@Matself
Jag vågar påstå att det är väldigt få (om ens några) upphandlingar av IT-relaterade tjänster som explicit eller implicit diskvalificerar öppen källkod.
Den stora förflyttningen som skett de senaste 10-12 åren är att stora delar av offentlig förvaltning har gått från upphandling av "produkt" till upphandling av "tjänst" och därmed ett minskat beroende av hur och med vilken eller vilka programvaror tjänsten produceras.
En myndighet, region eller kommun som upphandlar en tjänst för ett specifikt verksamhetsbehov (ärendehantering, diarieföring, kontaktcenter, e-arkivering osv) fokuserar idag på funktionella krav och kvalitetskrav - inklusive krav på säkerhet - och att leverantören i övrigt bedriver sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt. Vilken/vilka programvara/-or leverantören använder i sin datahall för att producera/tillhandhålla den efterfrågade tjänsten är helt egalt.
Att data och metadata ska kunna exporteras från tjänsten vid avtalets upphörande ställs det också ofta krav på.
Men det kan ju finnas andra anledningar till att Öppen programvara inte slagit igenom vid funktionsorienterade upphandlingar. En spaning jag har gjort är att många offentliga verksamheter inte längre vill ha en "kundunik" lösning utan premierar en väl fungerande produktförvaltning, med en uttalad roadmap, releaseplan, patchar osv., högre än friheten/möjligheten att skräddarsy It-lösningen precis efter verksamhetens behov.
Det i sig är ju inget som utesluter öppen programvara men jag tror att vi behöver se över affärsmodeller, gränssnitt och leveranskedjan för att få se mer av den i offentliga upphandlingar, åtminstone för de olika slag av upphandlingsobjekt som jag exemplifierat ovan.
