagit 6 år av mitt liv och en miljon redigeringar..... finns brister, finns massa brister med en öppen community osv. men Denny som designade är enormt smart.... jag hade funderat över trust och källor och fick ställa frågan till honom se hans svar video det var 1000 ggr smartare än vad jag tänkt på.... tycker Wikidata har massa snygga design beslut och bygger på ett EU projekt om att hantera olika åsikter i data om jag fattar rätt....

Fortunately some of the roots of Wikidata lie in an EU research project called RENDER. The goal of this project is to explore and support the diversity of knowledge on the Web. RENDER discards the assumption of a simple, single truth – and this was inherited by the Wikidata data model. Instead of collecting facts, we collect statements. We define statements as claims that can have references. A reference supports the claim. A beautiful example is for example Ethanol, where the CAS number – a standard identifier for chemical compounds – is given with a reference to the actual standard, pointing out the page in the source.>

Vi pratar nu på annat ställe om persistenta identifierar och hur massa andra aktörer misslyckas eller inte ser problemet Wikidata med sin tighta koppling till artiklar på massa språk inser att man behöver samma som vilket är perfekt....

• dock ser jag att Wikidata inte börjat fundera på semantik.... en artikel om August Strindberg är enkelt då är Wikidata gubben av kött och blod
  • kul att lyssna på Daniel titel Knowledge specialist och hur han modulerar HDs domar i Wikidata video
• lyssnar du på Google så inser man att dom brottas med vad är en bio, kan en bio visa liveuppträdande, vad är en brandstation, är en flygplats med brandbilar en brandstation länk Google key Note Applies Semantics

Det verkar som rätt många myndigheter använder EntryScape, men jag har undrat om det är någon utöver utvecklarna själva som förstår hur det systemet fungerar och ska användas, annars skulle det väl finnas gott om goda exempel på länkad data?

Håller med tar typ 40 dagar att svara på frågan om identifierare och då frågar man massa konsulter och ingen verkar bli klokare..... det tar väl 25 år även denna gången....

Wikidata - not so good

En vag tanke jag har är att nu har vi massa data i en "snygg" graf men vi gör inget med det eller vi borde kunna göra mera.... jag ser att Neo4J har integrerat ML funktionsbibliotek och ser att det forskas på det men i Wikidata världen dyker sånt bara upp när vi har forskar fokus se wikidataworkshop.github.io/2021

[En före detta användare]

@jonor FYI jag flyttade en del av denna diskussion (delen om persistenta identifierare) till GITHUB (där man kan ändra inläggen enklare och rätta felskrivnigar... verkar som myndighetsreglerna inte gäller där... )

[Maria_Dalhage]

@Magnus-Sälgö Jo, eftersom du gjort en issue på DiggSweden på Github, gäller myndighetsregler...

Däremot så gillar jag att du länkar till dina sammanställningar. Mitt förslag är att du gör en egen sammanställning i en Wiki (Wikidata.se?) och länkar till denna, precis som du nu länkar till din issue på Diggs Githubkonto. Det finns flera skäl till detta.

1. Du samlar dina tankar på ett och samma ställa och kan länka till din wikisida på detta community eller andra communities istället för att få flera olika versioner av copy/paste taget ur sitt sammanhang.
2. Du har fri möjlighet att editera, uppdatera och ändra ditt innehåll efter behag.
3. Du har större frihet i att uttrycka dig och äger ditt innehåll. Med våra användarregler får vi inte namnge personer utanför forumet, ens om det är vår högsta chefer eller politiker.

[En före detta användare]

@Maria_Dalhage känns mer och mer att saker som detta borde finnas på en g0v site det verkar Taiwans digitala ledare uppmuntra

• oohps nu namngav jag dig
• oohps och du namngav mig....

[jonor]

@Magnus-Sälgö sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:

Min förståelse av TEI är att det är forskarvärldens lösning till att hantera ostrukturerad text med struktur och har haft kopplingar till SGML så att texten kan användas till maskininlärning NLP etc...

Ja, kanske snarare så att man märker upp text manuellt för att träna programvara som sedan kan analysera och märka upp struktur i ny text med automatik.

kollar vi på delleverans av havererade rättsinformationssystemet 2008 dvs. dom beskriver identifierade delar med struktur.... se exempel deras handböcker man blir tårögd att allt detta blir till sand - Spotify tolkar projektet. Dom skrev vägledning för resursidentifiering och identifierare

Det är märkligt att man verkar ha kommit väldigt långt i arbetet med strukturerad data, och att det nu framstår som att det vore helt bortglömt och okänt för dagens myndigheter.

dvs. skall man börja jobba med struktur i dokument så är det ett enormt kliv... jag har svårt att se att DIGG styr upp det som lägger ut sina författningar MDDFS utan metadata eller verkar sakna en egen dokumenthateringsfilosofi.... hur skall dom kunna jobba med strukturerade dokument eller vara "tankeledare" och sprida en vision... tror mer deras mål är "just another myndighet"

Klivet borde ju inte behöva vara så stort, varför inte plocka upp och fortsätta på det arbete som redan påbörjats, t.ex. i fråga om författningssamlingen.

