@jonas-nordqvist bra inspel. Jag tänker att det som är syftet med att skriva en debattartikel är att just väcka debatt och precis som du skriver känns vissa av punkterna mer realistiska och värda att eftersträva än andra.

Punkt 2 vill jag debattera: DIGG har sedan 2019 en policy som säger att det vi anskaffar i första hand ska vara öppen källkod, och vidare att det vi utvecklar ska licensieras som öppen källkod. Detta rimmar med vad som står i Regeringens digitaliseringsstrategi (2017), vad som står i Regeringsuppdrag kopplat till Ena och vad EU:s ministrar skrivit under i olika deklarationer senaste Strassburgdeklarationen som skrevs under i mars i år. Det som är unika processer hos olika myndigheter kan vi behålla och med öppen källkod kan vi ju vidareutveckla och modifiera. Men om jag tittar på alla de projekt som jag har deltagit i eller lett. Vi är sällan så unika som vi vill tro, och viljan att hitta gemensamma nämnare med andra gör att vi blir dåliga på att samarbeta.

Punkt 7 håller jag helt med dig om!

Punkt 4 kanske är den viktigaste punkten. Skatteverket har kommit långt här och har nu till och med en egen kategori i detta Community för att leverera API-först!

Ytterligare ett tillkännagivande (eng. declaration) från EU:s regeringar. Denna gång från mars 2022.

https://presidence-francaise.consilium.europa.eu/media/r2llhdiw/declaration-strasbourg17-03-en-vfinale.pdf

The European Ministers responsible for public administration, public transformation and the civil service, with the support of the European Commission, declare their intention

To promote open source software within public administrations and their sharing, by:

Recognising the major role played by secure open source solutions in the transformation of public administrations, which allow for the pooling of investments among multiple organisations, offer transparency and interoperability by default and guarantee control over the technologies used as well as greater technological independence;

Leveraging open source solutions to strengthen collaboration between public administrations, by promoting the sharing of such solutions created or used by administrations within the European Union;

Promoting a fair redistribution of the value created by open source solutions, especially for those who produce and share open source code.

@jonor Jag skapade ett nytt ämne för vidare diskussion om finansiering och uppföljning av stödprojekt för öppen källkod och öppna data, eftersom det börjar avvika från trådens huvudämne om hantering av IT-säkerhet.

https://community.dataportal.se/topic/320/uppföljning-av-support-projekt-för-användare-av-öppen-källkodsprodukter

@jonass Will do 🙂

@salgo60-ej-aktiv @salgo60-ej-aktiv LinkedIn och Arbetsförmedlingen har lite olika roller och beroenden. Det som är viktigt att tänka på är att Jobtech och LinkedIn skiljer sig mycket åt kopplat till öppenhetsperspektivet. Jobtech är del av ett öppet ekosystem (vi har öppna data, öppen källkod och öppna format) medan LinkedIn i sig är ett stängt Ekosystem. Vidare tar jobtech inte fram slutkundstjänster utan själva API:et, koden eller jsonfilen är vår leverans. Vi tar fram ”digital infrastruktur” som bl.a. LinkedIn kostnadsfritt får använda.
Men du har rätt i att offentliga delen av arbetsmarknaden har varit dåliga på att prata digitalisering. Förhoppningsvis blir det bättring på detta område särskilt nu när en bunt myndigheter; Arbetsförmedlingen, Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan, Vetenskapsrådet, Universitets- och högskolerådet, Statistiska centralbyrån, DIGG och Vinnova ska utveckla förutsättningarna för tillgängliggörande av data och digital information om utbildning och arbetsmarknad, samt etablera former för förvaltning av en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

https://www.regeringen.se/49e75b/contentassets/c0adc7ccc191408796b2b246ecdc95e1/regeringsbeslut---uppdrag-att-utveckla-en-sammanhallen-datainfrastruktur-for-kompetensforsorjning-och-livslangt-larande.pdf

@bengtb Tyckte jag läste någonstans att Pega bygger på Java, men det kanske man inte ser så mycket av som användare av produkten.

Pega is a Java-based business process management tool which is used to build enterprise applications.

https://docs.pega.com/reference/86/how-call-through-java-based-services

Intressant att höra flera synvinklar.
Jag håller med om att öppen källkod inte alltid är ett gångbart alternativ i stunden. Jag observerade att arbetsförmedlingen jobbar med att få upp prestandan på ett öppen källkodsalternativ till Datomic (vilket är en mycket intressant och innovativ programvara vad gäller databasteknologi och koncept som jag gärna ser får större användning och spridning).

Dock bottnar ju detta ofta i en mycket ojämn resurstilldelning vad gäller proprietär och öppen programvara, vilket jag tycker gör att kvalitetsmässiga jämförelser inte blir helt rättvisa.

