Community på Sveriges dataportal

Hej alla!

Hoppas ni har haft en härlig semester ☀. Nu är vi tillbaka och ni är varmt välkomna att göra inlägg och använda forumet igen.

Om ni upptäcker några problem med att posta eller svara på inlägg kan ni höra av er till info@digg.se så skickar dem vidare till oss.

Den funkar men om du inte kommer förbi första sidan så behöver du rensa kakor från sidan!

Nu har även URL:en uppdaterats: https://www.dataportal.se/specifications/Minaarenden/6.1

@tomasmonsen skrik till om det skapas några nya dataset så kan jag ladda upp dom i min poc app Det känns mer och mer som att man får konstatera att många kommuner inte levererar bra data. Projekt som NSÖD, Dataverkstaden och DIGG börjar alltid med glada konsulter som lovar guld och gröna skogar – och sedan blir det tyst. Nu verkar även DIGG ha somnat in jag tvekar att vi kommer att se någon skillnad efter nyår.... alla verkar trötta...

De få dataset jag hittat och där är det dom 2 privata initiativen som levererar... och båda verkar nu ha gett upp

f07fd71e-080e-41f9-a577-9290699f7a50-image.png

TAG INFO

En hundrast gård på OSM har leisure=dog_park

På tag_info kan du se vilka taggar som används ihop med leisure=dog_park#combinations

other_key other_value together_count to_fraction from_fraction name "" 9480 0.3394 0.0001 barrier "" 5800 0.2077 0.0002 barrier fence 5637 0.2018 0.0006 access "" 4388 0.1571 0.0002 wheelchair "" 4150 0.1486 0.0011 access yes 2815 0.1008 0.0011 wheelchair yes 2295 0.0822 0.001 operator "" 2204 0.0789 0.0002 website "" 1809 0.0648 0.0004 addr:street "" 1664 0.0596 0.0 addr:city "" 1608 0.0576 0.0 operator:type "" 1488 0.0533 0.0012 addr:postcode "" 1447 0.0518 0.0 surface "" 1181 0.0423 0.0 dog "" 1173 0.042 0.0079 addr:housenumber "" 1151 0.0412 0.0

9e7bb2cd-8ccc-4d13-b77f-a92d6b797855-image.png

42e48cc3-cc74-4912-add8-a5059148692a-image.png

Varför fungerar det inte?

En kort analys:

Ingen äger uppföljningen. Projekten startar som NSÖD, Dataverkstaden... med energi, men när konsulter och innovationspengar är borta finns ingen som har mandat att kravställa, kontrollera kvalitet eller driva vidare.

Kommunerna har inte kapacitet eller incitament. Många kommuner saknar både resurser och kompetens att arbeta strukturerat med öppna data. Det ses ofta som en sidouppgift – inte som samhällsinfrastruktur.

Tekniken är inte problemet – processerna är det. Plattformar och standarder finns redan, men utan fungerande interna arbetsflöden, governance och kvalitetskontroll produceras data som är ofullständig, inaktuell eller helt saknas.

Projektlogik istället för förvaltningslogik. Initiativ drivs som tidsbegränsade projekt i stället för som långsiktigt ansvarstagande. Resultatet blir hyllvärmar-prototyper och portaler som ingen matar med nytt innehåll.

Otydliga krav och mål. Många satsningar saknar konkreta ”success criteria”. Det går inte att mäta om insatsen lyckats, så det finns heller ingen press att förbättra.

• Datan är så bristfällig att ingen använder den och ger återkoppling. Kvaliteten är ofta så låg att datat inte går att använda i praktiken – vilket gör att kommunerna aldrig får verkliga användare som kan visa värdet eller driva förbättringar. Utan grundläggande kunskap om FAIR-principer, med dåliga eller obefintliga API:er, proprietära plattformar och helt utan publika backloggar blir det omöjligt att skapa ett fungerande ekosystem. Och eftersom varje kommun sitter på sina egna lösningar blir man i praktiken tvungen att kontakta 290 kommuner var för sig, vilket gör hela modellen dömd att misslyckas från början.

I praktiken leder det till det vi ser nu: mycket visioner, snygga presentationsbilder och löften om datadriven innovation – men få hållbara leveranser och ännu färre uppdaterade dataset.

