Community på Sveriges dataportal

@tove jag tolkar job to job mobilitet som omsättning på kvalificerad personal. Hur lätt det är att byta jobb. https://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/Annexes/hrst_esms_an4.pdf
Är inte säker på att de viss uppgång eller nedgång av denna siffra säger så mkt egentligen. Men då kan jag ha missförstått. Det har hänt förr 🙂

@rcoswe intressant, jag tittar till Statskontoret, men det är sant att de myndigheter som ligger under Riksdagen ibland inte redovisas då exempelvis Riksrevisionen.

Och nu när jag tittar ser jag att Statskontoret har ingen data i dataportalen utan nedladdning men hänvisar samtidigt till SCB så kanske de tillhandahåller deras data.
3599092a-25e3-4ebc-bb10-774c7aa063af-image.png

@rcoswe sa i Finns det en sammanställning eller fil över myndigheternas publicering av öppna data?:

ett antal muséer

Jag uppfattar det som att Statens historiska museer är en myndighet som har flera museum under sig. Liksom att utlandsmyndighetera ofta räknas ingå/vara en del av Regeringskansliet.

Om du ska göra en egen bedömning skulle jag se på de källor som Skatteverket anger i sin vägledning som utgår ifrån RF och TF

Avseende myndigheter som sådana har jag bara hittat denna datamängd men den särskiljer inte på myndighet utan man måste manuellt filtrera utifrån taggar som vilket departement det tillhör och om det är domstol osv.

@rcoswe sa i Finns det en sammanställning eller fil över myndigheternas publicering av öppna data?:

Nu måste skriva klart min rapport.

Lycka till!

@tove Och jag skrev ett långt svar till @Dennis_Priskorn kring Begäran av rådata om lagstiftningstiftningskedjan

@Dennis_Priskorn sa i Förslag: Ny lag om öppen data om driftstörningar:

Varför inte? Vad ser du för risker med det?

Kom på en fråga. Efter helikopterrånet så insåg man att det inte varit bra att man kunde begära ut planritningar för den specifika värdedepån som allmän handling för händelseförloppet och hur de kunnat planera rånet.

Om du skulle vara med och öppna en värdedepå idag, skulle du aktivt be dom inte sekretessmarkera planritningen?

Om det känns för abstrakt har jag en annan. Om du skulle vinna/ärva något väldigt värdefullt föremål och det ingår ett bankfack som du får välja. Skulle du välja:

Ett som har planritning över hela banken och 3D-skiss på valvet, material och de fysiska skyddet, beskrivet och du får följa med in i valvet och låsa. Eller ett där de säger att du får vänta i ett rum och de kommer med en gedigen låda du får lägga ner sakerna i och låsa (även så du hämtar ut det sen). De lägger in det i valvet och säger att de låser särskilt om din låda också (förutom ditt lås) samt till valvet. Men att ingen får tillträde pga säkerhetsrisken.

Väljer du 1 eller 2?

(Andra får gärna svara också, bara intressant hur vi tänker olika.)

@jonor @mattias Hej, precis som Mattias skriver är det på dataportal.se man kan se vilka organisationer som publicerar öppen leverantörsreskontra (sök på leverantörsfak*). Men fler är på G. Innan årsskiftet är målet att Borås och Trollhättan ska publicera denna data. Utöver dem så är både VGR på gång samt ytterligare fem kommuner i Västra Götaland (precis påbörjat detta arbete).

Jag har oxå uppmanat Upphandlingsmyndigheten om att göra samma sak, de är dock i startgroparna med sitt öppna data arbete. Det skulle ge en viktig signal till andra myndigheter att göra samma sak. Vi får se om och när det blir verklighet...

Från dataverkstadens sida driver vi på publiceringen av denna data öppet och hoppas att proppen snart går ur. Det känns som en självklar datamängd att publicera för alla myndigheter.

Inom kort kommer vi att publicera en vägledning på www.dataverkstad.se (under datamängder) för hur man går tillväga för att publicera Öppen leverantörsreskontra - och i samband med det erbjuda stöd i arbetet

@jonor Uppdragen:
Anledningen till det nya utseendet och det nya innehållet kommer från att vi levererar datauppdraget och AI-uppdraget på samma portal, eftersom frågorna ligger så nära varandra. Vi har också tagit med öppen källkod, dels eftersom vi tycker det hör hemma på en digital arena och dels eftersom vi bygger dataportalen med öppen programvara och öppen källkod och därför vill vara transparenta med det.

