Hur skyndar vi på digitaliseringen?

elias

@Jonas-Nordqvist sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:

Så bristerna eller trögheten ligger på andra områden. Det är nog snarare dessa som bör diskuteras.

Vilka områden är det du menar, som bör diskuteras?

Magnus Sälgö

@Nina_ @Jonas-Nordqvist lite fakta så vi vet vad vi pratar om just nu minskar kommuner som ens har en websida som heter Öppna data är min slutsats efter att ha jämfört 2022 med 2020

Nedan kommuners Öppna data sidor som verkar ha upphört... men ev. finns i internet archive

Bollnäs kommun hade 2020 sidan https://bollnas.se/psidata
- internet archive / WD
Svalövs kommun hade 2020 http://www.svalov.se/psidata
- internet archive 2016 / WD
Härryda kommun https://www.harryda.se/psidata
- internet archive / WD
Håbo kommun sida 2020 https://www.habo.se/psidata)
- internet archive / WD
Lerums kommun - https://lerum.se/psidata
- internet archive / WD
Lunds kommun hade https://lund.se/psidata
- internet archive saknar denna sida
Staffanstorps kommun https://staffanstorp.se/psidata
- internet archive
Vetlanda kommun https://vetlanda.se/psidata
- internet archive
Kungsbacka kommun hade https://kungsbacka.se/psidata
- internet archive saknar sidan
listan är nog längre eftersom jag klickade runt på Wikidata skapad karta (tips på midsommar pyssel leta Öppna data )

finns säkert fler och i många fall är en kommun sida om Öppna data en länk till kolada eller någon udda älgstatistik

Hade DIGG haft @Stefan-Wallin lösning hade ni sett detta direkt i portalen....

Om DIGG tror att ni utvecklar Öppna data så har nog kommunerna missat det tåget....

Fundering: Gör DIGG skillnad? Vad behövs? Behövs Öppna data?

Saker som har testats men inte gör skillnad

Lag 1999:175 med lagrummet
- projektet lades ned om jag fattar rätt 2016 för att myndigheter inte kunde leverera sina författningar digitalt... blev en länksida inte sökbar
  
  .
Vi testade skapa en myndighet SFS 2018:486 grov gissning att snart är en miljard Skr förbrukade...
- resultat? en portal och en diskussionsgrupp och färre kommuner som har Öppna data sidor, några dokument om att typ "Öppenhet är standard"....

Projekt NSÖD körde 3 år 2019-2022 för +16 miljoner
- resultat: kom fram till att NSÖD projektet saknade egen kompetens på API och att detta är en kulturresa för kommunerna...

Finns säkert flera 100 tals miljoner som lagts på andra initiativ....Stockholms stads irrande med en portal Stockholmskommunernas öppna data-portal som försvann vet säkert @Jonas-Nordqvist mer om....

Som medborgare känns det surt att saker som köps för skattepengar inte levereras som bra öppen data och vi blir mer eller mindre tvingade att använda dom digitalajättarnas tjänster även för kommunalinformation. Det blir bara mer och mer galet där de digitalajättarna försöker komma över vem vi har i våra adressböcker/ vilka mediciner vi köper på apoteket....

Er slutsats: .....

Glad midsommar

Stefan Wallin

@Jonas-Nordqvist jag vet inte riktigt hur du vill att jag ska tolka ditt svar, menar du att jag skulle behöva jobba som IT-chef i en politiskt styrd organisation för ”att få perspektiv” på mina orimliga åsikter?

Eller menar du kanske att alla som jobbar nu har en annan lista med svar än min? Eller kanske rent av samma lista med svar men får ändå ”inget” gjort?

Oavsett tänker jag att regeringen pekat ut riktningen för länge sedan: ”…Sverige ska bli bäst på digitalisering…” men nuvarande arbetssätt ger inte det resultatet är min observation. Vi har bett om postnummer som öppna data i över 15 år nu…

Maria_Dalhage

@elias jag skulle säga att ett område där det finns ett behov av att höja kunskap har med kravställning och upphandling att göra. Det finns många sk icke-funktionella krav (kan man ens kalla interoperabilitet för icke-funktionella krav?!?). Valet av system kommer vara det som avgör om vi kan arbeta agilt, kan arbeta med öppna standarder (kan prata med andra system) och kan säkerställa att vi inte låser in oss hos en specifik leverantör. Här finns det myndigheter som går före, kommuner som samarbetar, delar och återanvänder varandras kod.

Jag skulle önska att se fler lyckade exempel. Att vi hjälper varandra genom att visa på goda exempel. Offentligkod.se är ett bra första steg där vi berättar vilka open source-programvaror vi använder så att vi kan hjälpa varandra välja det öppna alternativet, med support drift och annat som vi behöver hålla koll på vid en upphandling.

Magnus Sälgö

@Maria_Dalhage det beror vad du menar med lyckade exempel.... tycker att samla ihop alla myndigheters författningar är exempel på vad bra Öppen data skall lösa...
Projektet levererar många bra saker med resurser, kompetens, att ha projektyta, beskriver informationsstrukturer, blog, uthållighet känns värda att lära av men även fundera varför levererade man inte mer det blev bara en sida med länkar och det tar 20 år att inse att det blir inte bättre.....

