"Regionens miljardavtal med Microsoft – 43,5 procent dyrare":
I det fallet 1,4 Miljarder till Microsoft tydligen, det är skattepengar rakt ner i fickan på värdldens största bolag. Och det är bara en region, för hela Sverige handlar det såklart om mycket större summor.
@Magnus-Sälgö sa i Borde Microsoft-situationen tas upp som en del i arbetet mot korruption?:
att myndigheter och kommuner använder Word och Excel känns som ett sidospår
Att de "använder Word och Excel" tycker jag är en missvisande beskrivning av situationen. Det handlar om ett totalt beroende av Microsoft. Hela den svenska statsapparaten verkar vara helt i händerna på Microsoft.
Situationen är uppenbart extremt dålig för Sverige som land, samtidigt som det lika uppenbart är en jättebra situation för Microsoft. Det verkar för mig som om de svenska beslutsfattare som bestämmer att använda Microsoft till allting går Microsofts ärenden. Det verkar som korruption.
Apropå vilka risker som finns skrev DN lite om det nyligen:
Varningen: ”Microsoft kan stänga ner Sverige”
Sverige är extremt beroende av teknik och molntjänster från amerikanska techjättar. Microsoft skulle närmast kunna stänga ner landet på 30 dagar.
https://www.dn.se/sverige/varningen-microsoft-kan-stanga-ner-sverige/
Digitaliseringsministern i Danmark verkar vilja göra något åt problemet där, i Danmark:
"Digitaliseringsminister vil mindske brug Microsoft i eget ministerium"
"Digitaliseringsminister Caroline Stage (M) vil gøre op med afhængigheden af amerikanske techgiganter."
"Why Denmark wants to cut use of Microsoft products at key ministry":
https://www.thelocal.dk/20250610/why-denmark-wants-to-cut-use-of-microsoft-products-at-key-ministry
Relaterat till den här tidigare tråden:
Spännande keynote på Nextcloud Community Conference 2024: "Recipes for getting stuck in proprietary clouds: How public sector organisations discriminate against OSS solutions"
där det togs upp en studie som visat det här, som understryker hur allvarlig situationen är:
"A major lock-in concern is risk of dependence (or over-dependence) on one provider's, often proprietary, service"
"Research shows that 97% (29 of 30) of the municipalities that were randomly selected for a study (amongst all 290 Swedish municipalities) used a specific SaaS solution (Microsoft 365)"
Jag var med på mötet "Samråd om Sveriges handlingsplan för Open Government Partnership (OGP) 2023–2025" den 27 maj, se https://www.regeringen.se/contentassets/9e844ba2d7964dd99a7a9ac00b861e6f/inbjudan-till-samrad-27-maj-2025.pdf
En av sakerna som diskuterades var arbetet mot korruption, som är en del av vad OGP handlar om. Jag tog upp att det för mig ser väldigt illa ut att svenska staten är så kraftigt beroende av ett enda företag (Microsoft) och det företagets stängda lösningar. Det verkar som om staten i många fall har synsättet att det bara kan finnas en enda leverantör och det är Microsoft. Den här situationen är förstås extremt bra för Microsoft, och samtidigt väldigt dålig för Sverige. Vad kan vara anledningen till att staten agerar på det här sättet, om inte korruption?
(Med "svenska staten" menar jag här staten i bred mening, inklusive kommuner, regioner, och myndigheter.)
Microsoft är ett enormt stort företag (världens största bolag sett till market cap) och de har förstås väldigt starkt incitament att bevara den nuvarande situationen, för att slippa konkurrens. Att Microsoft kommer försöka utöva påtryckningar på svenska staten för att fortsätta att blint använda Microsoft och inte överväga alternativ, är väl därför ganska självklart. Frågan är om svenska staten klarar av att stå emot de påtryckningarna.
På samrådet försökte jag förklara varför jag tyckte att det borde tas upp som en del i arbetet mot korruption, men det verkade som om representanterna från Finansdepartementet inte riktigt höll med mig, de tyckte att det snarare var en fråga om eventuellt bristande konkurrens och att det därför inte hade med korruption att göra.
Som jag ser det är korruption och bristande konkurens saker som självklart hänger ihop, korruption kan göra att staten väljer att göra på ett visst sätt vilket självklart leder till bristande konkurrens. Det blir alltså helt fel om man låter bli att granska något som korruption med hänvisning till att det är en konkurrens-fråga.
Jag vill gärna höra vad andra tänker om det här: borde Microsoft-situationen tas upp som en del i arbetet mot korruption, eller inte?
Jag tog upp det på samrådet den 27 maj, att Microsoft-situationen borde ingå som en i arbetet mot korruption inom ramen för OGP, men jag fick intrycket att de från Finansdepartementets sida inte tyckte att det hade med korruption att göra. De menade att det mer var en fråga om konkurrens och därför inte handlade om korruption.
