Community på Sveriges dataportal

@joho68

https://git.fpfis.eu/ec-europa/digit-joinup-reference

EUROPEAN UNION PUBLIC LICENCE v. 1.2
EUPL © the European Union 2007, 2016

Requirements:
A regular LAMP stack running PHP 7.4.0 or higher
Virtuoso 7 (Triplestore database)
Apache Solr
NPM 8 or higher

depends_on
- mysql
- sparql, image: tenforce/virtuoso
- solr
- redis
- mail, image: mailhog/mailhog
- selenium

"drupal/core": "^9.4",

@Maria_Dalhage Hej, finns det något mer sätt att följa utvecklingen än att delta och lyssna till vad som sägs i realtidsmöten?
Finns det några löpande sammanfattningar av det som sägs eller av hur arbetet fortgår?

information om Ena. https://www.digg.se/ledning-och-samordning/ena---sveriges-digitala-infrastruktur

Löpande information

Är du intresserad av att följa utveckling? Första tisdagen i varje månad håller DIGG ett öppet informationsmöte för alla som vill veta mer. Läs mer och anmäl dig i vår evenemangskalender.

@jonas-nordqvist bra inspel. Jag tänker att det som är syftet med att skriva en debattartikel är att just väcka debatt och precis som du skriver känns vissa av punkterna mer realistiska och värda att eftersträva än andra.

Punkt 2 vill jag debattera: DIGG har sedan 2019 en policy som säger att det vi anskaffar i första hand ska vara öppen källkod, och vidare att det vi utvecklar ska licensieras som öppen källkod. Detta rimmar med vad som står i Regeringens digitaliseringsstrategi (2017), vad som står i Regeringsuppdrag kopplat till Ena och vad EU:s ministrar skrivit under i olika deklarationer senaste Strassburgdeklarationen som skrevs under i mars i år. Det som är unika processer hos olika myndigheter kan vi behålla och med öppen källkod kan vi ju vidareutveckla och modifiera. Men om jag tittar på alla de projekt som jag har deltagit i eller lett. Vi är sällan så unika som vi vill tro, och viljan att hitta gemensamma nämnare med andra gör att vi blir dåliga på att samarbeta.

Punkt 7 håller jag helt med dig om!

Punkt 4 kanske är den viktigaste punkten. Skatteverket har kommit långt här och har nu till och med en egen kategori i detta Community för att leverera API-först!

@jonor Jag skapade ett nytt ämne för vidare diskussion om finansiering och uppföljning av stödprojekt för öppen källkod och öppna data, eftersom det börjar avvika från trådens huvudämne om hantering av IT-säkerhet.

https://community.dataportal.se/topic/320/uppföljning-av-support-projekt-för-användare-av-öppen-källkodsprodukter

@jonass Will do 🙂

@salgo60-ej-aktiv @salgo60-ej-aktiv LinkedIn och Arbetsförmedlingen har lite olika roller och beroenden. Det som är viktigt att tänka på är att Jobtech och LinkedIn skiljer sig mycket åt kopplat till öppenhetsperspektivet. Jobtech är del av ett öppet ekosystem (vi har öppna data, öppen källkod och öppna format) medan LinkedIn i sig är ett stängt Ekosystem. Vidare tar jobtech inte fram slutkundstjänster utan själva API:et, koden eller jsonfilen är vår leverans. Vi tar fram ”digital infrastruktur” som bl.a. LinkedIn kostnadsfritt får använda.
Men du har rätt i att offentliga delen av arbetsmarknaden har varit dåliga på att prata digitalisering. Förhoppningsvis blir det bättring på detta område särskilt nu när en bunt myndigheter; Arbetsförmedlingen, Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan, Vetenskapsrådet, Universitets- och högskolerådet, Statistiska centralbyrån, DIGG och Vinnova ska utveckla förutsättningarna för tillgängliggörande av data och digital information om utbildning och arbetsmarknad, samt etablera former för förvaltning av en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

https://www.regeringen.se/49e75b/contentassets/c0adc7ccc191408796b2b246ecdc95e1/regeringsbeslut---uppdrag-att-utveckla-en-sammanhallen-datainfrastruktur-for-kompetensforsorjning-och-livslangt-larande.pdf

@bengtb Tyckte jag läste någonstans att Pega bygger på Java, men det kanske man inte ser så mycket av som användare av produkten.

