Community på Sveriges dataportal

Nu ska mail-funktionaliteten fungera igen. Så att återställa lösenord etc. bör fungera som tänkt.

@Joel sa i Förtroendemodellen:

Etiska riktlinjer för tillförlitlig AI som en expertgrupp tog fram på Europakommissionens räkning

@Joel har du en länk till det dokumentet?

@elias Jo man måste vara inloggad, kundhändelser är mot dig som individ.

@Maria-Söderlind

Bra input, som vanligt och tack för att du tar det vidare med verksamheten 🙂
Det är inget obligatoriskt krav för dem att mäta de attribut som du listats, så det är nog ingen större fara - men för att svara på deras fråga så finns det organisationer som mäter detta.

Det är inte vanligt men systemleverantörerna har uppmärksammat att några kommuner mäter specialkost-svinn. Den hanteringen tar tid, och mängden svinn har ökat och man har bedömt att det varit ett problem och vill få bukt med det. Eftersom ingen av de vi pratat med eller Livsmedelsverket reagerat så har vi valt att ta med det som rekommenderat.

Antal ätande är mer vanligt att man mäter, det vanligaste sättet är att räkna tallrikarna på en "disk-back". Varje full sådan motsvarar X-antal tallrikar som summeras ihop efter att lunchen stängt.

Om de vill, så kan jag se om vi kan få ut namn på verksamheter som mäter om de vill göra ett "studiebesök". Men som sagt, dessa fält kommer inte vara obligatoriska.

Angående ditt förslag så har jag förstått det på Livsmedelsverket att alla kök inte har servering, vissa är rena tillagningskök som sedan distribuerar maten till verksamheter. Däremot så kan vi ta bort "produktionskök" som är samma som "Tillagningskök" och eventuellt slå ihop Mottagningskök och Tillagningskök och vara tydliga i dokumentationen.

Annars definition från Livsmedelsverket nedan.
Tillagningskök
Kök som är utrustade och anpassade för att ha möjlighet att tillaga mat ”från grunden”,
d.v.s. med stor andel färska och råa livsmedel. Ett tillagningskök kan ha en intilliggande
restaurang- eller serveringsdel som där den tillagade maten serveras. Men tillagningskök
kan även sakna restaurang och enbart leverera mat till enheter i direkt anslutning till
köket eller till flera olika, geografiskt spridda enheter. Ofta tillagas då delar av måltiden
och mottagnings-, eller avdelningsköket kompletterar med resterande måltidstillbehör.
Tillagningskök kan förekomma i alla typer av verksamheter och tillaga måltider till olika
målgrupper beroende på hur organisationens behov ser ut.

Mottagningskök
Kök med begränsad möjlighet att tillaga mat. Beroende på vilka förutsättningar som finns
i mottagningsköket kan det fungera likt ett tillagningskök med vissa undantag eller vara
mer begränsat och endast ha möjlighet till beredning av sallader och kalla såser t.ex.
Vanligt förekommande är att delar av måltider levereras från tillagningskök, t.ex.
köttbullar och sås och resterande måltidstillbehör kokas och bereds på plats. Ett
mottagningskök kan ta emot varm, kyld eller fryst mat för vidare beredning.
Mottagningsköket kan ha lokal restaurang eller serveringsdel i anslutning till köket.

Serveringskök
Kök med små möjligheter att tillaga mat. Ett serveringskök har vanligtvis liten eller ingen
möjlighet till beredning av den mat som serveras p.g.a. lokalens utformning eller brist på
utrustning. Därför levereras måltider ofta kompletta och redo att serveras. Men precis
som i andra typer av kök kan förutsättningarna variera. Kanske finns en kokplatta eller
utrymme att bereda sallad eller andra kalla måltidstillbehör. Serveringskök kan, precis
som mottagningskök, ha lokal restaurang eller matsal i anslutning till köket. Till
serveringskök kan man räkna in t.ex. avdelningskök på förskola, äldreboende eller
sjukhusavdelning.

Jag arbetar på Digg och det är och har varit oerhört viktigt internt. Även om vi inte släppt mycket konkret vad gäller OS (än) så gör dokumentet att det alltid, i alla lägen finns något att luta sig på i ämnet, oavsett organisatoriska nycker, olika intressen från anställda etc. Precis som med säkerhet, precis som med att jobba agilt etc, det är inte saker man kapar på, de bara "är" (bör) vara naturliga delar i processen att utveckla lösningar på. Men tills dess, alla myndigheter/organisationer borde ha ett motsvarande imho, så att Öppen källkod inte bara blir individdrivet, utan organisationsförankrat