Vi har även börjat med vår seminarieserie som vi erbjuder alla rättsinformationsproducerande myndigheter att vara med på

• fundering varför "erbjuder man" borde man inte se till att certifiera folk att dom kan hantera myndighetens författningar...

känner lite samma med Öppna data certifiera folk vad persistenta identifierare är

Låter väl som ett bra förslag att certifiera folk för den kompetens som behövs för att lösa uppgifterna. Då blir det väl tydligt vilken databeredskap man besitter.

• vi har fastnat i djävulens påfund med färgglada html sidor och web redaktörer som skall lösas allt...
• diskussionen är PDF är inte bra kanske HTML funkar....

Nu trillade poletten ned för mig gällande vad det är du har emot HTML. Det är ju vanligt med webbsidor där man mest ser till den ytliga designen utan att tänka särskilt mycket på strukturen och betydelsen i informationsinnehållet. Dock är ju HTML också ett semantiskt format med element som artikel, sektion, rubrik, stycke, interna och externa länkar osv. även om semantiken är begränsad till en fast vokabulär (en tillämpning av SGML). För det ändamålet att utöka semantiken i HTML-dokument finns väl sådant som RDF-a och JSON-LD som kan tillämpas för att påföra information på ett flexibelt sätt som är analogt med RDF.

[En före detta användare]

Redaktionen för lagrummet.se svarade hur det går med lagrummet idag

• översyn av Regeringskansliet sedan några år
• hade projektet levererats enligt plan så hade de även löst att hantera upphävda myndigheter
• databasen Vägledande avgöranden finns inte som öppnadata ev. finns planer men dom vet inte status

Se hela svaret https://github.com/salgo60/open-data-examples/issues/2#issuecomment-1175362343

Har idag lyssnat på diskussioner i Almedalen

• både Google och metaverse är där och “brandar” sina varumärken och verkar vilja bygga sina nya plattformar utan att regleras

En kommun pratade från scen om att dom idag saknar stöd att kunna göra bra leveranser av Öppna data ex. hur öppna data skall levereras dom verkar känna sig övergivna…

Summa sumarum det råder leveransproblem i Svea riket Sverige internationella tech jättar har visioner och levererar

[jonor]

@Magnus-Sälgö sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:

Se hela svaret https://github.com/salgo60/open-data-examples/issues/2#issuecomment-1175362343
...
I Regeringskansliet pågår sedan några år tillbaka en översyn av rättsinformationsförordningen. I samband med detta upphörde arbetet med att samla in myndigheternas rättskällor och status för lagrummet.se stannade vid att vara en länkportal.

Svårt att förstå hur regeringskansliet tänker kring hur digitaliseringen ska skyndas på.

Vad handlar översynen om, hur långt har man kommit i den, och varför upphörde arbetet med att samla in rättskällorna?

Det låter som något en haverikommission eller riksrevisionen borde ta sig an att reda ut, det innebär ju ett allvarligt bakslag för digitaliseringen och effektivisering av det svenska samhället.

[En före detta användare]

@jonor det är så mycket som känns dysfunktionellt i Almedalen igår kväll var massa politiker och GDar inbjudna av Meta på dyr middag och fick presentera sig själva och applådera varandra…. Är väl roligare än att tvätta sitt eget byk…

Jag rök ihop med en Rise forskare som jobbade med öppna data, ML och hållbarhetsområdet. På en rak fråga varför påpekar ni inte att organisationer inte levererar så var svaret ”det är inte vårt uppdrag”. Vi skildes som ovänner när jag tycker det är en skam att bidragsberoende organisationer inte bryr sig om hur våra skattepengar används…

Efter 48 timmar i Almedalen ser jag inget ljus i tunneln. På ett minglande efteråt uttrycktes att det gått så långt att någon måste rensa upp i hur det jobbas och att våga peka ut vad som är fel…

Var idag på Google sessions där GD:ar var med men även politiker jag reste frågor

1. om att certifiera kompetens hos myndigheter och kommuner
2. att vi måste börja prata ”samma som” och börja prata om yrket kunskapsingenjörer.

Det jag ser mer och mer är att ingen tror på myndigheter eller kommuner, den risk jag ser har hänt inom kultursektorn är att man inte kan tillsätta kompetens för att kidsen hellre jobbar hos Spotify…. Kan vi ändra på detta?

