Community på Sveriges dataportal

@Dennis_Priskorn Bevare oss för privata aktörer. Däremot skulle ett bättre gränssnitt för näringslivet, civilsamhället och medborgarna vara mycket välkommet.

@Jonas-Nordqvist Vi hoppas kunna lansera en uppdaterad och vidareutvecklad dataportal efter sommaren. Vi ser att den behöver förbättras framförallt kring datadelarna så att det blir enklare att hitta olika delar, och få en lite bättre grundstruktur så att vi får plats med mer innehåll. Just ser vi problem med att kunna skala upp innehållet och jag skulle säga att t.ex. datafliken är alldeles för texttung. När betan togs fram så var det också utifrån tankegångarna (utifrån den digitala arenan) att arenan/dataportalen skulle vara samägd mellan olika partners, men vi ser inte riktigt att det är möjligt idag, så därför måste vi också tydliggöra att det är Digg som driver detta, och det har en designpåverkan. På Digg genomför man också nu en översyn av webbstrategin för alla webbar så det kan säkert komma att ha en viss påverkan också.

Tyvärr så hamnade betaversionen mitt i att vi skalade ner personalstyrkan och i upphandlingen av webbkonsulter, och nu är vi mitt i en överlämning till Digitalist. Men vi drar igång ett UX-arbete nu för lyfta betan så att vi kan släppa den så fort som möjligt. Och sen får vi jobba vidare utifrån det:)

@Jonas-Nordqvist Känns som väldigt krävande 3D-tjänst men funkar med 16 GB RAM. Enklare att gå på https://miljodataportalen.stockholm.se/ eller https://dataportalen.stockholm.se/dataportalen/?SplashScreen=No och visa Bullerkarta tyckte jag.

@Jonas-Nordqvist Jag och @UlrikaDM återkommer med ett svar på det här. Men här är länken till vårt regeringsuppdrag: https://www.digg.se/ledning-och-samordning/vara-regeringsuppdrag/regeringsuppdrag/2023-04-13-uppdrag-att-ansvara-for-genomforandet-av-open-data-charters-stadga

@FredrikEriksson Det är iaf inte en test-instans utan en tjänst för underlätta för olika aktörer att komma igång snabbt. Men Ulrika har detaljerna kring om det kommer att finnas några begränsningar. Vi återkommer med mer info.

Tack @Jonas-Nordqvist för delning och @Maria_Dalhage för tankar. Jag kommer prata om detta med regleringsbrev nästa vecka i Göteborg: https://foss-north.se/2023/speakers-and-talks.html#maxell

@Jonas-Nordqvist sa i Om säkerhetsrisker med att publicera öppna data:

Jag har även stött på uppfattningen att data som tex visar på folksamlingar eller där slutsatser om andra platser och situationer, som kan vara attraktiva för illvilliga, är sådana man bör undvika.

Just det här låter som vanligt FUD (fear, uncertainty, doubt) för att någon ska undvika att behöva göra något alls. Har det någonsin hänt att det just är publiceringen som öppna data som har använts på det sättet? Snarare är det väl allmän kännedom att det är mycket folk på torg, på en julmarknad eller tågstationen vid rusningstid som gör att attentatsmän väljer dem. Vi talar ju ändå om, på alla möjliga sätt, var torget är, när julmarknaden går av stapeln och var det finns en tågstation. Jag brukar svara med att de som drabbas av att det inte finns som öppna data är inte de illvilliga, för de hade ändå inga planer på att respektera licensen eller att ens återpublicera den någonstans.

@Jonas-Nordqvist kul! Jag tänker att SKR, Arbetsförmedlingen och regeringen (arbetsmarknadsdepartementet och utbildningsdepartementet men även exempelvis Delegationen för unga och nyanlända i arbete) bör ha mycket erfarenhet från att vara konsument av data med flera kommuner som producenter, men behov av enhetlighet för att kunna analysera den.

Säger inte att de kommit i mål men de borde ju ha god erfarenhet att dela med sig av. Spontant tänker jag på Tekniksprånget (egen hemsida här) som visserligen har många i privata sektorn och några kommuner som producenter. Och eftersom Kungl. IngenjörsVetenskaps Akademin driver det på uppdrag av Skolverket så kanske även dem anses vara data producent. Men regeringen har ju beviljat nya anslag (utefter utvärderingarna) vid flera tillfällen sedan 2012 så tänker att det är ett exempel på där rapporteringen och samverkan har fungerat.

