Community på Sveriges dataportal

Fråga Borde det inte kunna gå att se antal läsare på alla kommuners utegym sidor?

Jag lägger nu in nya utegymen på Google Map och om vi får från Google Map en identifierare så läggs den in i Wikidata SPARQL

Från Google map får jag tillbaka antal visningar (ej per utegym utan i klump på dom jag skapat)

daa9e536-a68c-4d20-9230-934f2c8ba071-image.png

Lägger in detta på DIGGs "skugg backlog" som topic/508

@mistral sa i Att mäta kommuners öppna-data-mognad:

@Jonas-Nordqvist Exakt, kör på! Jag köper biljett till matchen "Dennis vs Härnösands kommun" 😉

🤪

@jonass Håller med om det. Frågan behöver utredas ordentligt och det får inte ta resurser från det vi gör med dagens dataportal.
Den frågan ligger på längre sikt.

Själv jobbar jag mer hands-on på att få upp själva landningsytan samt integrera den och länka ihop den på ett bra sätt med andra ytor och plattformar, som t ex Utbildningsplattformen, GitHub/DIGGSweden, offentligkod.se etc.

@mistral , lägger till även dig i det här svaret.

Bra jobbat!👍🏻😊

@Magnus-Sälgö Nu diskuterar vi själva kvintessensen av datadelning, men på den här nivån samverkar inte myndigheter och utvecklingen står i princip still, från den "Wiki-värld" du beskriver hämtas inga input alls. Ta t.ex. den esoteriska organisationen "Rådet för den officiella statistiken", arbetet sker i arbetsgrupper som har till syfte att "statistikansvariga myndigheterna att utbyta erfarenheter inom gruppens område och verka för kompetensutveckling". Det handlar alltså om ett internt kunskapsutbyte, inte dela kunskap och metoder på öppna plattformar (eller för all del, delta i ngt diskussionsforum på dataportal.se). Ironiskt nog finns t.o.m. ett råd med det, i sammanhanget, humoristiska namnet "Insynsrådet" 😁

@jonor Ja, jag håller med. Kvantitet används på många områden (t.ex. kvantitativa mått, som antal citeringar, används för att rangordna forskare). Jag tror det helt enkelt beror på att det är ett enkelt sätt att mäta, som inte kräver eftertanke, djupare analys eller utredning. Det kräver inte heller något ansvarstagande för mått, nyckeltal och mer komplexa indikatorer. Öppna data mäts också på antal, den här dataportalen (liksom andra dataportaler) är ett exempel på att antal (länkade datamängder) lyfts fram som ett kvalitetsmått. Det finns inget som mäter kvalitet, tillgänglighet eller användbarhet på datamängderna. I offentlig sektor mäts ofta framgång i projekt genom hur många nätverksträffar som anordnats och hur många dokument/presentationer som producerats.
dataportal.PNG

@jonor sa i Hur vill Ni som använder datamängder kunna bidra med Wikidata Q-koden?:

Kom ni fram till något angående ID för owner? Det måste ju ingå i myndighetens förvaltning att använda beständiga identifierare för referenser till objekt, och är inget som hindrar att man också har beskrivande fält. Lägger ni till fält för identiteter, eller ska det finnas en mappning från text till URI?

Bra poäng det borde vara självklart... @Maria_Dalhage har DIGG identifierat denna utmaning?

Jag sitter just nu med NOSADs presentationer och försöker koppla Wikidata objekt till organisationerna Issue #2 som har presenterats... som @jonass pekar på så borde Bolagsverket ha beständiga identifierare men gissar jag att många av NOSAD organisationerna är mer löst sammansatta som inte finns hos Bolagsverket .... har DIGG funderat över detta... det borde finnas en DIGG vision om ett Ekosystem som hanterar detta. Finns det eller vem äger frågan - gärna ett task id så vi kan följa hur det går?

se exempel hur för Riksdagens dokument identifierar vi behandlande utskott med en persistent identifierare i Wikidata...

59a0c368-3076-4883-aa15-9bb1fded0783-image.png 023bdb0a-a462-402b-9293-461e2c575d3e-image.png

@jamespether spännande en kille skrev på annat ställe i detta forum om hur han kopplar Riksdagsdokumenten till ämnen med Wikidata se hans senaste artikel "Kopplingssprint" kanske dokumenten ovan behöver arbetas med på liknande sätt?

Han tror jag fokuserar på motioner kopplade till Transport .... ex. Författare kopplat till ämnen de motionerat om rörande järnvägsinfrastruktur från 2009 och framåt / samma men 2019

b305014c-ea22-405e-a4c7-e2f6e183861d-image.png

Detta borde kunna skalas upp....

@Dennis_Priskorn har skrivit ItemSubjector som är ett försök att "semi automatisera" klassificeringen av bland annat vetenskapliga artiklar i wikidata...

72e47e70-874c-465b-b111-53febb7208f8-image.png

Han kör den på vetenskapliga artiklar som finns i Wikidata för att skapa "citationsgraphs" exempel se Morfin, Öppna data, linked open data i Scholia verktyget....