Almedalen rekommenderas jag har hittat massa spännande entreprenörer, pratat med massa folk från meta och Google som normalt är omöjliga att kontakta….

Min privata tanke är att skall något ske så är det ofta enklare att kontakta leverantörer… dom har ett helt annat driv exempel JCDecaux https://app.toasverige.se/

Gillar även https://www.healthintegrator.se https://www.insertcoin.se

Hur får vi samma leveranser av kommunens data? Hur skapar vi stjärnor hos myndigheter/kommuner och får dom glänsa? Kan vi skapa sandboxar där vi skapar testmiljöer för data? Intressanta frågor som lyftes under Googles sessions….

@jonor Kollade snabbt med en jurist och det bör kunna gå vidare till EU att Sverige inte implementerat en förordning SFS 1999:177 jag tror att dagens myndigheter är ett självspelande piano som behöver synas. Har har dom inte fixat sammanställa sina egna författningar så är det inte bara en del i kedjan som är svag

[jenniferskoglund]

@Magnus-Sälgö en av de problem vi vet om och som inte kommer att lösas med handledningar är de tekniska förutsättningarna. Idag läggs ett stort ansvar på enskilda dataproducenter att själva etablera de tekniska förmågor som behövs.

Vår bedömning är att det bör införas möjlighet till alternativa tekniska publiceringsprocesser som är enkla. Vi har gjort en analys av de tekniska förvaltningsgemensamma förutsättningar för tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data från den offentliga förvaltningen.
Analysen hittar du på vår webbplats, https://www.digg.se/analys-och-uppfoljning/publikationer/publikationer/2022-03-09-tekniska-forutsattningar-for-oppna-data

[jonor]

Något jag tycker saknas också är en tydlig budgetering för utveckling av öppen källkod och öppna data.

Jag förstår inte av budgetposterna vilka resurser som satsas på relevanta områden för teknikutveckling inom digitalisering, strukturerade och länkade data.

Går det att gräva djupare i kategorierna på något vis och få en bild av vilka utvecklingsprojekt som drivs i praktiken eller koppla dem till en särskild fråga man är intresserad av?

Det kanske skulle behövas nya och tydligare kategorier och avgränsningar för budgetering av utvecklingsområden inom digitalisering?

https://www.regeringen.se/sveriges-regering/infrastrukturdepartementet/infrastrukturdepartementets-delar-i-statens-budget/

• Infrastrukturdepartementets utgiftsområden

  • Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

  • Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

  • Utgiftsområde 21 Energi

  • Utgiftsområde 22 Kommunikationer

• Infrastrukturdepartementets anslag inom utgiftsområde 2

  • 1:18 Myndigheten för digital förvaltning

• Infrastrukturdepartementets anslag inom utgiftsområde 6

  • 4:1 Elsäkerhetsverket

• Infrastrukturdepartementets anslag inom utgiftsområde 21

  • 1 Energi

    • 1:1 Statens energimyndighet

    • 1:2 Insatser för energieffektivisering

    • 1:3 Insatser för förnybar elproduktion

    • 1:4 Energiforskning

    • 1:5 Laddinfrastruktur längs större vägar

    • 1:6 Energimarknadsinspektionen

    • 1:7 Energiteknik

    • 1:8 Elberedskap

    • 1:9 Avgifter till internationella organisationer

    • 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning

• Infrastrukturdepartementets anslag inom utgiftsområde 22

  • 1 Transportpolitik

    • 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

    • 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

    • 1:3 Trafikverket

    • 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål

    • 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur

    • 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser

    • 1:7 Trafikavtal

    • 1:8 Viss internationell verksamhet

    • 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut

    • 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

    • 1:11 Trängselskatt i Stockholm

    • 1:12 Transportstyrelsen

    • 1:13 Trafikanalys

    • 1:14 Trängselskatt i Göteborg

    • 1:15 Sjöfartsstöd

    • 1:16 Internationell tågtrafik

    • 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst

  • 2 Politiken för informationssamhället

    • 2:1 Post- och telestyrelsen

    • 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning

    • 2:3 Grundläggande betaltjänster

    • 2:4 Informationsteknik och telekommunikation

    • 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation

[En före detta användare]

@jonor tror det skall ESV datalabb fixa

Jag byggde ESV:s staging area på 90 talet och sedan hade vi en programvara som man kunde analysera datat med .... hoppas dom kommit längre....

• se "ESV:s datalabb kan du testa prototyper av webbapplikationer för analys- och beslutsstöd"

[jonor]

@Magnus-Sälgö Tack för tipset, ska se om jag kan hitta något där.