Finns det några planer på att skapa länkade data för att se avvikelser mellan länderna då det gäller öppna data

Matcha myndigheter i Lettland med motsvarande i Sverige se vilken typ av data och datamodell dom använder?

Tror att det jobb @Ainali gjort med att skapa persistenta identifierare för alla myndigheter i världen och sedan ha metadata om dom borde göra det lite enklare

Govdirectory - video Lettland / Latvia Ministry of Foreign Affairs WD Q285178 har enWIkipedia

18894498-a4ae-4884-bb41-73b915f82475-image.png

0077c5a1-8b7a-4289-966b-07b41cc05546-image.png

Fråga

finns det 2025 persistenta identifierare för svenska myndigheter eller är allt datasilos... hur identifierare dataportalen en myndighet som laddar upp dataset finns det linked data fins det termkataloger som har samma som så att vi kan enkelt koppla ihop oss med Lettland tror jag pratade om det 2021 länk och hade EEA som exempel se bathingWaterIdentifier

I dag finns alla förutsättningar för att Sverige ska ha världens mest sammanhängande, öppna och länkbara demokratidata – men ekosystemet är fortfarande splittrat. Varje myndighet publicerar i egna format, utan gemensamma identifierare, utan versionering och utan långsiktig länkbarhet.

Samtidigt har omvärlden redan börjat länka oss.

🔍 Wikipedia länkar till SCB över 110 000 gånger, på mer än 100 språk.

Det gör SCB till en de facto global auktoritet – men utan stabila identifierare, persistenta länkar och API-driven metadata går den kraften förlorad.

▶️ Se konkret analys: SCB Länkarapport
https://salgo60.github.io/SCB-Wikidata/notebook/results/SCB_lankarapport.html

ab06df30-9ed3-4277-b49d-d21911dd4123-image.png

Finns det några som har tankar om hur ett saker kan förbättras hör av er.

Tankar på Wikipedia "Kan SCB hjälpa Wikipedia i samband med valåret 2026?"

Regeringsbeslutet om sammanslagning av PTS och DIGG väcker frågor.

Debatten i riksdagen handlade bland annat om var den nya myndigheten ska ha sin lokalisering.

Historien visar att digitala myndigheter har haft svårt att överleva i Sverige – se t.ex. Verva

Redan 2018 pratades det om att DIGG måste våga pröva nya arbetssätt och hitta sin roll (klipp).

Diskussionsfråga:
Har DIGG efter sju år och miljardinvesteringar faktiskt hittat rätt väg – eller står vi bara inför ännu en omstart i svensk digitaliseringspolitik?

👉 Vad har fungerat bra hittills – finns det konkreta resultat som märks för medborgare, företag eller offentlig sektor?
👉 Vad saknas fortfarande – är det ledarskap, mandat, innovation, tempo eller förmågan att leverera lösningar som används i verkligheten?
👉 Är sammanslagningen med PTS en chans till nystart – eller ännu ett symptom på att vi inte lyckas bygga långsiktigt hållbara digitala myndigheter?

Grundproblemt är att vi medborgare inte kan se om besluten hos Riksdagen verkställts Riksdagens Öppna data måste utvecklas läser man regeringkansliets svar 2022 på kin fråga om status SFS 1999:175 så har inte Regeringskansliet heller kontroll på författningarnas status det galna i detta är att Regeringskansliet inte ens vet att dom själva är ansvariga

9977f2ae-f329-42ec-87b2-b5a0e61f71cc-image.png

tveksamt och otrevligt svar nedan att arbete pågår om så var fallet varför dök Ju2023/02684 upp 2023 dec känns inte som dom har rent mjöl i påsen...

7b38ba62-b7ef-4b50-8d33-0d80e4192a9b-image.png

min issue från 2023 Wikidata_riksdagen-corpus/issues/166 i min Riksdagens Öppna data skuggbacklog Riksdagens Öppna data måste innehålla status om saker levererats och till vilken kostnad vem äger problemet med denna dåliga uppföljning? vi vet vem som betalar kalaset...

image.png

Låter bra

Även om data inte delas offentligt, krävs det ingen raketforskning för att skapa ny GIS-data som kan anses olämplig.