För att få lite perspektiv så grundades Google 1998 efter detta projekt starta med en utredning, Google bygger på samma tid upp en organisation som levererar.... detta myndighets projekt "Rättsinformationssystemet" försökte samla ihop några tusen författningar som data....att skapa ett rättsdatasystem i Sverige och "ger upp "efter 20 år....

Projektet ovan "Rättsinformationssystem":

startar kring 1996 med en utredning. Regeringskansliet Ds 1998:10 i förstudien är kunniga personer med som Peter Krantz
innan dess har IT kommissionen skrivit till regeringen och föreslagit vissa åtgärder för att förbättra den elektroniska spridningen av rättsinformation
jag uppfattar att Domstolsverket som driver detta bygger upp kompetens liknande Jobtech, finns på GITHUB, har ett ställe där projektets dokument publiceras, och även en blog
det man försöker lösa är att de 100 myndigheter som producerar rättsinformation skall samlas in Digitalt dvs. myndigheternas "kärnverksamhet" att kunna hantera sina församlingar...
- det som gör projektet "enkelt" är att alla myndigheterna redan jobbar med författningar och vet vad det är och vad som skall levereras
i början har dom med duktiga utvecklare som Niklas Lindström numera på KB bl..a. i första delen av försöksverksamheten
skapar startpaket för myndigheter
2011 identifieras att en hel del myndigheter inte byggt upp kompetens att leverera se blog
- en ny applikation tas fram FST för att göra det enkelt för dessa myndigheterna
2013 tror domstolsverket att projektet kan slutlevereras om några år se video
2016 ger man upp och det blir en sida med länkar som man inte kan söka i lagrummet.se.... 2016 dvs. 16 år efter lagen skrevs och 20 år efter att förarbetet starta....
- vore intressant att veta om myndigheterna inte hann bygga upp IT kompetens under dessa 20 år eller hur någon som var med i projektet ser på det....
- gör vi samma misstag igen med öppna data att kompetens inte byggs upp....??

Finns säkert en del att fundera över varför dom behövde 20+ år och 2736 incheckningar på GITHUB för att sedan ge upp...

Det jag tror mig se

alla myndigheterna hade inte kompetens att leverera sina författningar utan klarade bara att publicera pdf:er på sin websida kolla i exempel.zip så finns exempel
- på att Statens jordbruksverks, Riksdagen, Livsmedelsverkets, Boverkets, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsförmedlingen lyckats leverera i alla fall exempel
- det finns ett förarbete på 150 sidor från 1998 DS 1998:10. Beräknade besparingar 100 miljoner per år
  - dom pekar i förarbetet från 1998 på att struktur måste finnas annars blir systemet vildvuxet dvs. det dataportalen är idag 2022 ...

det jag från utsidan ser mest galet är att myndigheter inte kan under 20 år bygga upp denna kompetens att leverera sina församlingar till ett centralt rättssystem
- DIGG ny digital expert myndighet har författningar MDFFS idag finns ingen öppen data om dessa författningar utan dom webpublicerar med PDF och inga metadata som att hämta... för mig är det en early warning att DIGG själva inte jobbar data drivet... om man internt med 3 författningar kan leverera vad är visionen....

Min snabbkoll så känns det inte fel på specar och dokumentation.... på 90-talet konsulta jag hos Skolverket och Luftfartsverket och levererade fastprissystem som hade deras författningar och tillämpningar och det var en hel del diskussion men ingen raketforskning.... men viktigt att ha struktur... och enormt viktigt både för Luftfartsverket och Skolverket vilka författningar som gäller nu och vad som ersätter vad.... hela projektet lagrummet projektet känns klockrent även idag att sammanställa alla författningssamlingar digitalt.... men kanske bränt barn skyr elden....

Min tro

det är på den nivån dialogen var i detta projekt som dialogen skall skall vara även för Öppna data inte "flum" som jag uppfattar Nationella principer för att tillgängliggöra information är det är ett dokumentet som inte pratar om information som data utan känns mer vad som kan finnas på en websida
Projektet "Rättsinformationssystemet" dom gör precis det @Stefan-Wallin pratar om att ha struktur på dokument/ information dvs. data som data som följer exempelvis DTDer ...
tittar jag på Öppna data ser jag inte kompetenser motsvarande Peter och Niklas som kan peka framåt.... och kan implementera @Stefan-Wallin vision det oroar mig....
- tydligen skall man även oroa sig att myndigheter på 20 år inte bygger upp IT kompetens för att publicera data som data för sina förordningar...
- intressant trots > 160 sidors förstudie så pekar ingen på risken att enskild myndighet inte kan bygga upp IT kompetens som jag uppfattar är den pusselbit som saknas. Underlevereras det så extremt eller hur skall detta tolkas....

söker man med ordet föreskrifter på dataportalen.se så ser vi hur vildvuxet dagens lösning är om det ens är en lösning mer kanske en katalog med några kategorier och massa dataset som alla är SILOS...
i brist på ett fungerande digitalt lagrum sitter man idag 2022 och sammanställer saker för hand se "Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2021/2022" - 26 år efter förstudien starta...