Datauppdraget hittar du här:
https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2021/06/uppdrag-att-framja-delning-och-nyttiggorande-av-data/

AI-uppdraget hittar du här:
https://regeringen.se/regeringsuppdrag/2021/06/uppdrag-att-framja-offentlig-forvaltnings-formaga-att-anvanda-artificiell-intelligens/

Specen för Enas Byggblock API-hantering finns längst ner på den här sidan, där står mycket av vår roadmap. Det är t ex på väg en innehållssök, den är identifierad i den här specen.
https://www.digg.se/ledning-och-samordning/ena---sveriges-digitala-infrastruktur/byggblock

@mistral det är ungefär samma sak med data som källkod i detta sammanhang; de aktörer som vanligtvis ges stöd har data som en del av sin affärsmodell. De akademiska aktörerna har ibland andra egna krav på att göra data tillgängliga men inget som Vinnova ställer krav på.

@Dennis_Priskorn jag är lite delad. För om vi tänker ett externt archive så ser jag en risk i att vi då får mindre morot till att få till en beteendeförändring och bygga säkert och tänka på data availability när vi publicerar och väljer informations forum eller data form. Absolut att frågan om att effektivt tillgängliggöra det är väsentlig men jag tycker frågan om att välja ett hållbart forum som är tillgängligt är högre.

Tänker att vi behöver få in Archive-tänket dvs data availability, både i kod och dokumenthantering som en naturlig del av lifecykling av data och systemutveckling. Precis som att vi ska få in dokumentation och lifecykelhantering när vi bygger.

I EU finns idag exempel på hur man fått in det ganska bra på en policynivå, i vart fall, när det kommer till kommissionens data och article hantering. De kallar det "document managmeent and archival policy.

Vidare finns för forskning Open Data Guideline och Metod. Jag ser inte varför delar av det inte kan användas i praktisk tillämpning.

Jag ser tillgänglighet av data på myndigheters sidor som en samhällstjänst och otillgänglighet av sådan därmed som en säkerhetsrisk. I grund och botten handlar det då om vår beredskap och går in i NIS-direktivet. Redan i ENISA:s rapport om NIS investments 2021 såg man att Sverige halkar efter när vi kommer till investering och FTE:s för att att säkra upp samhällsviktiga (och digitala) tjänster. Eller som det i NIS kallas "Operators of Essential Services (OES) and Digital Service Providers (DSP)".

Så för mig handlar det i grund och botten om hur vi ska få till kravställningen av nya (och befintliga) system och data/information. Hur vi ska definera de som är samhällsviktiga. Exempelvis MSB:s arbete med just informationssäkerhet som lyft sig mycket när det kommer till kommunikation och informationsspridning. Men det fortsätter att spotta ut pdf:er som leder till lång ledtid för informationsspridning ex rapporter om NIS årligen och den info som inte är pdf:er kommer ostrukturerat och otillgängligt exempelvis CERT-SE och termbanken som lanserades i oktober.

Vi måste våga kravställa arbetet kring informationssäkerhet, säkerhetsarbetet generellt samt policyhantering vid öppna data. Precis som att man i ENA haft tydliga ägare av byggblock respektive data.

@Jonas-Nordqvist @Martin-Söderlund Håller med. Bakluckeloppis är ett bra sätt att börja för att identifiera behoven.
Hitta ett sätt att mäta vad folk använder för data bara, så ni kan ha det som utgångspunkt och beslutsunderlag. Datadriven utveckling.

@elenorweijmar Den här är på väg också, vet inte när den kommer. Jag tror ungefär samma målgrupp kommer vara intresserad av den här. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/fakta-pm-om-eu-forslag/forordning-om-artificiell-intelligens_H806FPM109

@Jonas-Nordqvist Och på den inslagna vägen så är det väl Trafikverket som har det nationella ansvaret för våra vägar. Borde inte cykelleder ses som en "väg" ändå - kanske redan finns aggregerad data där?

Väl värt ett försök @Dennis_Priskorn !

@Magnus-Sälgö sa i Wikimedias API kommersialiseras:

@Ainali Ok kan vi vara trygga på vad framtiden har att ge oss? Även detta kom väl lite som en blixt från en klar himmel

Nej, det är omöjligt att veta och jag gissar att det enbart beror på om någon vill betala för utvecklingen av det.

@Magnus-Sälgö Det är EU-kommissionens program som är centralt förvaltat av EU-kommissionen. Därför är det också EU-kommissionen som gör uppföljningen och håller reda på finansieringens utfall. Genom att göra en sökning här kan du få fram alla projekt som är igång och fått finansiering genom DIGITAL: https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/opportunities/projects-results

@PerAnd Haha, ja…Tack för sammanfattningen 🙂 Lägg även till ”kraftsamling”, ett ord jag nästan bara ser i offentlig sektor 😉