Därav min fråga om fördelningen mellan offentliga medel som läggs på öppen programvara respektive proprietär med sluten källkod. Hur mycket pengar lägger man t.ex. på inköp av officepaket och vad hade man uppnått med detta om man investerat samma belopp och resurser i öppna system för dokumenthantering?

Investera lika mycket medel i en öppen källkodsprodukt, 100 miljoner eller motsvarande som man lägger på den proprietära produkten, gör sedan en jämförelse av kvalitet och den allmänna tillgången till och nyttan av programvaran i samhällsssystemet över tid mot den proprietära produkten.

@maria_dalhage Ett mycket angeläget ämne, särskilt i dessa dagar. Jag har anmält mig.

@erik-gbg Det verkar vara en behändig applikation för att få en överblick och botanisera i datamaterialet. Jag tyckte det var lite intressant med representationen av språkkompetenser vid 9:48, är det avsiktligt att varje språkkombination får en egen gruppering, eller har det att göra med att strukturen i datamaterialet skulle kräva ytterligare bearbetning. Man kunde ju annars tänka sig att gruppera på enskilda språk och att samma annons dyker upp under flera grupperingar, eller att språken bildar nivåer under varandra.

Hur är det med att dela ut exe-filer, vågar man ladda ned och köra sådana utan certifiering och säkerhetsgarantier i dessa tider, eller finns det sätt att köra dem säkert? Jag undrar lite över användningen av webbplatsen archive.org, är det en tjänst där man kan lägga upp eget material och vad är skillnaden/fördelen mot videotjänster som Youtube?

@lfvjimisola Se @jonass svar nedan. Det ska vara samma lista, men just nu pågår manuell uppdatering för att göra katalogen mer EU-friendly. De ev diskrepanerna i innehåll ska rättas till. Det pågår i skrivandets stund dataQ-arbete på Katalogen.

Tack @jonass! 🙂 Det var en tydlig beskrivning av skälet till varför jag säger som jag gör. Vi diskuterar de här frågorna väldigt mycket på många myndigheter, särskilt efter Schrems II. Det som är särskilt besvärligt är just fritextfält i kombination med personuppgifter och tredjelandsöverföringar. Ibland fungerar det, men det är ett svårnavigerat landskap.
När jag säger att lösningen kanske inte är så inkluderande som vi skulle vilja så menar jag att jag tror att många i offentliga sektorn drar sig för att göra inlägg på den typen av plattformar eftersom de inte är säkra på att det är ok. Ibland är det inte ok heller.

@garance_vinnova Hej!
Jag vill passa på att uppmuntra dig att lägga till krav på att den plattform som ni utvärderar ska ha stöd för publicering av metadata, exempelvis till relevanta portaler. För Sveriges dataportal, gäller att ha stöd för DCAT-AP-SE och exportmöjligheter för länkade data-formatet RDF. Men det kan finnas anledning att ha stöd för andra metadataprofiler, om ni t.ex har geografisk information, information om trafik/mobilitet m.m. Detta är relevant även om ni anser att primära användningen kommer att ske internt, ska bör det inte uteslutas möjlighet att kunna publicera viss typ av metadata öppet. Genom att kravställa på att metadata ska kunna publiceras öppet så skapar ni bättre förutsättningar på en smidig(are) anpassning för att möta utökade krav i den föreslagna öppna data-lagen, om ni är en aktör som enligt förslaget kommer omfattas.

Spännande.
En hel del WordPress-relaterat publicerat synes det.

@ainali Ursäkta, jag inser att jag hade lite väl bråttom när jag startade denna tråden. Tänkte att det var under förstått att det inte gällde en open source-licens eftersom det finns gott om information om det hos DIGG, NOSAD m fl. Dessutom bra sajten såsom REUSE och https://choosealicense.com.

I detta fallet gäller det källkod som är att betrakta som "closed source". Källkod som inte ska lämna LFV och potentiellt kan vara känslig.

Hur gör andra myndigheter med sådan källkod? Finns det bara en copyright-text i headern eller finns det mer information?

Mvh Jimisola

@lfvjimisola sa i eArkiv - öppen källkod:

Ursäkta att det blev off-topic. Kanske läge att starta en separat eArkiv-tråd?

Håller med, grenar diskussionen till separat tråd

@mattias Ja, du har rätt i att det är Community Edition av Odoo som är open source, men det är i alla fall tillräckligt bra för oss. Om jag fattar det är så är det inte någon egentlig begränsning i själva Odoo, men att många av apparna (som är vad de kallar olika tilläggsfunktioner) bara funkar på Enterprise edition.