Fundering: Kan vi lära oss något av ett projekt som höll på i 20 år med massa myndigheter som blev en sida med länkar...

Gör vi om samma misstag med Öppna data lovar stort men levererar inget mervärde... pratar om massa internationella index och hoppas vi blir bättre.... men styr inte ens upp att kommunerna har en sida med Öppna data utan dom tar bort sidorna....

att det i detta projekt tar 20 år att stoppa ett projekt känns udda... men kanske man skall fundera över Yesterdays weather redan nu med hur DIGG jobbar.... och styra om fokus...

Gör vi om samma misstag med Öppna data? Vad kan vi lära?

Glad midsommar

Maria_Dalhage

@magnus-sälgö Du ställer en intressant fråga när du skriver:

Fundering: Gör DIGG skillnad? Vad behövs? Behövs öppna data?

Sverige och EU har haft en PSI-lagstiftning i tio år och vi har lagt massvis med pengar på att beskriva värdet med öppna data. Men det är ju inte DIGG som kan producera andra organisationers data. Det är heller inte DIGG som kan finansiera detta arbete. DIGG förvaltar den digitala infrastrukturen som möjliggör för andra att hitta data och byggblock att bygga vidare på, men själva tillhandahållandet av data, öppen källkod samt arbete med öppna standarder och specifikationer behöver respektive offentlig aktör själva göra.

Jag tycker att DIGG gör skillnad för att en del av det som saknades förut finns nu:

En nationell dataportal där man kan hitta offentlig sektors data,
En gemensam metadatastandard som möjliggör att vi kan söka på filtrera fram den data vi behöver,
API profil som beskriver hur vi best practice designar våra API:er så att de blir så lättanvända som möjligt,
Rekommendation för val av öppna data-licenser
En mängd olika rekommendationer och vägledningar som beskriver hur vi kan dela data mm.
Samarbete samt förvaltning av gemensamma byggblock till den digitala infrastrukturen (mina ärenden, eID, Peppol, mfl.)
Policy för utveckling av programvara, där DIGG går före och väljer öppet i första hand.
Verktyg baserade på open source såsom DCAT-AP-SE-Processorn som underlättar för organisationer att publicera sina data.
Nätverk såsom NOSAD
Detta forum för att skapa dialog. mm.

Funkar allt bra? Finns mer att göra? Absolut finns det mer att göra!

Vi behöver höja kvaliteten på datamängderna och deras metadata, vi behöver tillhandahålla mer data, och vi behöver bli duktigare på att återanvända och bidra till varandras lösningar.

Magnus Sälgö

Detta inlägg är raderat!

jonor

@Magnus-Sälgö Väl gjord sammanställning av projektet med rättsinformationssystemet och väldigt intressant läsning. Sådan uppföljning och redovisning skulle man gärna vilja se från myndigheterna.

Det pekar ju ganska tydligt på att trots att kompetens finns för att konstatera vad som behöver göras så föreligger det svårigheter att förankra och genomdriva hantering av strukturerad information i verksamheterna.
Föreligger det inte några mandat eller krav från styrningen så orkar man inte sätta sig in i det, låter det rinna ut i sanden och fortsätter med det arbetssätt och de verktyg man är vana vid, får jag intryck av.

Magnus Sälgö

Föreligger det inte några mandat eller krav från styrningen

@jonor Jag tycker att Sveriges Rikes lag skulle få fart på laget och ha tålamod i 25 år.... vad för mandat vill du se? att ryssen intar Rosenbad eller skall kungen rida ut på häst för att folk skall inse att dom skall leverera

Många skýller på att Öppna data går så segt (starta man inte 2010?!?! video från 2013 med @Ainali ) är just bristen på en svensk lag... tycker att här är bevisat att det inte hjälper med en lag då massa myndigheter underlevererar.... och saker inte styrs upp....

mer om vikten av Digitala organisation som pratar data som data och APIfirst
- att skapa en svensk lag biter inte QED kunskap och kommunikation

jonor

@Magnus-Sälgö En lag utan krav på efterföljande är förstås meningslös och symbolisk. Det verkar som det ibland kan behövas kriser av digniteten pandemier eller krig för att uppnå en grad av nödvändighet där saker börjar röra på sig.

Magnus Sälgö

@jonor vilka lagar har inte krav på efterföljande!?!? Bränna hemma i Norrland ? Betala skatt i restaurangbranschen? Leverera författningar till ett centralt rättssystem....?

