Community på Sveriges dataportal

@FredrikEriksson Hittade en nyhet på gotland.se - https://gotland.se/arkiv/nyheter/utveckla-gotland/2024-02-20-oppna-data---en-kalla-till-nya-ideer-och-konkurrenskraft-i-naringslivet

@Dennis_Priskorn sa i Finns det något som hindrar svenska universitet att mata OpenLibrary?:

@dennis_priskorn svarar mig själv tills någon annan dyker upp. Här kanske svaret finns:
afd0f8d7-d5c0-482a-b08e-ad81e8e4f92b-bild.png
OpenLibrary verkar ha länkad data, det är inte säkert att de ens vill acceptera tainted/otvättat data från KB eller våra universitet ens om de ville bidra...

Är det här modus operandi?: Vi har dålig data konverterat från gamla MARC-data, vi orkar inte förbättra den, vi gör en svensk silo och hoppas att ingen upptäcker att det inte går att koppla till något annat. Vupti SMASH, vupti

Plöjer vi ner miljarder i kassa IT-silo-system helt i onödan?

Skulle vi istället kunna mata ett bra system som redan fungerar och läsa därifrån vid behov? (de har bulk export f.ö. så KB kan säkerhetskopiera varje natt om de så vill och själv göra en instans ifall att IA eller internet går ner eller nått)

Skulle det funka för säg folkbiblioteken (som kör old school MARC-format) kunna ha system som stödjer OpenLibrary?

Skulle man kunna länka till Wikidata om boken/utgåvan finns där så att man enkelt kan hitta Wikipedia-artikeln om författaren? Jag har nyligen stött på en webbplats där det är möjligt att beställa skräddarsydda essäer. Denna plattform verkar vara en ovärderlig resurs för alla som söker stöd för att skriva essäer om olika ämnen. Med ett team av erfarna författare ger webbplatsen möjlighet att beställa skräddarsydda writingmetier essäer som garanterar kvalitet och originalitet i innehållet. Den användarvänliga gränssnittet gör det enkelt och bekvämt att beställa essäer online. Det är en perfekt lösning för dem som söker professionell hjälp för att skapa högkvalitativt innehåll.

Skulle det möjligen vara en bättre investering än att lägga hundratals miljoner på KBs IT? <- de söker förresten en ny CTO just nu eftersom de inte verkar ha någon...

Vem forskar i det här? Några grävande journalister? Ingen?

Vem styr tilldelningen av medel och varför ställs inte högre krav på semantisk annotation, interoperabilitet, funktionsduglighet, m.m?

Ja, det er virkelig meget vigtigt her faktisk.

@FredrikEriksson Ja, det låter väl som att de har en knapp de kan trycka på för att mata ut datan i det formatet, men saknar en knapp för att mata ut bilddata enskilt på begäran. I sak spelar det ingen roll om bilder ligger i en databas eller ett filsystem, de kunde ju mata ut bilddatan till en filkatalog om de tycker det är enklare att publicera den vägen.

Huvudsaken är väl att scenarier för konsumtion av materialet går att lösa på ett praktiskt vis. Man kan t.ex. ställa sig frågan om jag skulle vilja ha metadata för 100 eller 1000 föremål, kan jag då välja vilka fält jag vill få med i svaret, exklusive skrymmande bilddata för alla posterna, och i ett annat steg välja att hämta 10 föremål inklusive bilddata?

Har hört talas om den då den kom ut för några år sedan, och kanske kan vara intressant läsning om misstag som bör undvikas och kan förebyggas. Hoppas då att den kan ha fått en viss uppmärksamhet bland dem som formger nya system. Det anknyter ju förstås också till Riksrevisionens konstaterande om att involvera användare i utvecklingen.

Sen gäller det väl förstås också att användarna förstår vilka uppgifter och problem produkten ska lösa och kan ställa krav på hur detta ska utföras. T.ex. vad är nyttan med en SPARQL endpoint?

@Dennis_Priskorn sa i Nya specifikationer och vägledningar för lediga tomter, matsvinn och snöröjning:

Har du läst Jävla skitsystem!?
Jag kan varmt rekommendera den boken.

@Dennis_Priskorn Är ju intressant att myndigheten utöver lag (2022:818) om tillgängliggörande också hänvisar till sin instruktion som en faktor i sammanhanget.

Denna begäran ligger också i linje med vårt arbete med att tillgängliggöra
så mycket data som möjligt för att främja utvecklingen av språkteknologi i
Sverige vilket är en del av vår instruktion.

@FredrikEriksson För er som saknar en metadatakatalog som uppfyller DCAT-AP-SE så har DIGG en avgiftsfri lösning (editera.dataportal.se) som ni kan börja använda innan ni anskaffar en egen metadatakatalog för detta syfte. Det är inte en komplett katalogtjänst. Exempelvis går det inte att läsa in och publicera filer utan det går endast att peka på filer eller API som finns tillgängliga på Internet, ex. på en webbsida eller i form av ett öppet API.

"Delad metadatakatalog på Sveriges dataportal
Metadata kan lämnas genom att du och din organisation skapar en lokal källa på den delade metadatakatalogen. Kontakta oss på info@digg.se för att skapa en delad metadatakatalog. Skicka med vilken e-postadress som ska registreras. (Max två e-postadresser)."