Första utkast till specifikation # Kolumnnamn Datatyp Exempel och förklaring 1 source heltal Obligatoriskt - Ange SCB:s kommunkod för er kommun eller organisationsnumret för verksamheten. Exempel: "1401" för Härryda kommun eller organisationsnummer “21 20 00-12 64”. 2 id text Obligatoriskt - Ange en unik och stabil identifierare för utegymmet inom er kommun. Det viktiga är att identifieraren är unik (tänk unik i hela världen), och att den är stabil över tid - dvs att den inte ändras mellan uppdateringar. Om en offentlig toalett avvecklas ska identifieraren inte återanvändas på en annan offentlig toalett. 3 name text Obligatoriskt - Den offentliga toalettens namn, exempel för ett en offentlig toalett i Region Gotland "Tingstäde träsk badplats”. 4 latitude decimaltal Obligatoriskt - Latitud anges per format som WGS84-specifikation. 5 longitude decimaltal Obligatoriskt - Longitud anges per format som WGS84-specifikation. 6 email text Obligatoriskt - E-postadress för vidare kontakt, anges med gemener och med @ som avdelare. Använd ej mailto: eller andra HTML-koder. Exempel: info@toreboda.se 7 visit_url URL Länk till allmän besöksinformation för platsen, t.ex. verksamhetens öppettider eller liknande. 8 wikidata text Referens till Wikidata-artikel/entry om platsen. Se kapitel “3. Wikidata" i detta dokument. Använd den sk. Q-koden till entiteten på Wikidata. Exempel för att länka till offentlig toalett i Raahe, Finland på Wikidata: Q55596141 Q-kod anges utan mellanslag, bindestreck eller skiljetecken och består alltid av bokstaven Q följt av ett antal siffror. 9 updated datum Ett datum som anger när informationen om den offentlig toaletten senast uppdaterades. 10 description text Kort beskrivning av den specifika offentliga toalettens placering eller särskilda förutsättningar. Exempel: "Ligger på bibliotekets baksida" eller "Felanmäl direkt till verksamhetens personal" Undvik att beskriva sådant som redan framgår i specifikationen. 11 street text Gatuadress till platsen, exempelvis “Strandvägen”. Ange inte nummer på gata eller fastighet, det anges i attributet “housenumber”. Mappar mot Open Street Maps “addr:street” läs mer på Key:addr på Open Streetmaps webbplats. 12 housenumber text Gatunummer eller husnummer med bokstav. Exempelvis “1” eller “42 E”. Mappar mot Open Street Maps “addr:housenumber” läs mer på: Key:addr på Open Streetmaps webbplats. 13 postcode text Postnummer, exempelvis “46430”, mappar mot Open Street Maps “addr:postcode”, läs mer på: Key:addr på Open Streetmaps webbplats. 14 city text Postort, exempelvis “Mellerud”. Mappar mot Open Street Maps “addr:city”, läs mer på: Key:addr på Open Streetmaps webbplats. 15 country text Land där utegymmet finns. Skall anges enligt ISO3166-1. För Sverige ange “SE”. Fältet mappar mot Open Streetmaps “addr:country”. 16 wc int Antal vattenklosetter. 17 urinal int Antal urinoarer. 18 outhouse int Antal torrklosetter (dass). 19 rwc int Antal toaletter som uppfyller Plan- och bygglagens krav på tillgängliga hygienrum. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/hygienrum/ 20 lighting boolean Beskriver om den offentliga toaletten har belysning. 21 water boolean Anger om det finns tillgång till vatten för att exempelvis tvätta händerna. 22 drinking_water boolean Anger om det finns dricksvatten på platsen i någon form. 23 trashbin boolean Anger om det finns en soptunna i någon form på platsen. 24 unisex boolean Anger om den offentliga toaletten är unisex. 25 change_table_child boolean Anger om det finns ett skötbord anpassat för barn. 26 wc_child boolean Anger om toaletten är anpassad för barn, eller att det finns en mindre toalett för barn. 27 change_table_adult boolean Anger om det finns ett skötbord anpassat för vuxna. 28 rwc-alarm boolean Anger om det finns RWC-larm installerat. 29 door_opener boolean Anger om det finns RWC-anpassad automatisk dörröppnare installerad. 30 accessability text Ytterligare beskrivning om hur tillgänglighetsanpassad den offentliga toaletten är. 31 open_season Text ?Datum-standard? Beskriver när under året den offentliga toaletten är öppen. Exempel: "1 maj - 30 september". Året-runt-öppna lämnas tomma. 32 open_hours Text ?Tid-standard? Beskriver när under dygnet den offentliga toaletten är öppen. Exempel: "05:00-22:00" eller "Tillgång endast under bibliotekets öppettider". Dygnet-runt-öppna lämnas tomma. 33 service_interval UNKNOWN/IRREG/ YEARLY/QUARTERLY/ MONTHLY/WEEKLY/DAILY Ange i vilken frekvens den offentliga toaletten städas. ?När den senast städades? 34 fee text Beskriver om den offentliga toaletten är avgiftsbelagd och hur man betalar. Exempel "5kr. Betala med mynt, betalkort och Swish" Avgiftsfria lämnas tomma. 35 td_url URL Länk till Tillgänglighetsdatabasen (TD). 36 Image_url URL Länk till en bild i formaten .jpg, .png eller .webp. ?Licens för bild - CC0? 37 report_phone phone Telefonnummer för frågor, synpunkter och/eller felanmälan. 38 report_url URL Länk till tjänst för frågor, synpunkter och/eller felanmälan. 39 open boolean Anger om den offentliga toaletten är tillfälligt stängd, till exempel för underhåll eller ombyggnation.