Är nog bara trötta myndigheter som kanske inte vet hur man tar första steget som kommer undan.... vore intressant att få info från någon som var med.... jag har själv varit del av att skapat en SGML produkt och levererat SGML lösningar till Saab Military, Novo Nordisk, OCLC på 90-talet och det blir snabbt komplext med DTD:er men även att använda SGML editorer... tror tyvärr att länkade Öppna data kräver liknande kompetenser för att det skall ta fart om det skall bli mer en kartor över utegym...

jonor

@Magnus-Sälgö Jag har inte läst igenom rättsinformationsförordningen, men det ser ju ut att stå att det "skall finnas ett offentligt rättsinformationsssystem". Om jag förstår dig rätt så var det lagkrav och projektet hade mandat i förordningen att införa förändringar och kräva leverans av strukturerad data, men verksamheterna klarade helt enkelt inte av det. Man skickade ut ett startpaket för myndigheter, och sedan en förenklad applikation och sedan gav man i princip upp och har sänkt ambitionsnivåerna. Är det så att verktygen har varit väldigt komplicerade, för de flesta kan väl hantera vanliga kontorsprogram för ordbehandling och kalkyl?

Jonas Nordqvist

@Stefan-Wallin sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:

@Jonas-Nordqvist jag vet inte riktigt hur du vill att jag ska tolka ditt svar, menar du att jag skulle behöva jobba som IT-chef i en politiskt styrd organisation för ”att få perspektiv” på mina orimliga åsikter?
ja, men din lista är inte orimlig, den är bra, men det är inte där problemet ligger.
Eller menar du kanske att alla som jobbar nu har en annan lista med svar än min? Eller kanske rent av samma lista med svar men får ändå ”inget” gjort?
Det sistnämnda, samma lista.

Magnus Sälgö

@jonor SFS 1999:75 är en förordning och en SFS som jag uppfattar att den skall vara bindande.... du kanske kan få utfallet av detta projekt provat av HD... verkar ju minst sagt slappt att förbruka säkert >100 miljoner för att sedan skapa en länksamling.....

Läser du på www.domstol.se om-webbplatsen lagrummet.se-och-rattsinformationssystemet

står det

I systemet ingår rättskällor från regering, riksdag, högre domstolar samt statliga myndigheter. Varje myndighet ansvarar för innehållet i sin egen rättsinformation och hur det publiceras på internet.

Via lagrummet.se når du:
....

Till grund för verksamheten ligger rättsinformationsförordningen, SFS 1999:175

läser du SFS 1999:175 känns det inte som dom levererat §4 men projektet kanske inte är avslutat ännu... den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Frågan var: Hur skyndar vi på digitaliseringen

gör root cause analys av projekt som ovan
fundera på om det finns faktorer som "skill gap", icke lärande organisationer
om du frågar mig från utsidan så tror jag bygg nya digitala organisationer och kanske centralisera saker, dagens modell fungerar inte.... det jobb jag ser Kolada gör att samla in för kommunerna Agenda 2030 indikatorer tror jag inte många av 290 kommuner skulle kunna göra själva.... när dom inte ens kan ha data var utegymmen finns eller ens ge mig ett helpdesknummer
3.1) tycker lärdomen av projektet "Rättsinformationssystemet" är att > 100 myndigheter som producerar rättsinformation underleverar rejält och det verkar inte vara självlärande organisationer

En vag fundering jag har haft är om det Digitala samhället ställer andra krav?

varför skall Riksarkivet, Libris, Riksantikvarieämbetet vara DataSilos det är data om ofta samma gubbar som dyker upp.... skapa En gemensam kunskapsgraf
varför skall varje kommun skapa 3 rader om deras 3 utegym jag vill ha ETT ställe som jag enkelt kan hämta data från jmf Wikidata
Bra exempel på att ett ställe fungerar är hur "data dysfunktionella länders" Covid data samlas ihop och kan enkelt hanteras är OWID Our world in data som ger oss allt data från Ett ställe på GITHUB exempel hur svenska datat måste OWID hämta med webscraping eftersom det inte verkar finnas API:er hos Folkhälsomyndigheten

@Jonor det finns exempel på vad som skall levereras i exempel.zip

Magnus Sälgö

@jonor det blir allt värre framåt natten.... känns som lagrummet light som finns idag borde hantera alla författningssamlingar dvs. då DIGG upphör bör MDFFS finnas tillgänligt dels som en länk i länksamlingen men även författningarna, ytterligare ett argument att ha data som data och inte enbart färgglada websidor som förvinner då myndigheten byts ut...

Se min fråga till Domstolsverket om Lagrummet

jonor

@Magnus-Sälgö

Se min fråga till Domstolsverket om Lagrummet

jag lyssnade på ESV och DIGGs GD på "Textdata och delning av statliga utredningar för maskinell analys" och förslaget var att då PDF är svårt att hantera kanske vi skall testa HTML
se dialog med Esamverkan #3

Intressant det här med Text Encoding Initiative (TEI) som nämns i ärendet om Esams publikationer.

Jag har undrat lite över hur man ska gå vidare från PDF:er mot maskinläsbara dokument.
Wikidata sysslar väl mest med metadata, medan den löpande texten finns på Wikipedia. Använder man där något etablerat format för representation av textartiklar som är mer semantiskt än t.ex. HTML?
Vad vore det lämpligaste formatet för publicering av myndighetsdokument, och kan det redan finnas exempel på det?

https://en.wikipedia.org/wiki/Text_Encoding_Initiative

The Text Encoding Initiative (TEI) is a consortium which collectively develops and maintains a standard for the representation of texts in digital form. Its chief deliverable is a set of Guidelines which specify encoding methods for machine-readable texts, chiefly in the humanities, social sciences and linguistics.

