Community på Sveriges dataportal

Grundproblemt är att vi medborgare inte kan se om besluten hos Riksdagen verkställts Riksdagens Öppna data måste utvecklas läser man regeringkansliets svar 2022 på kin fråga om status SFS 1999:175 så har inte Regeringskansliet heller kontroll på författningarnas status det galna i detta är att Regeringskansliet inte ens vet att dom själva är ansvariga

9977f2ae-f329-42ec-87b2-b5a0e61f71cc-image.png

tveksamt och otrevligt svar nedan att arbete pågår om så var fallet varför dök Ju2023/02684 upp 2023 dec känns inte som dom har rent mjöl i påsen...

7b38ba62-b7ef-4b50-8d33-0d80e4192a9b-image.png

min issue från 2023 Wikidata_riksdagen-corpus/issues/166 i min Riksdagens Öppna data skuggbacklog Riksdagens Öppna data måste innehålla status om saker levererats och till vilken kostnad vem äger problemet med denna dåliga uppföljning? vi vet vem som betalar kalaset...

image.png

Internet Archive web.archive.org/web/20250000000000

Här har ni mer synpunkter från Copilot github.com/salgo60/DIGG-skuggbacklog/issues/1294 det är massor av saker som saknas och även behöver ni jobba på hur ni formulerar er...

cf65d0e7-156e-4d4f-a783-1a719a11381c-image.png

fe281dc4-ceb8-445b-a283-d61535baabc3-image.png

Vore spännande att följa om ni lyssnar och vilka förändringar ni gör koppla det gärna till era egna interna change requests

Känns som ni fokuserar mer på att inte lämna ut data än att jobba datadrivet bara detta att sitta och kommunicera via ett forum som ni endast verkar kolla upp om personnamn eller bilder finns i istället för att driva frågor är för mig en röd flagga...

var tydlig med att skall data levereras från en kommun eller myndighet skall det vara bra vettig data inte som vi ser nedan med Riksarkivet / Kungliga biblioteket / Riksdagen....

Ingen blir glad av dålig data vi har testat att hämta ut den enklaste av data som badplatser / utegym / grillplatser men inte ens det blir rätt... bara en sådan viktig sak som kommunernas Anslagstavlor som beslutades om skulle få finnas på web:en blev 290 data sillos #19 / som flyttas runt #39... vi behöver inter dålig data se till att saker styrs upp och kompetens problem identifieras #100...

Reality check

Hur illa det är idag...

Riksarkivet SBL - dåligt data inga backlogs / helpdesknummer / versionshantering / saknar stöd för PROV....

Se hur dålig data som lämnas ut av Riksarkivet SBL #53 dom har hållit på i 100 år med detta projekt ... saknar publika backlogs / issue nummer / tydligt vem som är produktägare blir en pod då och då där man försöker ha en dialog men det blir tramsigt då dom inte fattar frågan....

Riksdagen togs ett beslut för 60 år sedan att SBL fick leverera SBL men max 30 år... nu är det inte levererat 2025 dom håller på med bokstaven T #222 Projekt på drift

d5be7e86-456b-462d-a8d8-925618de2d3a-image.png

Kungliga biblioteket som lovade länkade data - blev textsträngar i rdf

Lika eländigt Kungliga Biblioteket som drivits sitt "Länkade data projekt sedan före 2010...

omöjligt att följa vad som produktionssattes #22 idag är Litteraturbanken och Wikidata mera ihopkopplade än Libris XL och Litteraturbanken #21 - hur svårt kan det vara att hålla reda på Sveriges historiska författare.... enormt omogen källhantering #37 samma problem med Riksarkivet #50 / forskningsprojektet Riksdagens Corpus #139 / försök dialog med SND Svensk Nationell Datatjänst #13

Dom verkar bara acceptera att deras data är dåligt och hittar på namn som "spretig data"... istället för att fixa det. Skapar nya projekt som Tidningsdatabasen där det blir massa textsträngar #36

egna böcker som källa refereras med textsträng dvs. dom kan inte ens länka sitt eget data #30 Regeringskansliet / Domstolsverket - lagrummet

2c0e0c37-30c9-4c99-b97c-407cf3cf1e46-image.png

SFS 1999:175 som skulle skapa Interoperabilitet mellan myndigheters författningar... min hobbyanalys

dvs. städa myndigheternas egna redan publicerade författningar helt utan problem med externa beroenden - trots att det finns en SFS så levereras det inte Domstolsverket driver det till 2015 - 2022 dec 7 vet inte Regeringskansliet att dom är ansvariga efter icke leverans i 25 år blev att man utreder yterliggare ett år varför man inte levererat. Svar kommer denna månad där dom själva verkar utreda varför dom själva misslyckas... känns lite som att låta en tonåring skriva rapport varför hen aldrig städar rummet med hopp om jag har fel skickade nyss en fråga vad Regeringskansliet kommit fram till 2025 - utreda 1 år istället för leverera

Och det är väl lika illa med DIGG att ni inte jobbar med publika backlogs, ger oss issue nummer tveksamt om ni själva publicerar bra öppna data.... det vi ser är vaga löften i detta forum om att vi återkommer....