Ett annat alternativ där det är väldigt kommunintensivt som dataproducenter med krav på uppföljning är intensivår inom etableringsprogrammet som redovisades i januari i år.

@Jonas-Nordqvist jag var med, lyssnade in, på deras presentationer. Grymt bra jobb det har gjort, och nyttigt för oss kommuner att få återkoppling kring vad som hade kunnat underlätta för dem. Gruppen som jobbade med Umeås leverantörsfakturor har gjort ytterligare en presentation, denna gång för intressenter i Umeå.
Det jag kunde ta med mig är att det skulle behövas att vi, kommuner i Sverige, tog fram en specifikation kring öppna data för:

I Umeås fall så nämnde de att viss data hade de behövt hämta från en pdf, men det stod inte i dokumentet om siffran var i tusentalskronor eller något annat. Tänk om det varit Öppna data med bra metadata istället 🙂

@Björn-Hagström eller det du vill är att kunna validera större mängder av data och då skall man inte ha pdf specar utan kanske något som @Dennis_Priskorn kokade ihop med ShEx

Gjorde nyss en lång video och en POC hur varje artikel i Wikipedia borde kunna ha kopplingar till Öppna data i dataportalen

cc15512d-3d13-41b8-ae70-3b677ee0abd4-image.png

@sussva22 tack! Ping @Jonas-Nordqvist

@jonas-nordqvist

Intressant tack för att du delar!

Såg att det var en del info inuti själva specen men kan du berätta här lite om bakgrunden och syftet med specifikationen?

ping DIGG "Ja, min fråga kring detta riktar sig egentligen till DIGG som inhämtar och förvaltar informationen."

Det jag undrar är hur jag ska veta det eller kunna härleda det utifrån referensen i publisher-fältet? Det pratas ju om länkad data, men finns det några tankar kring hur jag ska göra som data-konsument för att koppla publisher till exempelvis www.storsthlm.se?

@kristine_ Tack. Mail skickat!

FB länk https://www.facebook.com/groups/opengov/permalink/4170278933017225/

@jonor Ja, jag förstår precis vad du menar. Men samtidigt så tycker jag det är intressant att insikten om problemen med intäktsfinansiering inte är nya. Utifrån forskningsperspektivet, har problematiken lyfts om och om igen, åtminstone sen 1990-talet. Staten har dock kompenserat forskningen genom forskningsmedel. Utvecklingen mot allt större andel intäktsfinansierade verksamheter har pågått sen 1950-talet. Det här skapar rundgång med transfereringar av medel i systemet. Det som tillkommit sen 1990-talet är att många fler än forskare blir drabbade av modellen, alla som arbetar med öppna data, i någon form.

Det här löser Sverige inte genom diverse regionala "öppna data-projekt". Klart de kan speca grillplatser och annat, men det har inget med det verkliga (latenta) värdet av öppna data att göra.

Hej,
Geodataportalen är gemensam ingång till geodata och tjänster i Sverige, den utgör också Sveriges koppling och bidrag till den europeiska geodataportalen. INSPIRE är ett EU-direktiv och anger bestämmelser för att inrätta en infrastruktur för geodata i Europa. Syftet med INSPIRE är att ge bättre tillgång till offentliga geodata via visnings- och nedladdningstjänster. Alla aktörer har möjlighet att beskriva sina geodata och tjänster i Geodataportalen. Geodataportalen förvaltas av Lantmäteriet i sin roll som geodatasamordnare, så kontakta dem för mer utförlig information om vilka datamängder som ska publiceras enligt direktivet.

Beskrivningar av data på nationella geodataplattformen skördas vidare upp till Sveriges dataportal, i dagsläget det som är klassat som öppna data. Men på sikt föreslås att detta breddas, särskilt med koppling till etableringen av grunddata-domäner och målet att grunddata i Sverige ska vara sökbar på Sveriges dataportal. Det betyder att det som publiceras på geodataportalen också är synligt på dataportal.se.

Vi jobbar parallellt med Lantmäteriet för att etablera en mer kontinuerlig samverkan mellan portalerna, identifiera gemensamma utvecklings-och förbättringsområden, tydliggöra gränsdragningar, gemensamma lösningar m.m.