<s>
 <cl>It was about the beginning of September, 1664,
 <cl>that I, among the rest of my neighbours,
      heard in ordinary discourse
  <cl>that the plague was returned again to Holland; </cl>
  </cl>
 </cl>
 <cl>for it had been very violent there, and particularly at
    Amsterdam and Rotterdam, in the year 1663, </cl>
 <cl>whither, <cl>they say,</cl> it was brought,
 <cl>some said</cl> from Italy, others from the Levant, among some goods
 <cl>which were brought home by their Turkey fleet;</cl>
 </cl>
 <cl>others said it was brought from Candia;
    others from Cyprus. </cl>
</s>
<s>
 <cl>It mattered not <cl>from whence it came;</cl>
 </cl>
 <cl>but all agreed <cl>it was come into Holland again.</cl>
 </cl>
</s>

jonor

@Maria_Dalhage sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:

Jag skulle önska att se fler lyckade exempel. Att vi hjälper varandra genom att visa på goda exempel. Offentligkod.se är ett bra första steg där vi berättar vilka open source-programvaror vi använder så att vi kan hjälpa varandra välja det öppna alternativet, med support drift och annat som vi behöver hålla koll på vid en upphandling.

Det skulle jag också vilja se. Jag minns att någon Peter Krantz drev en webbplats som listade öppna data graderade efter skalan för "5-star open data". Det var rätt mycket PDF:er och Excel-dokument på de lägsta nivåerna. Efter ett tag lades dock webbplatsen ned och frågan är om det har gått framåt sedan dess. En liknande typ av kvalitetsbedömning vore kanske intressant för dataportalen för att göra det lättare att hitta exempel som nått ett steg längre.

Valet av system kommer vara det som avgör om vi kan arbeta agilt, kan arbeta med öppna standarder (kan prata med andra system) och kan säkerställa att vi inte låser in oss hos en specifik leverantör. Här finns det myndigheter som går före, kommuner som samarbetar, delar och återanvänder varandras kod.

Det verkar som rätt många myndigheter använder EntryScape, men jag har undrat om det är någon utöver utvecklarna själva som förstår hur det systemet fungerar och ska användas, annars skulle det väl finnas gott om goda exempel på länkad data?

Man behöver kanske bestämma sig på något vis i vilket format man ska producera dokument och metadata, och vilka alternativ för verktyg man kan tillgå som kan integreras i verksamheten. Finns det några sådana rekommendationer från DIGG:s håll idag?

För min del är Wikidata hittills den enda praktiskt fungerande tillämpningen av länkad data jag har stött på som bidragit till en bättre förståelse för hur det fungerar och kan användas, i övrigt har det mesta framstått som väldigt akademiskt, teoretiskt och tekniskt svårgripbart, så jag kan rekommendera det för den som vill få en bättre praktisk förståelse för hur länkad data fungerar.

Magnus Sälgö

@jonor sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:

För min del är Wikidata hittills den enda praktiskt fungerande tillämpningen av länkad data jag har stött på som bidragit till en bättre förståelse för hur det fungerar och kan användas, i övrigt har det mesta framstått som väldigt akademiskt, teoretiskt och tekniskt svårgripbart, så jag kan rekommendera det för det som vill få en bättre praktisk förståelse för hur länkad data fungerar.

Håller med Wikidata har tagit 6 år av mitt liv och en miljon redigeringar..... finns brister, finns massa brister med en öppen community osv. men Denny som designade är enormt smart.... jag hade funderat över trust och källor och fick ställa frågan till honom se hans svar video det var 1000 ggr smartare än vad jag tänkt på.... tycker Wikidata har massa snygga design beslut och bygger på ett EU projekt om att hantera olika åsikter i data om jag fattar rätt....

Fortunately some of the roots of Wikidata lie in an EU research project called RENDER. The goal of this project is to explore and support the diversity of knowledge on the Web. RENDER discards the assumption of a simple, single truth – and this was inherited by the Wikidata data model. Instead of collecting facts, we collect statements. We define statements as claims that can have references. A reference supports the claim. A beautiful example is for example Ethanol, where the CAS number – a standard identifier for chemical compounds – is given with a reference to the actual standard, pointing out the page in the source.>

Vi pratar nu på annat ställe om persistenta identifierar och hur massa andra aktörer misslyckas eller inte ser problemet Wikidata med sin tighta koppling till artiklar på massa språk inser att man behöver samma som vilket är perfekt....

dock ser jag att Wikidata inte börjat fundera på semantik.... en artikel om August Strindberg är enkelt då är Wikidata gubben av kött och blod
- kul att lyssna på Daniel titel Knowledge specialist och hur han modulerar HDs domar i Wikidata video
lyssnar du på Google så inser man att dom brottas med vad är en bio, kan en bio visa liveuppträdande, vad är en brandstation, är en flygplats med brandbilar en brandstation länk Google key Note Applies Semantics

Det verkar som rätt många myndigheter använder EntryScape, men jag har undrat om det är någon utöver utvecklarna själva som förstår hur det systemet fungerar och ska användas, annars skulle det väl finnas gott om goda exempel på länkad data?