Jag startar en separat tråd om den frågan.
Jag ska försöka ta upp det här på samrådet om Open Government Partnership (OGP) idag.
Nu finns inspelningarna från SamNet-konferensen tillgängliga här:
https://play.dfri.se/w/p/sJJr8HKrVJsCSza4dXUVg3
(Finns även länkat från https://samnet.se/ och går att hitta dem via förstasidan https://play.dfri.se/ också)
SamNet är en heldagskonferens om teknik, internet, integritet och decentralisering som är grunden för digitaliseringen av vårt samhälle. SamNet fokuserar på detta från den vanliga samhällsmedborgarens perspektiv, inte från ett kommersiellt eller myndighetsperspektiv.
Konferensen tar upp ämnen som digitala ID-lösningar, Internet privacy, öppen källkod inom offentlig förvaltning, digital infrastruktur.
Konferensen anordnas i samarbete mellan de idéella föreningarna :DFRI (https://dfri.se/), ISOC-SE (https://isoc.se/) och SNUS (https://www.snus.se/). Konferenslokalen sponsras av våra kompisar på Internetstiftelsen. Välkommen att kontakta föreningarna för att föreslå talare för framtida SamNet-konferenser och välkommen till SamNet #3 2025!
Läs mer på: https://samnet.se/
Anmäl dig på: https://pretix.eu/dfri/samnet-3/
@Sara-Dahl snyggt! 
Från presentationen:
"A major lock-in concern is risk of dependence (or over-dependence) on one provider's, often proprietary, service"
"Research shows that 97% (29 of 30) of the municipalities that were randomly selected for a study (amongst all 290 Swedish municipalities) used a specific SaaS solution (Microsoft 365)"
Det är en hög siffra, 97%.
Väldigt bra för Microsoft förstås, men jag är inte säker på att det är bra för Sverige.
Det går att se inspelningen nu i efterhand, om man går till https://nextcloud.com/livestream/ och sen väljer "Nextcloud Community Conference Day 1" och hoppar fram till ca 1:52 i den videon.
Det här låter intressant, på Nextcloud-konferensen nu på lördag den 14 september:
Title: Recipes for getting stuck in proprietary clouds: How public sector organisations discriminate against OSS solutions
Speaker: Professor Björn Lundell, Ph.D., University of Skövde
Date and time: September 14, 1 PM
https://nextcloud.com/blog/speaking-at-nextcloud-community-conference-2024-bjorn-lundell/
Sverige är med i Open Government Partnership (OGP) vilket går att läsa om här:
"Sveriges handlingsplan för Open Government Partnership 2023–2025"
https://www.regeringen.se/rapporter/2023/05/sveriges-handlingsplan-for-open-government-partnership-20232025/
Finansdepartementet bjuder in till samråd med
civilsamhällesorganisationer för att informera om och diskutera
genomförandet av Sveriges handlingsplan för Open Government
Partnership (OGP) 2023–2025 och ge information om ytterligare insatser
som görs för att främja öppenhet i förvaltningen.
Jag var med som representant för Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter (DFRI) på det samråd som var den 30 maj 2024, jag tog då upp bland annat att i samband med OGP borde man lyfta fördelarna med öppen källkod, bland annat som en del i arbetet mot korruption. Situationen idag verkar vara att staten (t.ex. regeringskansliet) är mycket beroende av stängd programvara från en enskild leverantör, vilket väl inte är så bra, att gå över till öppen källkod skulle vara väldigt bra på många sätt tror jag, det skulle motverka korruption och bidra till öppenhet och transparens helt i linje med syftet med OGP. Dokumentation från det samrådet finns här och nämner åtminstone öppen källkod på något ställe: https://www.regeringen.se/contentassets/9e844ba2d7964dd99a7a9ac00b861e6f/skriftlig-dokumentation-av-samrad-30-maj-2024-.pdf
Dataportalen nämns också i dokumentationen från det samrådet, så jag tänkte, det kunde väl passa bra att diskutera OGP i det här forumet?
@SKV-RaC sa i Skatteverkets API Rättsliga regler och regelfilskonceptet i sin helhet:
Om du har exempel på tänkt användning där Skatteverkets utbud idag inte motsvarar behovet får du gärna utveckla detta.
Jag föreställer mig att ett relevant användningsfall är att någon vill skapa ett program (mjukvara) som visar skatteregler och hur reglerna ändrats över tid.
Det verkar som om Skatteverket har tänkt att denna "någon" som vill skapa ett sådant program, alltid är ett företag eller en formell organisation (formellt registrerad organisation så att den har ett org-nummer tror jag ni menar).