Exempel co-author Graph Linked data

3ef55978-458e-4696-8134-2b1304c6e9a8-image.png
Jag gissar att dokumenten ovan behöver

bättre metadata verktyg som Scholia för att visualisera det hela
så man kan enklare navigera dom?

Intressant med Strindberg i Wikidata är att man får en känsla av potentialen med länkade data

graf: https://w.wiki/5kF2

a520def2-fa7a-4de0-854d-9218507a37fc-image.png

graf Marie Curie: https://w.wiki/5kFA

4c9c4470-5f38-4087-b771-f58e7ab980df-image.png

@Stefan-Wallin tidningen Riksdag och departement las ner 2014 Riksdagsförvaltningen upphör att ge ut tidningen Riksdag & Departement (KU33)
, de var de som skapade ledamots registret i excel och underhöll det.

Mvh

@Jonas-Nordqvist nja, jag skulle vilja se socialstyrelsen ta tag i frågan.

@Dennis_Priskorn all statistik som finns i Försäkringskassans statistikdatabas är även tillgänglig som öppna data se exempel här
https://www.dataportal.se/sv/datasets?p=1&q=sjukskrivna&s=2&t=20&f=&rt=dataset%24esterms_IndependentDataService%24esterms_ServedByDataService&c=false

@Dennis_Priskorn Återigen är Frankrike ett bra exempel på hur öppna data faktiskt kan fungera, ortofoton (20 cm-upplösning) tillgängliga för hela landet. Ett nationell perspektiv, inte 290 olika mer eller mindre kreativa lösningar och ambitionsnivåer.

@jonor Ja, jag förstår precis vad du menar. Men samtidigt så tycker jag det är intressant att insikten om problemen med intäktsfinansiering inte är nya. Utifrån forskningsperspektivet, har problematiken lyfts om och om igen, åtminstone sen 1990-talet. Staten har dock kompenserat forskningen genom forskningsmedel. Utvecklingen mot allt större andel intäktsfinansierade verksamheter har pågått sen 1950-talet. Det här skapar rundgång med transfereringar av medel i systemet. Det som tillkommit sen 1990-talet är att många fler än forskare blir drabbade av modellen, alla som arbetar med öppna data, i någon form.

Det här löser Sverige inte genom diverse regionala "öppna data-projekt". Klart de kan speca grillplatser och annat, men det har inget med det verkliga (latenta) värdet av öppna data att göra.

@Magnus-Sälgö Kan nog vara en framkomlig väg. Jag tror på framgång med formella/kontrollerade språk. Varje domän har en specifik, begränsad nomenklatur svenska/engelska, som har en tydlig ägare. "Vem äger den?", kanske någon undrar. Tja...förslagsvis hanterar DIGG en ämnesindelad begreppskatalog, där resp. ansvarig myndighet skapar sin "Master Glossary of Terms".

@nilsw-ra I REST-API-Profilen så är frågan om språk inte fullt hanterad. Läs gärna det som finns om språk, https://dev.dataportal.se/rest-api-profil/dokumentation avser att dokumentation bör vara på två språk. Helt sanslöst vad svårt det är att bestämma en så enkel sak som språk (jag deltar i det arbetet). Bra om dokumentation är på engelska, vissa URI:er/namn kommer bli "fåniga" om de översätts till engelska. Sen finns det osäkerhet runt språklagen generellt, är OK att undvika svenska helt för en myndighet. Dina förslag känns förövrigt väldigt bra http://data.riksarkivet.se/concept/{ID} tycker jag! Tänk om flera hade så naturliga URI:er.

@davidcarlsson Hej, kul att ha er här och kul att den här tråden tagit fart! 🙂
David och Mikolaj jobbar som sagt med en prototyp för öppna API:er på CSN. Det är värdefullt både för CSN och för DIGG, så även om själva uppdraget pågår på CSN så hjälper vi till så gott vi kan från DIGG:s och Enas sida. Det blir litegrann som ett beta-test för oss av en del vi gjort, även om det ligger ute i produktion.
Frågor som jag har bett David och Mikolaj fundera på och återkomma med feedback på:

Funkar Utvecklarportalen som en hjälp för att skriva APIer om man är ny i en organisation? Saknar man något? I så fall vad?

Funkar DCAT-AP-SE-processorn bra att använda? Är den en hjälp?

Hur är det att ta till sig DCAT-AP-SE-specen? Går det att förstå dokumentationen om man är ny på området?

Får ni vettiga svar i vårt community?

Är det något ni särskilt reagerar på som vi borde veta om?

David och Mikolaj gör det här som en kurs inom MiUns internship, med CSN som uppdragsgivare.

@Maria_Dalhage sa i Sundsvalls kommun tar fram API-relaterade krav vid upphandling:

https://utveckling.sundsvall.se/metoder-och-riktlinjer/api-relaterade-krav-vid-upphandling

vore snyggt med ett unikt id på denna sida och varje punkt ett unikt nummer gissar att det kan finnas vissa samordningsfördelar om flera kommuner pekar på samma principer...

kanske dags för DIGG att producera sin första Allmänna råd som alla kan referera till vi sätter igång klockan hur snabbt det går för DIGG från ax till limpa.... 😅

03c19b8c-e164-4e29-a6a0-0268a2941c32-image.png