Håller med tar typ 40 dagar att svara på frågan om identifierare och då frågar man massa konsulter och ingen verkar bli klokare..... det tar väl 25 år även denna gången....

Wikidata - not so good

En vag tanke jag har är att nu har vi massa data i en "snygg" graf men vi gör inget med det eller vi borde kunna göra mera.... jag ser att Neo4J har integrerat ML funktionsbibliotek och ser att det forskas på det men i Wikidata världen dyker sånt bara upp när vi har forskar fokus se wikidataworkshop.github.io/2021

Magnus Sälgö

@jonor coolt med Peter Krantz jag har bara lyssnat på honom när det gäller Linked data plus sprungit på honom på några hack han brinner verkligen för detta (hans web)

TEI

japp det är dit man skall med strukturerade dokument tror jag MEN jag har bara lekt med SGML då jag var ung och vacker och det är inte för kids... kollar vi på myndigheterna och deras författningar så känns det som dom har helt fel laguppställning i lagdelen som skall leverera informationen.... dock tekniklaget enormt kunniga är min snabbanalys... högre kompetens än jag ser med Öppna data...

Min förståelse av TEI är att det är forskarvärldens lösning till att hantera ostrukturerad text med struktur och har haft kopplingar till SGML så att texten kan användas till maskininlärning NLP etc...

Hur såg vägen framåt ut för dokumentanalys etc. i projekt rättsinformationssystemet

kollar vi på delleverans av havererade rättsinformationssystemet 2008 dvs. dom beskriver identifierade delar med struktur.... se exempel deras handböcker man blir tårögd att allt detta blir till sand - Spotify tolkar projektet. Dom skrev vägledning för resursidentifiering och identifierare
- allt detta "elände" som dagens myndigheter inte verkar inse att dom borde ha se min dialog med eSamverkan känns enormt dysfunktionellt att man inte har koll på vilka lagar man refererar i olika dokument och om dom lagarna fortfarande gäller... tog mig en timme att fixa en testversion... se versionshistorik
- att lagrummet inte verkar ha koll på författningssamlingar från myndigheter som upphört?!?!? Är det ingen som använder grejerna jmf Verva i Wikidata Q10714559 / Q112815381 lite skitigt men det finns en struktur kompletterade med rel. bra Wíkipedia artikel

Min erfarenhet med strukturerade dokumentformat

SGML projekt jag jobbat med var enormt tunga och centrala där vi gjorde det med nedanstående aktörer som har business case och där fel är inte en option var inte att leka med... borde varit samma med myndigheters författningar men men men .....

läkemedelsbolag - varje minut är massa pengar.... jag körde bland annat ett race med McKinsey Danmark där vi skulle korta time to market med en vecka och det fick kosta hur mycket som helst
jag var över i Ohio och levererade till OCLC SGML verktyg dom testar mycket saker.... vet inte hur det blev av detta rent praktiskt...
Saab Military Aircraft håller reda på varje skruv i sina flygplan med unika id:n och dom körde SGML för att bryta ned externa krav till arbetssteg - snygg teknisk lösning men jobbigt att skriva dokument..... jag var där kring 1990 har ingen aning hur det gick.... jag började jobba i Grekland och Schweiz...

dvs. skall man börja jobba med struktur i dokument så är det ett enormt kliv... jag har svårt att se att DIGG styr upp det som lägger ut sina författningar MDDFS utan metadata eller verkar sakna en egen dokumenthateringsfilosofi.... hur skall dom kunna jobba med strukturerade dokument eller vara "tankeledare" och sprida en vision... tror mer deras mål är "just another myndighet" med hopp om att jag har fel....

Vad kan vi lära av projektet med Lagrummet??

Nedan en lite spaning vad jag hittat min tro är att det havererade lagrummet testade med något åt det hållet dom pratar om DTD och definierade dokumentstrukturer, om du läser deras blog så finns många kloka ord

2007 feb

Strukturerad uppmärkning är en grundläggande förutsättning för maskinell tolkning och bearbetning av information. Utan denna uppmärkning försvåras arbete med att skapa informationstjänster för förädling av och åtkomst till materialet. Standarden skall ligga till grund för den försöksverksamhet vi kommer att genomföra 2007 i första hand och kommer säkerligen att behöva omarbetas under året.

inte implementerat 2022
2007 jun

En annan erfarenhet är att den märkningsmodell vi jobbar utifrån kan användas för myndigheternas interna dokumenthantering. Till exempel interna PM och andra dokument där man vill skapa möjligheter att kunna hitta information internt inom myndigheten. Där kan lokala anpassningar av vår märkmodell göra stor nytta. En myndighet har redan börjat titta vidare på detta.

