Community på Sveriges dataportal

Hej alla!
Nu går vi som sköter om communityt på semester och därför tar också communityt sommarledigt🌞 🌸

Ni kan fortfarande läsa och gilla inlägg och kommentarer, men det kommer inte att gå att göra nya inlägg eller kommentera. Det går också bra att registrera sig, men dessa kommer inte att hanteras förrän efter semestern.

Vi hoppas att ni alla får en härlig sommarledighet, och så ses vi igen när vi öppnar communityt i början av augusti.

GLAD SOMMAR!
/Josefin, produktägare Sveriges dataportal (som kommer att bada och basta i sommar😊 )

Sommar och sol.jpg

Den funkar men om du inte kommer förbi första sidan så behöver du rensa kakor från sidan!

@PerAnd Jag kommer absolut ihåg GVD! Det var faktiskt precis det projektet (eller alla analyser om det) som jag använde som undervisningsmaterial, och vi tittade också på PUST Siebel och några andra, men jag hittade inte lika bra dokumentation för dom. Min bakgrund är ju UX, så då tittade jag ur det perspektivet, och nu ser jag ju också mer det offentliga perspektivet. Jag har också svårt att förstå varför man inte kan se till att det finns folk som kan IT-utveckling på beställarsidan, och att man ofta redan från början har bestämt teknisk plattform, som i GVD (bra införsäljning av konsultfirmorna). En intressant grej med just GVD var att den konsultfirma som gjorde merparten av utvecklingsarbetet (till saken hör att det var en konkurrent till den konsultfirma där jag jobbade innan universitetet, så jag kollade detta lite extra) blev uppköpta av en större firma drygt 6 mån innan GVD las ner. Men dom bytte inte namn förrän typ dagen efter nedläggningen. Smidigt, då blev det svårt att koppla ihop dom med det projektet eftersom det nya namnet inte stod på några papper.

@PerAnd Enligt min mening så är det precis det, därav mitt svar ovan.

Ja det finns en central databas. Men nej offentlig sektor publicerar inte själva sina upphandlingar där eftersom att lagen kapat möjlighet till att ha möjlighet och egen rådighet över det. I dagsläget får inte en myndighet göra det själva, det är reglerat att det måste gå via en registrerad annonsdatabas. Privata oligopolet gör det, via Upphandlingsmyndigheten som proxy. Finns flera utredningar om detta, behövs inte ytterligare.

@lmdaniel jag upplever att man inte fullt ut beaktar komplexiteten kring att leverera öppen källkod – särskilt inte när det gäller myndighetsspecifika lösningar som ska delas vidare. För att det ens ska vara meningsfullt krävs att översättning och andra grundläggande krav hanteras.

Jag började själv arbeta med I18N redan 1987 hos Digital, och 1993 var jag i Silicon Valley och hjälpte till att anpassa en sökprogramvara till svenska. Det här är inte något sidospår – det är en grundpelare i utvecklingen, och det är frustrerande att se hur den fortfarande förbises.

jag skulle säga att det handlar om datamognad att producera öppen källkod...

Skickade frågan vidare till copilot

5e89e04a-889a-452e-af76-1921224d8aed-image.png

b4e72155-57c6-471f-bb1a-c820046f3fd9-image.png

644d2cc0-1d7c-4d35-a265-0467f5431ab3-image.png

285a2d7d-dbd4-46f2-ab8e-a9055b0fb2b5-image.png

Checklista

8954a0ea-0323-44dd-8dfd-069a78de3eb1-image.png

f92165dd-fe91-448f-9c2d-f5547a375470-image.png

Jag skulle vilja se öppen data med denna checklista.... tror inte community.dataportal.se är där saker som detta löses eller där diskussionen skall hållas det borde finnas granskningar som görs av DIGG eller annan....