Dokumentation: https://docs.dataportal.se/catalog/

Hej @Johanna! Jag har sammanställt de insamlingar jag kan hitta offentligt och lagt till resultaten från topp 100 listan samt de HVD-datamängder jag kan hitta här: https://gitlab.com/sarskilt-viktiga-datamangder/dataflows/-/blob/main/dataflows-data-distribution-example.csv

Det går att se det som ett utkast till en CSV-distribution för en datamängd vi kan kalla för "Insamlingsindex" där jag även kartlagt vilken myndighet eller aktör som samlar in eller kan komma att samla in respektive datamängd. SKR kan nog med erfarenhet från Samråd- och enkätsamordning lägga många datamängder i den (öppen källkod!) för att få en mer översiktlig bild över dataflöden som behöver data-fieras och automatiseras med specifikationer och API:er. Och inte minst utvärdera vilka dataflöden och insamlingar som överlappar och bör tas bort för att spara på värdefull tid och resurser.

Tack @ofallheden för bilden och länken till HVD-arbetet i data.europa.eu som du mejlade mig: https://gitlab.com/dataeuropa/data-provider-repository/-/tree/master/Data stories

@Dennis_Priskorn Fantastiskt!

Inköp är verkligen en klockren sak att ha öppna data om 👍
Borde vara standard för alla kommuner, regioner, myndigheter osv.

Hej alla i tråden!

I Nationell Dataverkstad har vi gått igenom de synpunkter som inkommit här och via vår Gitlab där vi arbetar med de olika datamängderna från topp 100-listan. Efter sommaren har vi haft en dialog med Trafikverket som har ett ansvar för de nationella vägnätet och pratat om hur de samlar in data om snöröjda områden.

Det visade sig att dem ställer krav på sina leverantörer att rapportera data om halkbekämpningsåtgärder via något som kallas MIP-protkoll.

Vi har pratat med systemleverantörerna för den här typen av rapportering; BM Systems, Zeekit och Enera Call&Report och alla följer Trafikverkets MIP-protokoll.

Med det som grund har vi tagit fram ett förslag för hur öppna data om snöröjning ska se ut. Vi har tagit säkerheten för förare på stort allvar och därför tagit bort vehicle_id från MIP-protokoll samt uppmuntrar till en viss fördröjning av datadelningen som kommunen bedömer som säker.

Nedan är datamodellen och ni kan följa arbetet och lägga till förslag/kommentarer på gitlab här: https://gitlab.com/sarskilt-viktiga-datamangder/snorojning

Namn Kardinalitet Datatyp Beskrivning source 1 heltal Obligatoriskt - Ange organisationsnummret utan mellanslag eller bindesstreck för organisationen som hanterade snöröjningen. supplier_key 0..1 text Obligatoriskt - Ange sträng som identifierar entreprenörens systemleverantör. timestamp 0..1 dateTime Ange tidpunkt för när åtgärden utfördes. Varje positionsangivelse ska ha en tidpunkt. Tidpunkt anges enligt ISO 8601 med TZD. latitude 0..1 decimal Obligatoriskt - Ange information om position för fordonet. longitude 0..1 decimal Obligatoriskt - Ange information om position för fordonet. object_id 1 text Obligatoriskt - Ange en unik identifierare för snöröjningsobjekt. start 1 dateTime Obligatoriskt - Ange tid när åtgärd startades (dtimestart). end 1 dateTime Obligatoriskt - Ange tidslag när åtgärd avslutades (dtimeend). status 1 type Anger om åtgärden är start, stop eller active. areaid 0..1 text Anger områdesidentitet för snöröjning och halkbekämpning. areaname 0..1 text Anger områdesnamn i klartext för snöröjning och halkbekämpning. material 0..1 text Anger det material som används vid aktuell åtgärd. dosage 0..1 text Anger mängden material per yta, gram/kvadratmeter. spread_width 0..1 text Anger spridningsbredden på material. quantity 0..1 text Anger mängden utlagt material sedan senaste inrapporterade positionen. description 0..1 text Anger en beskrivning om åtgärden och notis om något avvikande. email 0..1 text E-postadress för vidare kontakt, anges med gemener och med @ som avdelare.

Nationell Dataverkstad har även publicerat en vägledning som ni hittar på projektets hemsida: https://www.vgregion.se/ov/dataverkstad/datamangder/snorojning/

@Maria_Dalhage Tack Maria! Vi hjälps åt allihopa 🙂

@mattias finns ett ärende där jag kan följa arbetet med nästa version? aka jobbar ni öppet och datadrivet? samlar ni in all data som redan publicerats och analyserar hur specifikationen används i praxis, m.m.?

@Dennis_Priskorn Jag har inte hört något om det där mötet och att Dataverkstan skulle bli inbjudna till det där mötet.

Men vilken bra önskan! Hade ju varit kul att delta men ser inte något på sidan om vad de hade för agenda.

P.S. Jag tror det inte är tillåtet att posta personuppgifter här på forumet, även om det är personuppgifter som är offentliggjorda på eget initiativ av offentlig sektor. Däremot bör en kunna länka till personuppgifterna från t.ex. källan så som https://www.storsthlm.se/vad-vi-gor/organisation-och-styrning/

@ofallheden Här tror jag vi måste vara försiktiga så detta inte blir något som "dubbelregistreras". Kanske minimal risk men det som är avfall vägs och rapporteras typiskt av något bolag som hämtar avfallet. Dvs matsvinnet som är avfall kommer för väldigt många kommuner att ingå in en "totalsumma" av matavfall som den som hämtar "soporna" rapporterar. Då rapporterar de för hela kommunen, sen självklart väger de varje "tunna" för sig. Men i rapporteringen för kommunens matavfall så är det verkligen hela kommunens de rapporterar.