inte implementerat 2022
- blir lite sorgligt när ESVs GD och DIGGs GD 2021 10 pratar om "Textdata och delning av statliga utredningar för maskinell analys" blir PDF versus HTML känns som vi är tillbaka till ruta -100 och varför skall folk som inte har koll vara tankeledande... Magdalena Anderssom får nog lyfta på myndighetsstenarna... varför dom finns...
- det jag ser med kulturinstitutioner som underleverar digitalt är att man *har svårt att få folk med kompetens som söker... jag ser early warnings och lite red alert om man inte steppar upp

Vi har även börjat med vår seminarieserie som vi erbjuder alla rättsinformationsproducerande myndigheter att vara med på

fundering varför "erbjuder man" borde man inte se till att certifiera folk att dom kan hantera myndighetens författningar... är det för mycket silkesvantar och vänta i 20 år att det löser sig?!?!? känner lite samma med Öppna data certifiera folk vad persistenta identifierare är och inga tramsiga kulturresor... att Sverige nu 2022 sitter med ett dysfunktionellt digitalt rättssystem --> SEVERE alert state

Jag har under vårens arbete hittat rättsinformation som jurister och domare med stor möda tolkar, utifrån sin juridiska expertis. Men jag har även hittat rättsinformation som beskriver regler och allmänna råd om uppfödning, försäljning och förvaring av hundar eller trafikbestämmelser för exempelvis vattenskotrar och dykförbud där läsarens egen kompetens kring sakområdet skapar förståelse för informationen.
Jag tror att med det rättsinformationssystem vi jobbar med kommer vi att märkvärt öka möjligheten att hitta den information man söker, och kanske får den skämtsamma slogan ”en gång om dagen, håll dig till lagen” en ny innebörd. Ett Rättsinformationssystem som är kopplad till en effektiv och enkel e-förvaltning skulle dessutom kunna ge den legala informationen till myndighetens åtgärder.

inte implementerat 2022 Sverige tramsar och är näst sämst med Digitaliseringen Europa.... hade detta projekt implementerats var hade vi varit då.... varför sitter politiker i Almedalen (skall dit i veckan och jaga politiker) och lovar att Sverige skall bli bäst i världen på digitalisering med ovanstående historik när man inte ens kan styra upp lagrummet trots > 20 åriga projekt.... Google hann skapas och indexera världen snabbare, några tusen författningar klarar vi inte strukturera upp.... trovärdighet = 0...
- nu pratas det lagsport lagsport lagsport men var är leveransen och hur kommer den att se ut... vilka är det i laget som är med och spelar... eller blir det 500 nya pdf:er...
blog sep 2007 levererar Svenska rättsinformationssystemets vokabulär 0.3

vi känner att vi kommit långt fram i detta arbete. I höst kommer vi att titta närmare på förarbeten och de vägledande domstols- och myndighetsavgöranden för att märkningen av dessa skall bli relevant

blog nov 2008 Domstolsverket tar över. Rättsinformationsförordningen (1999:175) och förordningen (2007:1073)
blog 2009 feb - startpaket levereras dvs. nu finns struktur

blog 2009 juni exempel applikation levereras
- källkod med issuehantering
blog sep 2009
- "Enklare tillgång till lagar och regler" skrivs en artikel av Verva som är en myndighet som inte finns kvar så artikeln finns hos Internet Archive
blog 2009 jun lite udda formulerat börja man se early warnings att kompetens inte byggs upp? Skulle man stängt ned redan då?

Tanken är att personer med teknisk kompetens skall få en inblick i hur man kan konkret kan producera data om t.ex. en föreskrift på ett standardiserat sätt.
Tanken är inte att tillhandahålla ett färdigt system för rättsinformationshantering.

blog 2010-10 Stefan Malmgren ny projektledare tweet
blog 2010-2 nya tankar med JSON access dyker upp.... och massa andra som skall använda detta data som aldrig dök upp...

Vi vill göra det enklare för aktörer i den privata sektorn att bygga nya tjänster på den offentliga rättsinformationen. Ur detta perspektiv är lagrummet.se bara en av många återanvändare.

blog 2010-5 begreppsmodell presenteras (något jag tycker vi saknar i dialogen med Öppna data). Ny term identifierare

Begreppsmodellen är själva kärnan i vårt arbete med att standardisera den offentliga rättsinformationen. Den är en specifikation av vilka klasser, exempelvis dokumenttyper, som finns i rättsinformationssystemet, och vilka egenskaper som dokument av dessa typer kan eller måste ha. T.ex. definierar begreppsmodellen dokumenttypen Författning, och specificerar att man för ett sådant dokument ska ange en identifierare (såsom ”SFS 1999:175”), en titel, ett ikraftträdandedatum, och en rad andra egenskaper.

Just egenskapen identifierare har inte tidigare använts i denna form i begreppsmodellen. Den har varit uppdelad i (t.ex.) författningssamling och ett komplement kallat författningsnummer. Men när vi suttit och laborerat med gränssnitt för att presentera den data vi samlat in så har behovet av denna egenskap framstått tydligt. En identifierare ska vara en kort text som hänvisar till dokumentet på ett sätt som en person som är bekant med området kan förstå.