Samtalet kring öppen data behöver både breddas och fördjupas. Det räcker inte att skapa YAML-filer och publicera dem i en portal. För att öppna data och öppen källkod verkligen ska kunna återanvändas krävs mer än teknisk formalia – vi måste börja prata om kvalitet, interoperabilitet, tillgänglighet, långsiktig förvaltning och inte minst samskapande (länk jobtechs forum där jag tog upp det 2020 nov).

dd5865b8-21bf-4da3-b65f-b338b512e330-image.png

Och kanske mest oroande: i dag ser jag knappt några publika backloggar alls. Det gör det omöjligt att följa utvecklingen, förstå prioriteringar eller bidra konstruktivt. Det är ett symtom på att transparens och öppen samverkan inte är integrerade delar av processerna — trots att det är grundläggande i allt som kallas öppet.

Community.dataportal.se fyller visserligen en roll, men är knappast rätt plats för att hantera dessa mer strukturella och långsiktiga frågor. Här behövs aktörer med ett tydligt ansvar – DIGG eller liknande – som granskar, vägleder och driver utvecklingen framåt.

Vi behöver ett skifte

Nu ser vi att friluftslivet lider av dålig info om publika toaletter se issues/44

Vad är status på Öppna data 2025 och öppna data toaletter

Tycker mig se massa glada konsulter som prata Öppna data 2010.,.... DIGG som prata om lagsport 2018... nu är det 2025 och en miljard har DIGG fått och nu hör man ingen som har mandat och man ser inte laget som skall leverera... rätta mig om jag har fel...

Vad har gått fel?

Jag tror på Dunning Kruger och att vi underskattar det hela...

Publika toaletter kring Vandringsleden SAT

Toaletter kom upp igår på frukosten på Finnhamn och diskuteras lite i FB gruppen om SAT

min SAT issue om toaletter #44 där jag startar samla in bilder / platser Category:Stockholm_Archipelago_Trail_public_toilets

@josefinlassi ska bli spännande att se om någon faktiskt rapporterar in "reuse". När jag jobbade på Umeå kommun så fanns möjlighet att rapportera Reuse för varje datamängd på Umeås dataportal. Under tiden jag jobbade där var det inte en enda som rapporterade in något. Trots att jag faktiskt kände till flera som återanvände datan.

Grundproblemt är att vi medborgare inte kan se om besluten hos Riksdagen verkställts Riksdagens Öppna data måste utvecklas läser man regeringkansliets svar 2022 på kin fråga om status SFS 1999:175 så har inte Regeringskansliet heller kontroll på författningarnas status det galna i detta är att Regeringskansliet inte ens vet att dom själva är ansvariga

9977f2ae-f329-42ec-87b2-b5a0e61f71cc-image.png

tveksamt och otrevligt svar nedan att arbete pågår om så var fallet varför dök Ju2023/02684 upp 2023 dec känns inte som dom har rent mjöl i påsen...

7b38ba62-b7ef-4b50-8d33-0d80e4192a9b-image.png

min issue från 2023 Wikidata_riksdagen-corpus/issues/166 i min Riksdagens Öppna data skuggbacklog Riksdagens Öppna data måste innehålla status om saker levererats och till vilken kostnad vem äger problemet med denna dåliga uppföljning? vi vet vem som betalar kalaset...

image.png

Låter bra

Även om data inte delas offentligt, krävs det ingen raketforskning för att skapa ny GIS-data som kan anses olämplig.

Jag har exempelvis laddat upp en hel del bilder på Mapillary i god tro ex pKey=403723046140341 och blev då varse efteråt att det fanns skyddsobjekt i närheten....

13fb0c3c-533d-4d37-8f6e-150bbc3784e3-image.png

a1d70d75-f774-4889-94c0-3b0aaeb9b0d2-image.png

skyddsobjekt är ju relativt enkla att identifiera om man har den informationen

@Magnus-Sälgö exempel hur snyggt bra öppna data kan fungera och genom en bra applikation som stöder fler språk kan göra att jag som är bättre på svenska än franska kan bidraga…

jag passerar en hjärtstartare utan bild i Nice
https://openaedmap.org/sv/#map=17/43.698255/7.284332&node_id=11691283121

e38aa9f8-7e2b-4f39-9e45-a3574f7313be-image.png

Jag har översatt applikationen till svenska och får nu en knapp att ladda upp en egen bild på svenska

38a36d80-05a8-4903-a74a-3f500117f6aa-image.png

Text förklarar att bilden får öppen licens CC-0

4052c29a-0834-4d7a-9bb3-9f6a2a3dc3a2-image.png

jag som turist kan bidra med data och bilder som gör att hjärtstartaren AED blir enklare att hitta

7f05a49a-f92b-418c-9e48-851411b0ac92-image.png

Fundering: Har kommuner information om hjärtstartare? Vilken roll kan dom bidraga?