Men det behöver inte alls vara ett företag eller den typ av organisation ni tänkt, det kan vara en privatperson som vill göra ett eget program, eller det kan vara någon mindre formell organisation som inte kan eller vill teckna avtal.
Om vi tar privatpersonen som exempel, det skulle kunna vara jag själv som privatperson, jag kanske är intresserad av någon viss skatteregel (kanske i samband med att jag ska lämna in min deklaration) och jag vill skriva ett script som via ert API plockar fram de olika versioner som funnits av den skatteregeln. Jag kanske använder Debian, kanske gillar jag bash och curl och jag skulle ganska enkelt kunna skriva ett litet bash-script som tog fram informationen jag ville ha, om jag hade tillgång till ert API. Inget företag är inblandat, det är bara jag som privatperson som kommunicerar med Skatteverket.
Kanske är ert svar till mig då att jag istället ska köpa en produkt utvecklad av ett företag som har avtal med er, så att det företagets produkt kan hämta informationen åt mig. Men jag vill inte köpa någon produkt från något företag, det är både snabbare och enklare för mig att skriva mitt eget script.
Ett annat exempel är att någon organisation kanske driver ett öppen-källkod-projekt där de tar fram programvara som kan visa saker som t.ex. era skatteregler. Det är då fri och öppen programvara som vem som helst kan köra på sin egen dator, men för att köra den kommer man behöva tillgång till ert API. Om det t.ex. krävs en API-token för tillgång så skulle varje användare behöva konfigurera programmet med en sån API-token, i princip skulle varje användare kunna ansöka hos er om access, men det går ju inte om inte privatpersoner kan få access.
Förstår ni vad jag menar med de här exemplen?
Det här är intressant tycker jag, hoppas att offentlig sektor i Sverige kan inspireras av detta!
"Switzerland mandates software source code disclosure for public sector: A legal milestone": https://joinup.ec.europa.eu/collection/open-source-observatory-osor/news/new-open-source-law-switzerland
Ett citat från länken ovan:
"Switzerland's new 'public money public code' law is a great opportunity for government, the IT industry and society. All stakeholders benefit from this new regulation since the public sector can reduce vendor lock-in, companies can grow their digital business solutions, and taxpayers spend less on IT solutions and receive better services due to increased competition and innovation." Professor Dr. Matthias Stürmer
Det står också om det här: "Open by default: It’s the law" https://www.ti8m.com/en/blog/open-source-gesetz-schweiz
Open source and open data // A new Swiss law will require the federal administration to publish all of its software as open source software. Public authorities will also be required to release their data as open government data. The new law is creating more openness, boosting innovation, and prompting a cultural shift in the federal administration. Plus, more digital public goods means more digital sustainability.
Det togs upp på senaste FOSDEM-konferensen:
"The new Swiss Open Source Law: “Public Money Public Code” by default"
Matthias Stürmer, Rika Koch
Går att se i den här inspelningen, den delen börjar vid ca 2:31 in i videon: https://media.fsfe.org/w/aQs7EbEUQGt4DP13SsqAJ7
Är det någon här som vet något mer om det, den nya lagen i Schweiz och vad den kan innebära?
@SKV-RaC hej, vad fint att ni har ett API!
Jag undrar lite kring vem som kan använda det, och hur. Läste under "Målgrupp" att det står "Alla får använda API:et" vilket jag tycker låter mycket bra. Men samtidigt står det "API:et riktar sig till programvaruföretag som hanterar skatteregler", som om det inte är alla utan bara företag, och på sidan "Begär tillgång till driftsatt tjänst Rättsliga regler" förväntas man fylla i information "Om företaget", "Företagets namn" o.s.v. så även där verkar det som om bara företag får använda APIet.
Jag tycker det verkar som en konstig begränsning. Varför skulle bara företag få använda APIet?
Borde inte både privatpersoner och olika organisationer i civilsammhället (ideella föreningar till exempel) också få använda APIet?
@Maria_Dalhage @mattias nu finns alla inspelningarna från SamNet #2 uppe här:
https://play.dfri.se/w/p/nCXb5kXYWpxkgHVsBqHL6N
Här är en länk direkt till Marias presentation, den var jättebra tycker jag: https://play.dfri.se/w/4Lfz7D7A1uxzmonekFHKyE
@mattias det blir toppen!
Kul att också @Maria_Dalhage är med!
@Matself sa i VG-regionen nytt journalsystem:
känns som att det är ett monolitiskt system
Den biten kanske är något som skulle gå att ta fasta på som en konkret förändring som skulle gå att genomföra när det gäller regler och rutiner kring upphandlingar och så? Alltså, det skulle kunna stå i reglerna för upphandlingar att stora monolitiska system bör undvikas och att man istället bör eftersträva att upphandla mindre komponenter som kan vara utbytbara?