Jag har exempelvis laddat upp en hel del bilder på Mapillary i god tro ex pKey=403723046140341 och blev då varse efteråt att det fanns skyddsobjekt i närheten....

13fb0c3c-533d-4d37-8f6e-150bbc3784e3-image.png

a1d70d75-f774-4889-94c0-3b0aaeb9b0d2-image.png

skyddsobjekt är ju relativt enkla att identifiera om man har den informationen

@Magnus-Sälgö exempel hur snyggt bra öppna data kan fungera och genom en bra applikation som stöder fler språk kan göra att jag som är bättre på svenska än franska kan bidraga…

jag passerar en hjärtstartare utan bild i Nice
https://openaedmap.org/sv/#map=17/43.698255/7.284332&node_id=11691283121

e38aa9f8-7e2b-4f39-9e45-a3574f7313be-image.png

Jag har översatt applikationen till svenska och får nu en knapp att ladda upp en egen bild på svenska

38a36d80-05a8-4903-a74a-3f500117f6aa-image.png

Text förklarar att bilden får öppen licens CC-0

4052c29a-0834-4d7a-9bb3-9f6a2a3dc3a2-image.png

jag som turist kan bidra med data och bilder som gör att hjärtstartaren AED blir enklare att hitta

7f05a49a-f92b-418c-9e48-851411b0ac92-image.png

Fundering: Har kommuner information om hjärtstartare? Vilken roll kan dom bidraga?

@SKV-RaC sa i Skatteverkets API Rättsliga regler och regelfilskonceptet i sin helhet:

Om du har exempel på tänkt användning där Skatteverkets utbud idag inte motsvarar behovet får du gärna utveckla detta.

Jag föreställer mig att ett relevant användningsfall är att någon vill skapa ett program (mjukvara) som visar skatteregler och hur reglerna ändrats över tid.

Det verkar som om Skatteverket har tänkt att denna "någon" som vill skapa ett sådant program, alltid är ett företag eller en formell organisation (formellt registrerad organisation så att den har ett org-nummer tror jag ni menar).

Men det behöver inte alls vara ett företag eller den typ av organisation ni tänkt, det kan vara en privatperson som vill göra ett eget program, eller det kan vara någon mindre formell organisation som inte kan eller vill teckna avtal.

Om vi tar privatpersonen som exempel, det skulle kunna vara jag själv som privatperson, jag kanske är intresserad av någon viss skatteregel (kanske i samband med att jag ska lämna in min deklaration) och jag vill skriva ett script som via ert API plockar fram de olika versioner som funnits av den skatteregeln. Jag kanske använder Debian, kanske gillar jag bash och curl och jag skulle ganska enkelt kunna skriva ett litet bash-script som tog fram informationen jag ville ha, om jag hade tillgång till ert API. Inget företag är inblandat, det är bara jag som privatperson som kommunicerar med Skatteverket.

Kanske är ert svar till mig då att jag istället ska köpa en produkt utvecklad av ett företag som har avtal med er, så att det företagets produkt kan hämta informationen åt mig. Men jag vill inte köpa någon produkt från något företag, det är både snabbare och enklare för mig att skriva mitt eget script.

Ett annat exempel är att någon organisation kanske driver ett öppen-källkod-projekt där de tar fram programvara som kan visa saker som t.ex. era skatteregler. Det är då fri och öppen programvara som vem som helst kan köra på sin egen dator, men för att köra den kommer man behöva tillgång till ert API. Om det t.ex. krävs en API-token för tillgång så skulle varje användare behöva konfigurera programmet med en sån API-token, i princip skulle varje användare kunna ansöka hos er om access, men det går ju inte om inte privatpersoner kan få access.

Förstår ni vad jag menar med de här exemplen?

Relaterat diggsweden/persistent-identifiers-investigation och diskussionen i “Tillåt organisationsnamn som domännamn i beständiga identifierare”
: inför den förväntade sammanslagningen känns det helt fel att använda verksamhetsnamn och organisationsnummer som delar av beständiga identifierare....

#Göromgörrätt 🇸🇪 Svensk standard för persistenta myndighetsidentifierare (SMPID)