Min slutsats

Strukturerad dokumentering är överkurs med dagens organisationer, brist på ledarskap och vision - med hopp om att jag har fel

vi har fastnat i djävulens påfund med färgglada html sidor och web redaktörer som skall lösas allt...
diskussionen är PDF är inte bra kanske HTML funkar....
att Google på samma tid bygger upp kunskapsgrafer/funderar över semantik / har världens största sökmotor verkar ingen fundera över / bygger ML plattformar... har blivit att vi bara accepterar det och plattformar som Linked In används av myndigheter trots att dom stjäl vår personliga data, vill ha tillgång till våra kontaktlistor, kunna skriva i våra kalendrar....
vi har skapat massa organisationer som Esamverkan DIGG som inte verkar fundera över persistenta identifierare, att ha egen Öppen data... utan producerar pdf:er och har noll koll på om deras dokument refererar lagar som har upphört...
myndigheter politiker och nu även DIGG (som letar index att vi är bra) soppar detta under mattan... vad kostar det Sverige att ha dåligt rättsdata? Varför denna önskan att säga vi är bäst i världen.... och förneka hur det historiskt har underlevererats...
blog 2010-05 projektet presenteras för 30 tappra personer med vilka avgränsningar man då trodde skulle levereras....
- presentationen på slideshare

även då diskuterades ämnesord

URIer persitenta identifierare "things not strings"

blog 2011-03 börjar se att man tvekar på myndigheternas kompetens, borde det inte varit med i förstudien? Hur undviker vi det med öppna data eller är även öppna data för sent... alla med kompetens kanske har lämnat skutan?!?!?!

I praktiken har detta inte alltid varit lätt. Många myndigheter saknar den tekniska kompetensen för en sådan anpassning, eller resurserna som krävs. Anpassningsprojekten kräver genom sin natur täta kontakter mellan myndigheternas juridik-, informations- och IT-avdelningar, och blir även av den anledningen omfattande.

Man försöker rädda skutan och gör en ny applikation målgrupp myndigheter med låg kompetens

Därför har Domstolsverket nu börjat utveckla en webbaserad publiceringstjänst, särskilt anpassad för författningssamlingar, som kommer göras tillgänglig för de myndigheter som vill använda det

se GITHUB

blog 2012-aug slut bloggat

Parlamentdata - TEI

Samma resa som ovan men forskare med parlamentsdata och med ML visioner funkar det bättre?....

Kollar du på parlaments trycket så är det enkel data för forskarna för det finns ofta,,, den finns på många språk och har lite samma struktur ---> enkelt att ta fram se TEI Parla-CLARIN

TEI känns lite på samma nivå som SGML säger jag utan att testat det

idag skapar dom svenska forskarna
- samma som Wikidata Qnummer för personer
- ett API där du kan söka när pratade Q63281996
  - exempel notebook
- flera länder levererar sina corpus med samma format "ParlaMint: Towards Comparable Parliamentary Corpora"

Går det bättre med ML forskare än myndigheter?

Jag tror det dock intressant att följa... Dom finns på GITHUB är rel. enkla att prata med jag har varit med på deras konferenser och jag och @Dennis_Priskorn har haft zoom möte med dom....

Varför?

Jag gissar kunskap och en annan laguppställning, ingen diskussion om att finnas på GITHUB... (gissar projekt på Linked in är en annan early warning )

Nota bene dom har inte färdigt levererat....

Min tes är skall man skapa självkörande bilar så pratar man inte med körskollärare utan snackar med ML kunniga.... Min tro är att vi med öppna data underskattar krav på kompetens och tror eviga kulturresor skall hjälpa.... ovan har vi en havererad > 15 årig lång kulturresa.... där jag ser enormt mycket högre teknikkunnande än jag ser i dagens Linked in drivna projekt....

@jonor japp detta är vägen framåt men vilka skall vara med på resan är min fråga om vi skall slippa långa "kulturresor och bortkastade pengar" vad kan vi lära....

enormt hög kompetens i levererande grupp
definiera kompetens behovet som behövs....
* certifiera folk att dom har rätt kompetens
* kulturresor är för PRO
jobba agilt med korta leveranser som @Stefan-Wallin prata om... lyssna på early warnings typ
- kan ej GITHUB
- vågar inte ha publik backlog
- ställer man krav beskriv ditt data med data som jag tycker kommunerna skall göra.... kan man inte det så har man fel kompetens....
- leverera var 3:e vecka för att få feedback loppar och köra igenom alla delar i en leverans.... sitta med en utegyms spec i ett år blir fel... 1 timme och ytterligare en timme för skapa 100 testdata....
- var beredd att det kan misslyckas
- ?!?!? en gissning är aktivera externa företag... när det gäller leverantörer av utegym hämta data där iståller för hos kommunerna... det finns vinster för leverantörerna att se var Sveriges utegym finns...
viktigast communication communication communication - video

Magnus Sälgö

@jonor FYI jag flyttade en del av denna diskussion (delen om persistenta identifierare) till GITHUB (där man kan ändra inläggen enklare och rätta felskrivnigar... verkar som myndighetsreglerna inte gäller där... )