Pega is a Java-based business process management tool which is used to build enterprise applications.

https://docs.pega.com/reference/86/how-call-through-java-based-services

Intressant att höra flera synvinklar.
Jag håller med om att öppen källkod inte alltid är ett gångbart alternativ i stunden. Jag observerade att arbetsförmedlingen jobbar med att få upp prestandan på ett öppen källkodsalternativ till Datomic (vilket är en mycket intressant och innovativ programvara vad gäller databasteknologi och koncept som jag gärna ser får större användning och spridning).

Dock bottnar ju detta ofta i en mycket ojämn resurstilldelning vad gäller proprietär och öppen programvara, vilket jag tycker gör att kvalitetsmässiga jämförelser inte blir helt rättvisa.

Därav min fråga om fördelningen mellan offentliga medel som läggs på öppen programvara respektive proprietär med sluten källkod. Hur mycket pengar lägger man t.ex. på inköp av officepaket och vad hade man uppnått med detta om man investerat samma belopp och resurser i öppna system för dokumenthantering?

Investera lika mycket medel i en öppen källkodsprodukt, 100 miljoner eller motsvarande som man lägger på den proprietära produkten, gör sedan en jämförelse av kvalitet och den allmänna tillgången till och nyttan av programvaran i samhällsssystemet över tid mot den proprietära produkten.

@maria_dalhage Ett mycket angeläget ämne, särskilt i dessa dagar. Jag har anmält mig.

@garance_vinnova Hej!
Jag vill passa på att uppmuntra dig att lägga till krav på att den plattform som ni utvärderar ska ha stöd för publicering av metadata, exempelvis till relevanta portaler. För Sveriges dataportal, gäller att ha stöd för DCAT-AP-SE och exportmöjligheter för länkade data-formatet RDF. Men det kan finnas anledning att ha stöd för andra metadataprofiler, om ni t.ex har geografisk information, information om trafik/mobilitet m.m. Detta är relevant även om ni anser att primära användningen kommer att ske internt, ska bör det inte uteslutas möjlighet att kunna publicera viss typ av metadata öppet. Genom att kravställa på att metadata ska kunna publiceras öppet så skapar ni bättre förutsättningar på en smidig(are) anpassning för att möta utökade krav i den föreslagna öppna data-lagen, om ni är en aktör som enligt förslaget kommer omfattas.

Spännande.
En hel del WordPress-relaterat publicerat synes det.

@ainali Ursäkta, jag inser att jag hade lite väl bråttom när jag startade denna tråden. Tänkte att det var under förstått att det inte gällde en open source-licens eftersom det finns gott om information om det hos DIGG, NOSAD m fl. Dessutom bra sajten såsom REUSE och https://choosealicense.com.

I detta fallet gäller det källkod som är att betrakta som "closed source". Källkod som inte ska lämna LFV och potentiellt kan vara känslig.

Hur gör andra myndigheter med sådan källkod? Finns det bara en copyright-text i headern eller finns det mer information?

Mvh Jimisola

@lfvjimisola sa i eArkiv - öppen källkod:

Ursäkta att det blev off-topic. Kanske läge att starta en separat eArkiv-tråd?

Håller med, grenar diskussionen till separat tråd

@mattias Ja, du har rätt i att det är Community Edition av Odoo som är open source, men det är i alla fall tillräckligt bra för oss. Om jag fattar det är så är det inte någon egentlig begränsning i själva Odoo, men att många av apparna (som är vad de kallar olika tilläggsfunktioner) bara funkar på Enterprise edition.

Nu Bot twitter.com/StockholmVaccin

7587559c-03cd-4c8e-95c4-77d7c5bcb299-image.png

be0053f2-f05c-465e-95e6-446cff08ab38-image.png

@consideratio jag skrev lite om DOI som publik unik identifierare här som jag tror är det sätt vi borde vandra att peka unikt på en version av ett dataset

DOI och ORCID används av forskare och detta mönster känns värt att följa....

Tycker mig ha sett att https://www.fairsfair.eu/ driver detta på ett bra sätt video

bild
3d8805ac-999d-442e-a8fc-15be9f890192-image.png