Riksdagen

Vet inte var vi skall börja med Riksdagens öppna data men jag var konsult där 1993 och känns inte som deras datamodell utvecklats sedan dess

skapar dubbletter av riksdagsledamöter men kan inte kommunicera hur dom löser detta trots att vi försöker fråga dom... svara ofta på email men ingen publik backlog #51 det sorgliga var att Wikipedia folk upptäckte detta fel så dom saknar nog själva bra data kontroller kan bara hantera ett parti per Riksdagsledamot #58 har ingen tydlig licens på bilder på riksdagsledamöter #72 --> vi har idag mer bilder på Riksdagsmän i WIkipedia från 1885 än 2025 eftersom gamla bilder blir fria att använda / saknar bra stöd för flerspråkighet jmf Tyskland #97 saknar idag data om status på beslut i riksdagen och har inga externa kopplingar så vi medborgare kan se vad som levererats till vilken kostnad #166 #179 gissar alla är rädda att se hur illa det är.... hade mote med Riksdagens öppna data 2019 som var bra men vi ser inte att något händer dåliga APIer #56 jobbar inte ingenjörsmässigt med tydliga releaser #18 saker publiceras med text referenser och inte länkar så man kan se citation graphs #100 1b0ae39f-a35c-41c5-9a83-0d41016e39d6-image.png dvs. saker är på samma nivå som då jag konsulta hos dom 1993

jmf samma elände med Esamverkan som inte heller dom jobbar datadrivet....

51af2333-e673-47ec-9bf4-0bf0db699b21-image.png

Forskningsprojekt om Riksdagens corpus väljer data från Wikidata

Eftersom Riksdagens Öppna data är så dåligt och bristfälligt valde projektet Riksdagens Corpus att ha samma som Wikidata och starta med Wikidatas riksdagsledamöter....

d8ba15c2-95fe-4e80-b26b-3567a5b747a7-image.png

efter många långa diskussioner skaffade dom sig egna persistenta unika identifierare eftersom Wikidata är en öppen community och man vet aldrig vad som händer... #222

"data ruttnar" som med alla projekt så tar det stopp när pengarna tar stopp så nu är det återigen wikidata som har den mest fullständiga datasetet #184 trots ett 10 miljoners forskningsprojekt där vi inte ser att datat underhålls...

Vart är vi på väg - ingen vet men inte framåt kan vi nog vara överens om... DIGG synades av Statskontoret 2023-12-01 #610 och det var ingen munter läsning där Statskontoret efter 1 års granskande inte kan avgöra om DIGG som spenderat över 1 miljard Skr följer sitt regleringsbrev... dvs. inte ens där publiceras öppna data eller jobbar DIGG data drivet frågar man Copilot vad man skall förvänta sig 2025 av en expertmyndighet på data så är det realtids dashboards...

Skapar man inte en fungerande infrastruktur #857 utan fokuserar på när man inte skall leverera data och inte ens tänker att alla skall jobba data drivet med data av bra kvalitet så måste man gå tillbaka till ritbordet varför vi håller på med detta spektakel som kostar miljarder...

Varför blev det 290 datasilos när kommunerna skulle publicera sina Anslagstavlor Varför låter vi dataverkstaden spendera på att utreda Anslagstavlor och sedan komma fram till att inte dokumenten kommunerna skriver skall finnas med... - pengarna borde kunna användas bättre hur kan Kungliga biblioteket säga att dom skapar Länkade data och 2025 efter > 15 år ser vi fortfarande strings och inte Things Varför finns ingen digital koppling mellan Diggs regleringsbrev och vad dom levererar 2022 skulle DIGG främja Öppna data 2025 har det inte bivit bättre vanliga klagomålet är vi har inget mandat men varför har inte SFS 1999:175 blivit levererat 2025? var är haverianalysen eller är det data man inte skall lämna ut 😊 Pengarna borde kunna användas bättre

Intressant debatt artikel i DN debatt 2024 om att pengarna borde kunna användas bättre och att utvecklingen går åt fel håll

7326cfa5-f75e-44e9-89c6-8f4df78ea51a-image.png

Det har gått ett tag sedan denna tråd skapades och sedan dess har CRA-förslaget till viss del omarbetats och omformulerats. Se länk.

