Vore bra om ni kunde se till så att detta forum starkare uppmanar till att användarna som tillhör myndighetssverige(åtminstone) tydligare i sina användarprofiler skriver vad de tillhör för myndighet och roll så att det går att bättre förstå vem som är avsändaren för inläggen. Vissa gör det utmärkt genom att i användarnamnet ha förnamn, initial och myndighetsförkortning. Men i profilen vore det ännu bättre!

Kanske genom att införa begränsning såsom max 5 startade trådar eller 5 svar innan profilen är ifylld eller något annat smart

@kristine_ ni säger att ni vill ta emot synpunkter på ett strukturerat sätt. Men ändå vill ni ha en enkät med fritext. Varför publicerar ni inte API-profilen som ett gäng markdown-filer i ett publikt repo på exvis github eller gitlab så att kommentarer kan göras i kontext?

”Tala till de lärde på de lärdes vis och till apor på apors vis”.

Jag vill passa på att berömma att ni öppnar upp för feedback i en såpass tidig fas ändå!🤩

Jag vill tipsa lite saker man kan tänka på när man har öppen-källkodsprojekt som kanske inte riktigt fångades i DIGGs policys runt öppen källkod.

Licenser:
Det är välkommet att i varje givet system där källkoden tillgängliggörs märka upp vilken licens som är den som gäller enligt det systemets praxis. Exvis på Github är det kutym med en LICENSE.txt samt att fylla i det i metadata-fältet för repositoriet. På paketsystem som NPM, RubyGems et.c. Så har även de ett metadatafält som ska fyllas i. Detta gör att projekt går att filtrera fram baserat på licenser

Förväntningar och känslor av ”entitlement”

• En bra podd på ämnet: https://kodsnack.se/488/
• Contributor guidelines, ett bra sätt att visa hur vi beter oss, även bra att referera till när man vill stänga issues som är irrelevanta eller otrevliga.
• I Readme’n högst upp skriva förväntningarna som kan has på repot. Hur underhålls det, hur snabbt svaras det i regel. Vilka system testas koden på.
• använda issue templates och där införa visdomen:

”Try to be nice, remember when writing that the maintainers are also human and they do this to best of their abilities”

@jenniferskoglund poängen är väl inte att man kan få notiser om man vill utan att det bör ändras så att standardinställningen uppmanar till att besöka oftare. Kanske när nya trådar skapas eller veckosammandrag, då skulle det bli fler än en intim grupp av cirka 20 personer som skriver här regelbundet

@Maria_Dalhage sa i Kunna visa vilka datamängder som använder en viss specifikation:

@Jonas Nordkvist har påtalat att det vore bra att se vilka datamängder som finns publicerade utifrån en specifik dataspecifikation. Detta tycker vi också så vi har skapat en ticket kring detta. Tack för ett bra förslag. Vi återrapporterar i denna kategori.

Jag hittar inte detta ärende på https://github.com/DIGGSweden/dataportal-web/issues, tittar jag på fel ställe?

@jonor sa i Hjälp folk att bada i sommar med Öppna Data! (Tips och hjälp behövs):

@stefan-wallin [...] Jag förstår att Riksantikvarieämbetet håller reda på sina egna id-nummer, som refereras från Wikidata-objektet i ditt exempel, men jag förstår inte betydelsen av "lokala" i sammanhanget, innebär det att de inte är publicerade som URI:er, men kopplas till ett Q-nummer på Wikidata?

Med lokala så syftar jag helt enkelt på system-lokala unika persistenta identifierare. I kontrast till en global unik persistent identifierare. Med lokaliteten så syftar jag till att många olika organisationer kan ha sina egna identifierare utan att börja med någon slags sammanslagningar eller liknande då vi riskerar duplikat när andra organisationer identifierar samma objekt.

En global identifierare är en identifierare som många aktörer knyter sig till och riskerar skapa dubletter av i ett på något sätt publikt redigerbart system (inte nödvändigtvis wiki, kanske git-repo med PR eller annat system för kors-organisations-förändring). För att en global identifierare ska blir relevant krävs det att datan där håller hög kvalitet och accepteras av många organisationer inom samma bransch för kunna skaffa sig en sådan status.

Exempel på system som håller sådana globala identifierare skulle kunna vara OSM eller Wikidata.

