Här finns inspelningar från konferensen "Hållbar digitalisering 2023":
Bland annat denna tyckte jag var väldigt intressant, det framgår inte helt av titeln men det handlar mycket om öppen källkod:
"Rekommendationer för lämplig anskaffning och användning av globalt tillhandahållna SaaS-lösningar" (Professor Björn Lundell, Software Systems Research Group, Högskolan i Skövde)
http://websvrnu.his.se/hd2023/Tema-3-punkt-2-Bjorn-Lundell-text.webm
DNs ledare idag handlar om e-leg och tar upp fördelar med öppen källkod och öppna standarder:
"Blir e-legitimation ett nytt statligt it-haveri? "
https://www.dn.se/ledare/blir-e-legitimation-ett-nytt-statligt-it-haveri/
Bland annat skriver de så här (jag har satt fetstil på vissa av mina favoritbitar) :
När man läser regeringens direktiv är det dock lätt att tankarna far iväg till välkända offentliga it-haverier, som polisens Pust eller Skolplattformen i Stockholm.
Här sägs nämligen ingenting om att exempelvis använda öppen källkod eller öppen standard, något som är både kostnadseffektivt, innovationsfrämjande och gör det möjligt att kontrollera hur programvaran egentligen fungerar. Med öppenhet kan man också låta flera olika aktörer verka inom samma system, vilket främjar konkurrens.
@MalinÅ
Hej Malin och Rickard,
Bra jobbat! Ni har helt rätt i att öppen källkod är bra för att undvika inlåsning och ger mycket bättre möjlighet att hålla saker igång över tid.
Om ni kan förklara det här för fler inom myndighets-Sverige har ni gjort en jätteviktig insats. Tack!
@Maria_Dalhage vi skrev en replik på DN debatt idag om den här frågan:
”Diskussionen om e-legitimation saknar frihetsperspektivet”
https://www.dn.se/debatt/diskussionen-om-e-legitimation-saknar-frihetsperspektivet/
Vi argumenterar där för fri programvara, öppen standard, decentralisering och tillgänglighet.
Nu finns inspelningarna från SamNet-konferensen tillgängliga här:
https://play.dfri.se/w/p/sJJr8HKrVJsCSza4dXUVg3
(Finns även länkat från https://samnet.se/ och går att hitta dem via förstasidan https://play.dfri.se/ också)
Ett exempel: Lantmäteriet är en myndighet, och när jag vill kontakta myndigheten t.ex. här https://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/kontakta-oss/ står det "Få svar på dina frågor genom att mejla oss på kundcenter@lm.se" och det hänvisas även till myndighetens "kundcenter".
För mig verkar det här fel, jag är inte "kund". Har Lantmäteriet alls något som kan kallas "kunder"?
Det här är inte menat som ett påhopp på just Lantmäteriet utan jag är ute efter den mer allmänna frågan om det är rimligt att myndigheter (och kommuner, regioner, osv) pratar om att de har "kunder". En anledning till att det är problematiskt tänker jag är att en myndighet har större ansvar mot medborgarna jämfört med vad ett företag har i förhållande till sina kunder. Bland annat när det gäller sådant som bara berör ett mindre antal människor, företag kan strunta i det när det inte är lönsamt, men en myndighet kan ha ett ansvar att göra vissa saker ändå.
Det här låter intressant, på Nextcloud-konferensen nu på lördag den 14 september:
Title: Recipes for getting stuck in proprietary clouds: How public sector organisations discriminate against OSS solutions
Speaker: Professor Björn Lundell, Ph.D., University of Skövde
Date and time: September 14, 1 PM
https://nextcloud.com/blog/speaking-at-nextcloud-community-conference-2024-bjorn-lundell/
Det här poddavsnittet från i torsdags handlar bland annat om e-legitimation, Andreas Ekström säger att det enligt honom är uppenbart att vi borde ha en e-legitimation kopplad till folkbokföringen, och inte kontrollerad av bankerna:
https://www.nyteknik.se/podcast/sa-har-techjattarna-lagt-beslag-pa-vara-privatliv-7038266
Journalisten, författaren och föreläsaren Andreas Ekström har skrivit boken "Bekvämlighetens tyranni". Boken berättar och resonerar kring hur vi på grund av lättja och bekvämlighet tappat kontrollen överdet som är vårt. Vår identitet, vår tid, våra pengar, vår kunskap, våra relationer, våra samtal och internet som sådant. [...]