Delar nu ett uttalande (8 augusti 2023) från Open Source Business Alliance om Cyber Resilience Act (CRA).

Uttalandet stödjer målen med CRA men uttrycker farhågor om hur lagen påverkar öppen källkodsprogramvara.

Open Source Business Alliance betonar öppen källkodsprogramvarans roll för innovation, konkurrens och digital suveränitet.

De oroar sig över att CRA, som verkar vara utformad för proprietär mjukvara, kanske inte passar öppen källkodens utvecklings- och distributionsmodeller väl.

Uttalandet föreslår förbättringar för att skydda öppen källkodsekosystemet, inklusive tydligare definitioner för kommersiella aktiviteter och rollerna i öppen källkodsprojekt. De varnar för överreglering och rättslig osäkerhet som kan skada öppen källkodsindustrin.

OSB Alliance uppmanar den tyska regeringen att säkerställa att CRA inte skadar öppen källkodsprojekt och erbjuder sin expertis för diskussion och samråd.

@Nina_Berlin Anledningen till att tex den nationella datastrategin försvann från nätet var tydligen pga att området bytte departement. Sen tog det hemskt lång tid att få upp den igen, men nu är den uppe igen iaf. Så troligen omorganisation som ligger bakom.

@tove EU-Kommissionens förslag till Interoperable Europe Act är en viktig fortsättning på EU:s arbete med interoperabilitet inom den offentliga sektorn, såsom European Interoperability Framework (EIF).

Medan EIF, som en uppsättning rekommendationer, inte är bindande är däremot Interoperable Europe Act den första föreslagna förordningen (överrider nationell lagstiftning) om interoperabilitet med bindande bestämmelser för medlemsstaterna. Olika interoperabilitetsinitiativ har finansierats genom EU-program sedan 1995 (IDA, IDABC, ISA och ISA2). Finansiering fortsätter under Digital Europe-programmets Interoperable Europe Initiative. EU:s medlemsstaterna har deltagit i arbetet med förlag till förordning via en expertgrupp.

@jonass Du är välkommen!

@tove sa i Förslag: Ny lag om DNSSEC för alla viktiga samhällsfunktioner:

@Dennis_Priskorn sa i Förslag: Ny lag om DNSSEC för alla viktiga samhällsfunktioner:

Den kände jag inte till. Vad jag vet så kan bara riksdagsledamöter skriva motioner.

Du har som sagt helt rätt, men du kan svara på remisser, lämna medborgarförslag till region eller kommun. Bl.a. har denna sista svarsdag imorgon och handlar om interoperabilitet av "system som används på områdena gränser och visering, polissamarbete och straffrättsligt samarbete, samt asyl och migration."

Så det kanske inte är alla viktiga samhällsfunktioner men man får börja någonstans

Jag har testat att lämna medborgarförslag, det är ineffektivt (= spill av min dyrbara tid) i Härnösand eftersom de flesta röstar upp sånt de förstår. De flesta begriper sig inte på att dela data som data så då får jag ett par röster endast och kommer inte över tröskeln.

@Dennis_Priskorn Jag hittar tyvärr inte länken till videon med kirurgen som visade upp live hur det går till när han ska börja sitt arbete.
Kort resume från minnet: det var över 10 olika system som skulle startas och Windows datorn tog flera minuter att komma igång. Sammanlagt tog det nästan en timme av hans arbetsdag med komma in i olika system. Han vägrade precis som alla andra anställda att låsa och logga ut datorn när den väl var igång för då skulle bara ännu mera tid slösas som han istället vill lägga på patienterna.

Jag pratade för 3 veckor sen med en sjuksyrra på en privat palliativ avdelning i Stockholm och hon himlade med ögonen när vi började prata om hennes it-stöd. Det funkade tydligen varken pålitligt eller smidigt.

Det finns mycket att göra för att digitaliseringen inte ska innebära stress för de anställda. Se även http://javlaskitsystem.se/ som togs upp på utbildningen jag gick. Den är tyvärr fortfarande högaktuell för det verkar bara bli värre och värre.

@Maria_Dalhage ja visst är det kul, skrev om det här på LinkedIn när parlamentet antog utkastet, med länkar till nuvarande NIS samt förslagstext och 2021:s NIS-incidentrapport för Sverige.