Vi skulle även kunna resonera som så att vi i sverige vill ha ägande över en nationell persistent identifierare. En sådan skulle vi kunna kalla en regional eller nationell persistent identifierare. Där skulle t.ex. DIGG eller RAÄ sätta upp en egen wikibase-instans dit alla kommunala och regionala system knyter sina persistenta identifierare till. Denna wikibase-instans skulle sedan kunna vara en instans dit externa system som OSM eller wikidata knyter an till. Detta skulle också kunna möjliggöra korskoppling av datapunkter mellan olika myndigheter. T.ex. kanske lantmäteriet, en kommun och havochvatten vara intresserade av samma badplats. Då skulle kunna vara intressant att knyta ihop dessa system utifrån den nationella persistenta identifieraren.

Södertälje har blivit med en ut-gör-något-app av en student i Kalmar!
https://www.youtube.com/watch?v=rTV3_AIaolo

Vore kul att höra mer från Tony McCarrick eller från Erik, vart källkoden till repot finns och vilka datakällor som används, så kanske fler kan ge ut sina data i samma format och etablera en nationell standard för dessa saker. Även om det kanske finns bättre standarder. Erik är beredd att skala upp appen till flera kommuner bara datan finns säger han.

@jenniferskoglund att det inte är versionshanterat från början innebär att ni själva inte har koll på vilka ändringar ni gör eller kan granska varandras arbete. Det känns ärligt talat inte bra!

Att det inte finns något syfte med att se skillnaden mellan versioner är ju trångsynt i bästa fall och huvudlöst i andra. NI har bett allmänheten om input. Allmänheten har spenderat massor med tid på att läsa, förstå och komma med inspel. Tror ni att de som redan är insatta kommer läsa igenom samma dokument igen pärm till pärm för att det är kul? För dessa personer hade naturligtvis en förändringslogg varit fördelaktig i tid sparad.

Jag kan inte förstå hur myndigheter i sverige som har så stark arkivarie-tradition inte automatiskt sätter versionsnummer och utgåvenummer och dokumentid på allting. Versionshantering bör inte vara nishat till digitaliseringen, men däremot har vi som kan digitalisering coolare verktyg för dokumenthanteringen. (ShareLatex, Github/Gitlab m.fl.). Hade jag varit jurist hade jag infört versionshanterad LaTeX på alla juridiska dokument!

1. Fanns ingen egen kategori för communityfeedback utan bara för dataportal.se

2. Det verkar finnas hårda gränser i forumet som är satta alldeles för låga, jag har gillat 6 inlägg sedan jag sist var inne, nu får jag inte gilla fler, trots att fler inlägg postats sedan senast.

3. felmeddelanden är inte översatta(se bild)
   https://imgur.com/a/iT9pwzU

@Maria_Dalhage

En enkel approach skulle kunna vara att låta publicera två API-endpoints för just API:er:

• /healthcheck är ju en vanlig som brukar returnera 200 när tjänsten mår bra. Denna skulle DIGG kunna pinga en gång i minuten för att se statusen.
• /changes skulle kunna vara en JSON-array med de senaste nyheterna som DIGG kan konsumera och publicera som RSS.

För fasta datamängder så borde digg vid varje skördning eller nyuppladdning automatiskt kräva fritext på engelska och svenska för vilka ändringar som gjorts alternativt en diff mellan version n och n+1 vid automatisk skördning.

@Maria_Dalhage sa i Byggblockens språk och internationellt perspektiv:

Jag som jobbar med öppen källkod på DIGG och därmed också deltar i Kommissionens OSPO-nätverk försöker aktivt jobba med att skapa förutsättningar för det jag kallar X-border coding. Vi behöver jobba aktivt för att den källkod eller data för den delen ska kunna återanvändas av andra.

Betyder detta att vi börjar närma oss ett svenskt OSPO?

@Jonas-Nordqvist sa i Delrapportering av uppdrag att främja delning och nyttiggörande av data:

@mistral För det första bör man inte skicka en förfrågan om "öppna data för...". Det finns det inget lagstöd för. Då får man yxskaftssvar som man inte ska tolka som att den offentliga organisationen inte kan lagen.

Jag är absolut ingen jurist och inte så väl bevandrad inom förvaltningens råmärken, så för mig blir detta stycke en väldigt konstig ståndpunkt givet 1:a paragrafen i den diskuterade lagen(2022:818) och det får du gärna försöka belysa om du har tid och möjlighet.

Jag saxar in paragrafen såsom den står skriven just nu på https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2022818-om-den-offentliga-sektorns_sfs-2022-818. Fetmarkeringen är min för att belysa varför jag blir fundersam.

1 § Denna lag syftar till att främja den offentliga sektorns tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande, särskilt i form av öppna data, under förutsättning att krav på informationssäkerhet och skydd av personuppgifter kan upprätthållas och att det inte innebär risker för Sveriges säkerhet.