Sverige är med i Open Government Partnership (OGP) vilket går att läsa om här:
"Sveriges handlingsplan för Open Government Partnership 2023–2025"
https://www.regeringen.se/rapporter/2023/05/sveriges-handlingsplan-for-open-government-partnership-20232025/
Finansdepartementet bjuder in till samråd med
civilsamhällesorganisationer för att informera om och diskutera
genomförandet av Sveriges handlingsplan för Open Government
Partnership (OGP) 2023–2025 och ge information om ytterligare insatser
som görs för att främja öppenhet i förvaltningen.
Jag var med som representant för Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter (DFRI) på det samråd som var den 30 maj 2024, jag tog då upp bland annat att i samband med OGP borde man lyfta fördelarna med öppen källkod, bland annat som en del i arbetet mot korruption. Situationen idag verkar vara att staten (t.ex. regeringskansliet) är mycket beroende av stängd programvara från en enskild leverantör, vilket väl inte är så bra, att gå över till öppen källkod skulle vara väldigt bra på många sätt tror jag, det skulle motverka korruption och bidra till öppenhet och transparens helt i linje med syftet med OGP. Dokumentation från det samrådet finns här och nämner åtminstone öppen källkod på något ställe: https://www.regeringen.se/contentassets/9e844ba2d7964dd99a7a9ac00b861e6f/skriftlig-dokumentation-av-samrad-30-maj-2024-.pdf
Dataportalen nämns också i dokumentationen från det samrådet, så jag tänkte, det kunde väl passa bra att diskutera OGP i det här forumet?
Jag ska försöka ta upp det här på samrådet om Open Government Partnership (OGP) idag.
Rekommenderar det här poddavsnittet:
Så har techjättarna lagt beslag på våra privatliv
Journalisten, författaren och föreläsaren Andreas Ekström har skrivit boken "Bekvämlighetens tyranni". Boken berättar och resonerar kring hur vi på grund av lättja och bekvämlighet tappat kontrollen överdet som är vårt. Vår identitet, vår tid, våra pengar, vår kunskap, våra relationer, våra samtal och internet som sådant. Vi synar och diskuterar vad Andreas menar med sin bok och vad som måste göras för att vi ska återta kontrollen. Och det blir sannerligen inte lätt!
https://www.nyteknik.se/podcast/sa-har-techjattarna-lagt-beslag-pa-vara-privatliv-7038266
mp3-länk till samma avsnitt: https://sphinx.acast.com/p/acast/s/nyteknik/e/6333158c785acf0014fbeda1/media.mp3
Bland annat diskuteras det problematiska i att Google helt gratis får privilegiet att uppfostra många tusentals svenska barn enligt Googles intressen genom att Googles plattform används i undervisningen. Det anses praktiskt och billigt, men vad är priset, att vi säljer ut våra barn till Google på det här sättet? Vad hände med våra värderingar, med demokratin?
Även andra intressanta frågor kring digital offentlighet och vilket samhälle vi vill ha i framtiden.
@Maria_Dalhage @PierreMesure värt att tänka på att det inte bara är "open source" för programvaran som är viktigt, utan även datat som används.
Nextcloud har skrivit om det här: "AI in Nextcloud: what, why and how" -
https://nextcloud.com/blog/ai-in-nextcloud-what-why-and-how/
De har tre kriterier:
Alltså, det ska vara möjligt för den som vill att ladda ner både källkoden och träningsdatat och köra alltihop själv på egna datorer, egen hårdvara.
@Maria_Dalhage @johanlinaker Toppen!
Kul att läsa, mycket lovande utveckling tycker jag. Ett par kommentarer:
"Open source ger många ännu outnyttjade möjligheter för den offentliga sektorn, t.ex. att tillhandahålla innovativa medborgartjänster till en lägre kostnad."