Mail till Justitiedepartementet:

Finns det något beslut eller motivering kopplat till att Sverige inte är del av European Legislation Identifier (ELI) som kan delas? Jag hittade inget på regeringen.se men om jag missat får ni gärna länka.

Det är ju voluntär basis men när krav om interoperabilitet kommer på andra områden från EU (ex polis- och straffrättsligt samarbete vid gränser samt asyl och migration), så tänker jag att en interoperabilitet i lagförändringar genom EU-lagstiftning förenkla implementationen. Genom ökad tillgängligheten av lagstiftningen och särskilt kopplingen emellan samt enklare att dela kunskap med andra länder när det finns en standardisering. Det går även i linje med uppgifter från exempelvis Danmark. Dessutom förenklar det för icke-jurister att ta till sig lagstiftningen och både utveckla nya, men även ta del av tjänster, så de kan skapa ett värde snabbare.

Kopplat till våra grannar har som sagt Danmark implementerat ELI Pillar 1 (beskrivning i bild nedan), Finland Pillar 1-3. Till och med Norge har infört Pillar 1 och UK har infört 1-3 (länk). De bör ju vara främst drivna av kostnadsbesparingar givet att de inte är del av unionen.

Vidare så framgår av förslag konsekvensförordningen att "Utmaningarna med att åstadkomma konsekvensutredningar av hög kvalitet är flera. Ett av problemen är att regelverken upplevs som krångliga, då kraven är många, detaljerade och fördelade över flera förordningar."

Men jag ser inte att ELI berörts däri och då undrar jag om det finns någon tidigare bedömning?

6418fb06-bfe9-49f6-a571-f3b7d0145ae1-image.png

@Dennis_Priskorn Der är regionerna tillsammans med kommunerna som har detta ansvar. Och det är också nåt som jobbas på. Och som vanligt finns det massa material om detta åtkomligt. Det tar bara några dagar eller ännu längre tid att sätta sig in i allt man hittar.

@Dennis_Priskorn sa i Tyck till om sidan-funktionalitet:

funktionen "tyck till om sidan"

Jag skulle vilja gå ett steg längre och säga att "Felanmäl sidan" är ett minimum. Men vissa förändringar som "Tyck till om sidan" och hur de utformar formuläret skulle kunna minska deras arbete med kravhanteringen och exempelvis tillgänglighet.

Jag skulle önska att man har både "Tyck till om sidan design och funktion" (till produktägare/utvecklingsteam) samt "Tyck till om innehåll" (Webbredaktörer) sen komemr ju vissa hamna fel men då kan de länka om eller skicka mellan.

Men "Tyck till om innehåll" ska ha liknande funktion som vi har med citering här. Det ska va enkelt att hänvisa till och anmäla brutna länkar, bilder som saknar alternativ text eller information som är utdaterad/felaktig. Detta för att förhindra dessinformation.

Detta kommer ju till viss del för vissa aktörer i Digital Service Act, men jag har inte satt mig in i om exakt vilka som omfattas. Har skrivit om DSA här på LinkedIn.

@petjon01 nej, de fick 10 remissvar och har skrivit "första kvartalet 2021" (gissar på typo till 2023). Utkast på förslag finns i länken adrian länkat under "Draft Act"

c8786ea1-7238-4363-a996-bc8cbe5ee6da-image.png

@sussva22 tack! Ping @Jonas-Nordqvist

@mattias Jag tror att det stora lyftet i detta lagförslag mot rådande PSI-lagstiftning är att Värdefulla datamängder samt forskningsdata ska tillgängliggöras kostnadsfritt. Detta kommer att göra skillnad.

Jag tolkar paragraferna kring formatkraven som att det är viktigare att alls tillgängliggöra öppna data, än att kravställa att data är maskinläsbar och i öppna format. Men jag undrar hur användbar denna icke-maskinläsbara data är för flertalet målgrupper, och jag undrar också hur lätt det blir att ta fram tjänster på varandras öppna data om formaten är stängda.
Vi vet ju att interoperabilitet är avhängig öppna format /öppna standarder och möjlighet till implementering i öppen programvara. Vill därför se hårdare formatkrav.

Formatkrav
2 § Data ska tillgängliggöras i det befintliga formatet eller, om det är lämpligt samt praktiskt och tekniskt möjligt, i ett format som är öppet, maskinläsbart, och i förekommande fall, tillgängligt och sökbart tillsammans med tillhörande metadata.
3 § En värdefull datamängd ska tillgängliggöras i ett maskinläsbart format genom ett lämpligt gränssnitt eller genom bulknedladdning.