@Maria_Dalhage Öppen programvara har länge framhållits som en viktig faktor för digitaliseringen. Och fördelarna med Öppen källkod är väl beskrivna. Det handlar bland annat om minskade kostnader för licenser med långa och tvingande underhållsavtal och bättre möjligheter till utveckling i samverkan. Men också om att undvika inlåsningseffekter där åtkomsten till egen data styrs av licenser och avtal, vilket fördyrar och försvårar byte av systemleverantör.
I alla informationssystem ligger det verkliga värdet i informationen. Kanske vi ska fokusera på öppen information som kan samverka, istället för öppen källkod? Alltså tänka isär information och applikation. Ta steget från systemförvaltning till informationsförvaltning. För om informationen kan samverka i digitaliseringen spelar det mindre roll hur verktygen för att skapa och underhålla en viss verksamhets information är licensierade. Öppna, väl dokumenterade och gärna standardiserade databaser kanske är mer värda än slutna system, även om de är öppen källkod? Det behöver inte vara likhetstecken mellan licensierade verktyg och slutna databaser.
Men som andra har nämnt är silodatabaser och slutna verksamhetskulturer hinder mot en effektiv samverkande informationshantering. I hög grad beror det nog på att man inte vet vilken information som hanteras i korridoren i våningen över, eller på vilket sätt den egna informationen kunde komma andra till nytta. Det väcker en tanke hos mig om att inrätta en kommunal informationssamordnare. Titeln GIS-samordnare (eg. geodatasamordnare) är etablerad, men kunde utökas till kommunens samlade intelligens.
Sökningar på termen leder för det mesta fram till tjänster för information i betydelsen kommunikation; Informatörer, producenter av text och bild och så vidare.
Min tanke är istället en samordnare för digital information, med uppdrag att dammsuga kommunens ofta hundratals system efter återanvändbar information. Jag är medveten om att rådande systemtänk för det mesta förhindrar ett effektivt utnyttjande av den lagrade kunskapen, men att lyfta fram dess existens kanske skapar en efterfrågan som kan ändra på förekommande administrativa hinder?

https://handlingar.se/request/oppna_data_om_departementserien_2

SCB arrangerar Statistikdagen med tema Statistikens roll i en ny värld!

Årets statistikdag fokuserar på statistikens roll i en ny värld. Vad kan statistik göra för skillnad? Har statistiken en framtid, och i så fall vilken, för vem och hur? Hur används statistik idag, i morgon och i framtiden – i Sverige och världen?

Datum
Fredag 20 oktober

Tid
Klockan 9.30-14.30

Plats och adress
Biblioteket Live, Medborgarplatsen 2, Stockholm eller på distans.

Kostnad
Delta fysiskt på plats för priset 1250 kr.
För dig som i högre grad vill nätverka och samverka med andra deltagare.

Delta enskilt på distans för priset 500 kr.

Läs mer: https://scb.se/vara-tjanster/kalendarium/statistikdagen-2023/

Nu har vi ett uppdrag på gång för att utforska hur vi tillsammans med företagens affärssystem kan uppnå bättre kvalitetssäkrad information i affärssystemen. Hur kan vi bidra till att det blir mer rätt utifrån olika perspektiv?

Ta gärna en kontakt med oss för dialog, kunskapsutbyte och diskussion hur vi eventuellt kan pilottesta!
Är ni intresserade? Hör av er till oss via kontaktformuläret (skriv "kvalitet" som utvecklingsområde): https://skatteverket.se/omoss/digitalasamarbeten/kontaktaossomapieroppnadataochandradigitalasamarbeten/kontaktaossforsamarbeten.4.7c708f0e16bed42cd055c16.html

... och/eller kommentera här på dataportalen!

På dataportal.se har Naturvårdsverket en metadatapost [Dokument publicerade enligt Industriutsläppsdirektivet (IED)] (https://www.dataportal.se/sv/datasets/635_450646/dokument-publicerade-enligt-industriutslappsdirektivet-ied#ref=?p=1&q=Dokument publicerade enligt Industriutsläppsdirektivet (IED)&s=2&t=20&f=&rt=dataset%24esterms_IndependentDataService%24esterms_ServedByDataService&c=false) som länkar till en webbsida (metadataportal) där metadataposter för handlingar som är publicerade enligt Industriutsläppsdirektivet. Vissa av dessa handlingar är utpekade som särskilt värdefulla enligt öppna datalagens genomförandeakt.

Fråga: för att uppfylla öppna datalagens genomförandeakts krav på tillgängliggörande av dessa handlingar, räcker det med att även fortsättningsvis ha denna metadatapost på dataportal.se som pekar ut en webbplats där metadata för dessa handlingar visas, eller krävs det att samtliga metadataposter för dessa handlingar skördas in till dataportal.se?