@Jonas-Nordqvist Men då är vi eniga om att det inte är mer öppna data per definition, men att vi har rätt att få det digitalt. Det borde öppna upp för mer storskaliga begäranden från kommuner och att det, som du säger, i sin tur leder till insikten att det är ekonomiskt med mer öppen data. Risken är väl att det förhalas med orimliga avgifter.

@Jonas-Nordqvist Vad menar du när du skriver "vilket verkligen inte är fallet."? Är det "öppen" data som du hänger upp uttalandet på?

Jag är ingen jurist men intresserad av att förstå varför 2022:818 inte skulle tvinga utlämnande i högre grad?

Så länge inte undantagen är uppfyllda så bör väl data göras tillgänglig för vidareutnyttjande på förfrågan?

@Stefan-Wallin sa i Spam-konton:

annan e-id-lösning skulle vara bättre?

Ja, om det fanns en bra id-lösning tillgänglig för alla så skulle det vara bättre. OBS att Freja också är stängt system, ägt och kontrollerat av ett företag.

Det jag framför allt är ute efter är att jag tycker att alla ska kunna delta, det ska inte vara begränsat till bara personer som använder BankID, eller bara de som använder Freja.

Om man säger att här måste den som vill delta först identifiera sig med BankID, då har man antagandet att "alla har ju BankID" vilket dels är falskt och dels bidrar till att ytterligare förstärka den dåliga situation vi redan har, det blir ett alt starkare tryck att man förväntas ha BankID. Vilket i sin tur innebär att man förväntas vara kund hos Apple, Google, Microsoft.

Instämmer att det är problematiskt! Dock har 98% BankID enligt svenskarna och internet. Vilket säkert även innefattar BankID på dator, inte bara mobilt.

Så pragmatiskt sett skulle det fungera bra med bara BankID. Vill man ha en heltäckande lösning så kan man utfärda E-ID med hjälp av pass istället(https://docs.grandid.com/).

@jonor sa i Spam-konton:

@Stefan-Wallin sa i Spam-konton:

Jag ser även vissa problem med anonymitet när det gäller påverkan av offentliga institutioner.

Vad tänker du på då, menar du påverkan från användare i det här forumet eller via andra kanaler?

Jag menar påverkan från användare i forumet på våra institutioner. Så länge det är enskilda medborgare som framför åsikter så är det ju okej. Men när det blir koordinerade påtryckningar blir det problematiskt. E-ID skulle kunna hjälpa till att mitigera problemet.

@elias bara så jag förstår dig till fullo, vad är grundanlesningarna till ditt uttalande? Är det:

• en önskan att kunna förbli anonym
• en önskan att offentlig sektor slutar vara beroende av bankerna för e-identifiering och att t.ex. Freja eller någon annan e-id-lösning skulle vara bättre?

För å min sida kan jag köpa båda men jag tenderar att vara pragmatiskt lagd med att ID-krav är en av de robustare teknikerna för att få bukt med spam på nätet. Jag ser även vissa problem med anonymitet när det gäller påverkan av offentliga institutioner.

@jonor ja jag flaggar varje vecka säkert 3-8 inlägg senaste veckorna. Kanske ska överväga BankID, captcha eller dylikt för kontoskapande?

@jonor låter som en helt separat bugg och därmed tråd.

Jag vill tipsa lite saker man kan tänka på när man har öppen-källkodsprojekt som kanske inte riktigt fångades i DIGGs policys runt öppen källkod.

Licenser:
Det är välkommet att i varje givet system där källkoden tillgängliggörs märka upp vilken licens som är den som gäller enligt det systemets praxis. Exvis på Github är det kutym med en LICENSE.txt samt att fylla i det i metadata-fältet för repositoriet. På paketsystem som NPM, RubyGems et.c. Så har även de ett metadatafält som ska fyllas i. Detta gör att projekt går att filtrera fram baserat på licenser

Förväntningar och känslor av ”entitlement”

• En bra podd på ämnet: https://kodsnack.se/488/
• Contributor guidelines, ett bra sätt att visa hur vi beter oss, även bra att referera till när man vill stänga issues som är irrelevanta eller otrevliga.
• I Readme’n högst upp skriva förväntningarna som kan has på repot. Hur underhålls det, hur snabbt svaras det i regel. Vilka system testas koden på.
• använda issue templates och där införa visdomen:

”Try to be nice, remember when writing that the maintainers are also human and they do this to best of their abilities”