@SKV-RaC sa i Skatteverkets API Rättsliga regler och regelfilskonceptet i sin helhet:

Om du har exempel på tänkt användning där Skatteverkets utbud idag inte motsvarar behovet får du gärna utveckla detta.

Jag föreställer mig att ett relevant användningsfall är att någon vill skapa ett program (mjukvara) som visar skatteregler och hur reglerna ändrats över tid.

Det verkar som om Skatteverket har tänkt att denna "någon" som vill skapa ett sådant program, alltid är ett företag eller en formell organisation (formellt registrerad organisation så att den har ett org-nummer tror jag ni menar).

Men det behöver inte alls vara ett företag eller den typ av organisation ni tänkt, det kan vara en privatperson som vill göra ett eget program, eller det kan vara någon mindre formell organisation som inte kan eller vill teckna avtal.

Om vi tar privatpersonen som exempel, det skulle kunna vara jag själv som privatperson, jag kanske är intresserad av någon viss skatteregel (kanske i samband med att jag ska lämna in min deklaration) och jag vill skriva ett script som via ert API plockar fram de olika versioner som funnits av den skatteregeln. Jag kanske använder Debian, kanske gillar jag bash och curl och jag skulle ganska enkelt kunna skriva ett litet bash-script som tog fram informationen jag ville ha, om jag hade tillgång till ert API. Inget företag är inblandat, det är bara jag som privatperson som kommunicerar med Skatteverket.

Kanske är ert svar till mig då att jag istället ska köpa en produkt utvecklad av ett företag som har avtal med er, så att det företagets produkt kan hämta informationen åt mig. Men jag vill inte köpa någon produkt från något företag, det är både snabbare och enklare för mig att skriva mitt eget script.

Ett annat exempel är att någon organisation kanske driver ett öppen-källkod-projekt där de tar fram programvara som kan visa saker som t.ex. era skatteregler. Det är då fri och öppen programvara som vem som helst kan köra på sin egen dator, men för att köra den kommer man behöva tillgång till ert API. Om det t.ex. krävs en API-token för tillgång så skulle varje användare behöva konfigurera programmet med en sån API-token, i princip skulle varje användare kunna ansöka hos er om access, men det går ju inte om inte privatpersoner kan få access.

Förstår ni vad jag menar med de här exemplen?

@josefinlassi sa i Flyttat inlägg om föreslagen sammanslagning Digg och PTS:

Men jag är säker på att man kommer att försöka se till att det blir så lite problem som möjligt, om man bestämmer att vi ska slås ihop.

Tror ni skall ta och städa upp hur ni jobbar om ni nu får chansen unika dokumentnummer med bra metadata som

Unikt dokument-ID eller diarienummer – för entydig identifiering. Datum skapat och datum senast ändrad – viktigt för historik och arkivering. Versionshantering – så man kan följa utvecklingen av dokumentet. Ändringskommentarer – kontext till varje uppdatering. Skapad av (användare/enhet) – för ansvarsfördelning. Behörighetsnivå / sekretessklassning – avgör vem som får se vad. Dokumenttyp eller kategori – för att styra hantering och arkivering. Status – utkast, fastställt, godkänt, etc. ....

Jag skulle vara oroliga om jag var er vi pratade om er bristande versionshantering 13 maj 2025 16:12

kollade på dokumentet Begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande och nu har ytterliggare uppdatering gjorts "Senast uppdaterad: 13 juni 2025" men ni saknar versionsnummer och unik identifierare för dokumentet enligt internet archive har vi dessa ändringar på detta dokument.... 6 mars 2024 28 maj 2024 21 maj 2025 13 juni 2025

Se och lär hur er föregångare Vervas dokument hanterades och det blev att en medarbetare skapade sin egen web för att rädda delar av informationen till www.eutveckling.se

b7e01404-6e49-44bb-aa58-8754cc594a7a-image.png