Ja! Jag tror att det underskattas hur stor potential som finns här för att saker kan utvecklas av det offentliga tillsammans med medborgarna. Jag tror att många gärna skulle bidra. OBS att skillnaden är väldigt stor om man jämför:
"det gamla sättet": offentlig aktör upphandlar tjänsten X av ett företag. Som medborgare kan man skicka en felrapport, men allting är stängt och ägt av företaget och som medborgare är man inte speciellt sugen på att bidra till företagets produkt, som ju när som helst kan försvinna när priset höjs och en annan aktör upphandlas.
"det nya sättet": offentlig aktör utvecklar tjänsten X öppet, tillsammans med medborgarna. Som medborgare kan man inte bara skicka felrapporter utan man kan själv se hur saker fungerar och man kan själv aktivt bidra med förbättringar. Att bidra blir nu meningsfullt på ett helt annat sätt än om tjänsten var stängd och ägd av ett företag. De här frivilliga bidragen från medborgarna är helt gratis för det offentliga och bidrar dessutom till känslan att det offentliga bygger upp saker för samhällets bästa tillsammans med medborgarna.
"Behovet av kompetensutveckling och utbildning relaterad till open source [...]. Offentlig sektor behöver också ombesörjas med utbildning för att bli mer attraktiv för den begåvade arbetskraften och för att förstå hur man kan utnyttja de många möjligheter som open source ger. Konceptet Hackers-in-residence lyftes fram flera gånger."
I det sammanhanget tänker jag att det kan vara relevant att ställa kostnader i relation till vilka summor man annars betalar i licenskostnader och andra sorters kostnader för stängd utveckling. Jag tror att det är stora summor som brukar gå ut den vägen, det är den storleksordningen av resurser som är rimligt att lägga. Exempel: om Skolplattformen i Stockholm kostat en miljard, hur mycket egen kompetens, "Hackers-in-residence" och liknande hade de pengarna kunnat räcka till? Nyttan för det offentliga kommer i slutändan att vara mycket större.
Hej,
På torsdag 1 september klockan 20 blir det digitalt möte om DFRI-projektet om fri och öppen e-legitimation. Alla intresserade är välkomna.
Läs mer här:
https://www.dfri.se/projekt/e-legitimation/
Välkomna!
@Stefan-Wallin sa i Spam-konton:
Dock har 98% BankID enligt svenskarna och internet [...]
@Stefan-Wallin sa i Spam-konton:
Så pragmatiskt sett skulle det fungera bra med bara BankID
Det där resonemanget går jag inte med på.
Vi har i praktiken haft vad som kan beskrivas som ett de-facto tvång att använda BankID eftersom det varit enda sättet att komma åt många offentliga e-tjänster.
Att först tvinga folk att göra på ett visst sätt, sedan göra en undersökning för att kunna konstatera att ja, många gör faktiskt så som vi tvingat dem att göra, det innebär inte att nånting i det här är bra, varken pragmatiskt eller principiellt.
Många förstår inte problemet, visst, men sen finns också en andel som förstår problemet men som använder BankID ändå för att de känner sig tvingade. Siffran 98% skulle väl gå upp ytterligare om samhället får ett ännu starkare krav att alla förväntas ha BankID. Det betyder inte att det är bra, tvärtom.
@Maria_Dalhage Jag tänker på två saker som jag tror skulle behövas:
Det här tycker jag verkar spännande:
The German government has launched a new Open Source software project called openDesk, which aims to reduce the country’s dependency on proprietary software vendors and support transparency and interoperability.
openDesk is a collection of Open Source software modules that are important for day-to-day work in the public sector, such as text creation, file collaboration, project management, email, calendar and messaging.
https://opensource.net/governments-adopt-open-source-sovereignty/
De har en egen gitlab-instans för detta verkar det som: https://gitlab.opencode.de/bmi/
@Maria_Dalhage videoinspelning från SamNet 2023 finns här:
https://play.mittdata.se/w/s9V87wkphFe7r1g15zwfrU
Om man väljer "show more" där så finns tidsangivelser som går att klicka på för att hoppa direkt till en viss presentation.
Jag tror att en viktig sak här är att hålla fast vid enkelhet, att inte göra saker mer komplicerade än de behöver vara. Enkelhet gör det också lättare att förstå vad man gör.