@jonor Ja, jag håller med. Kvantitet används på många områden (t.ex. kvantitativa mått, som antal citeringar, används för att rangordna forskare). Jag tror det helt enkelt beror på att det är ett enkelt sätt att mäta, som inte kräver eftertanke, djupare analys eller utredning. Det kräver inte heller något ansvarstagande för mått, nyckeltal och mer komplexa indikatorer. Öppna data mäts också på antal, den här dataportalen (liksom andra dataportaler) är ett exempel på att antal (länkade datamängder) lyfts fram som ett kvalitetsmått. Det finns inget som mäter kvalitet, tillgänglighet eller användbarhet på datamängderna. I offentlig sektor mäts ofta framgång i projekt genom hur många nätverksträffar som anordnats och hur många dokument/presentationer som producerats.
dataportal.PNG

@mattias Jag tror att det stora lyftet i detta lagförslag mot rådande PSI-lagstiftning är att Värdefulla datamängder samt forskningsdata ska tillgängliggöras kostnadsfritt. Detta kommer att göra skillnad.

Jag tolkar paragraferna kring formatkraven som att det är viktigare att alls tillgängliggöra öppna data, än att kravställa att data är maskinläsbar och i öppna format. Men jag undrar hur användbar denna icke-maskinläsbara data är för flertalet målgrupper, och jag undrar också hur lätt det blir att ta fram tjänster på varandras öppna data om formaten är stängda.
Vi vet ju att interoperabilitet är avhängig öppna format /öppna standarder och möjlighet till implementering i öppen programvara. Vill därför se hårdare formatkrav.

Formatkrav
2 § Data ska tillgängliggöras i det befintliga formatet eller, om det är lämpligt samt praktiskt och tekniskt möjligt, i ett format som är öppet, maskinläsbart, och i förekommande fall, tillgängligt och sökbart tillsammans med tillhörande metadata.
3 § En värdefull datamängd ska tillgängliggöras i ett maskinläsbart format genom ett lämpligt gränssnitt eller genom bulknedladdning.