Hur skyndar vi på digitaliseringen?

[Stefan Wallin]

@Maria_Dalhage Jag tror på något sånt här:

• Gå före och visa hur det ska göras. Börja kräva att vi inte ska uppfinna saker som inmatningsformulär med formatering gång på gång på gång.
• Upphandla spetsiga konsult-team (2-3 utvecklare, 1 ux:are och en agil coach) som jobbar i team tillsammans med era existerande utvecklare, ux:are och coacher så att ni kan höja kompetensen tillsammans
• Kräv öppen och länkad data(gärna 5-stjärnig!)
• Kräv att utvecklingen sker i det öppna om inte grava sekretesskrav åligger.
• Uppmuntra nyttjandet av existerande öppna lösningar(se t.ex mitt inlägg om dataportalen)
• Gör små piloter och upphandla med DIS
• Jobba iterativt istället för vattenfalligt.
• Teamet borde kunna lansera efter 2-3 veckor, annars bygger de för stort.
• Strunt i appar, bygg webbar eller API:er. Appar är slukhål för tid och ska användas i specifika fall.
• Fokusera på CI/CD så att leveranser kan ske löpande, gärna 25-30 gånger per dag.
• Gör alltid det som levererar mest värde i varje stund.
• Sluta fokusera på Java bara. Använd det verktyg som är lämpat för uppgiften.

[Jonas Nordqvist]

@Stefan-Wallin Jag tror att många av oss skulle må bra av att jobba som IT-chef eller Digitaliseringschef på en kommun eller annan offentlig politisk styrd organisation. Det finns många duktiga människor som arbetar där och sitter på samma lista och svar. Så bristerna eller trögheten ligger på andra områden. Det är nog snarare dessa som bör diskuteras.

[Nina_]

@jonas-nordqvist Jag håller helt med. Jag har jobbat med IT inom både offentliga sektorn och i näringslivet genom åren. Jag har träffat många kompetenta människor inom båda sfärerna och lärt mig mycket av dem. Många av dem jag lärt mig mest av har växlat, de har ibland varit offentliganställda och ibland privatanställda.
De blir vare sig sämre eller bättre för att de byter jobb.
Jag tycker inte vi ska bygga murar mellan människorna som jobbar inom näringslivet och offentliga sektorn genom att kalla varandra inkompetenta. Det skulle jag vilja att vi slutar med i det här forumet.

[elias]

@Jonas-Nordqvist sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:

Så bristerna eller trögheten ligger på andra områden. Det är nog snarare dessa som bör diskuteras.

Vilka områden är det du menar, som bör diskuteras?

[Magnus Sälgö]

@Nina_ @Jonas-Nordqvist lite fakta så vi vet vad vi pratar om just nu minskar kommuner som ens har en websida som heter Öppna data är min slutsats efter att ha jämfört 2022 med 2020

Nedan kommuners Öppna data sidor som verkar ha upphört... men ev. finns i internet archive

• Bollnäs kommun hade 2020 sidan https://bollnas.se/psidata
  • internet archive / WD
• Svalövs kommun hade 2020 http://www.svalov.se/psidata
  • internet archive 2016 / WD
• Härryda kommun https://www.harryda.se/psidata
  • internet archive / WD
• Håbo kommun sida 2020 https://www.habo.se/psidata)
  • internet archive / WD
• Lerums kommun - https://lerum.se/psidata
  • internet archive / WD
• Lunds kommun hade https://lund.se/psidata
  • internet archive saknar denna sida
• Staffanstorps kommun https://staffanstorp.se/psidata
  • internet archive
• Vetlanda kommun https://vetlanda.se/psidata
  • internet archive
• Kungsbacka kommun hade https://kungsbacka.se/psidata
  • internet archive saknar sidan
• listan är nog längre eftersom jag klickade runt på Wikidata skapad karta (tips på midsommar pyssel leta Öppna data )

finns säkert fler och i många fall är en kommun sida om Öppna data en länk till kolada eller någon udda älgstatistik

Hade DIGG haft @Stefan-Wallin lösning hade ni sett detta direkt i portalen....

Om DIGG tror att ni utvecklar Öppna data så har nog kommunerna missat det tåget....

Fundering: Gör DIGG skillnad? Vad behövs? Behövs Öppna data?

Saker som har testats men inte gör skillnad

• Lag 1999:175 med lagrummet

  • projektet lades ned om jag fattar rätt 2016 för att myndigheter inte kunde leverera sina författningar digitalt... blev en länksida inte sökbar
    
    .

• Vi testade skapa en myndighet SFS 2018:486 grov gissning att snart är en miljard Skr förbrukade...

  • resultat? en portal och en diskussionsgrupp och färre kommuner som har Öppna data sidor, några dokument om att typ "Öppenhet är standard"....

• Projekt NSÖD körde 3 år 2019-2022 för +16 miljoner
  • resultat: kom fram till att NSÖD projektet saknade egen kompetens på API och att detta är en kulturresa för kommunerna...

Finns säkert flera 100 tals miljoner som lagts på andra initiativ....Stockholms stads irrande med en portal Stockholmskommunernas öppna data-portal som försvann vet säkert @Jonas-Nordqvist mer om....

Som medborgare känns det surt att saker som köps för skattepengar inte levereras som bra öppen data och vi blir mer eller mindre tvingade att använda dom digitalajättarnas tjänster även för kommunalinformation. Det blir bara mer och mer galet där de digitalajättarna försöker komma över vem vi har i våra adressböcker/ vilka mediciner vi köper på apoteket....

Er slutsats: .....

Glad midsommar

[Stefan Wallin]

@Jonas-Nordqvist jag vet inte riktigt hur du vill att jag ska tolka ditt svar, menar du att jag skulle behöva jobba som IT-chef i en politiskt styrd organisation för ”att få perspektiv” på mina orimliga åsikter?

Eller menar du kanske att alla som jobbar nu har en annan lista med svar än min? Eller kanske rent av samma lista med svar men får ändå ”inget” gjort?

Oavsett tänker jag att regeringen pekat ut riktningen för länge sedan: ”…Sverige ska bli bäst på digitalisering…” men nuvarande arbetssätt ger inte det resultatet är min observation. Vi har bett om postnummer som öppna data i över 15 år nu…

[Maria_Dalhage]

@elias jag skulle säga att ett område där det finns ett behov av att höja kunskap har med kravställning och upphandling att göra. Det finns många sk icke-funktionella krav (kan man ens kalla interoperabilitet för icke-funktionella krav?!?). Valet av system kommer vara det som avgör om vi kan arbeta agilt, kan arbeta med öppna standarder (kan prata med andra system) och kan säkerställa att vi inte låser in oss hos en specifik leverantör. Här finns det myndigheter som går före, kommuner som samarbetar, delar och återanvänder varandras kod.

Jag skulle önska att se fler lyckade exempel. Att vi hjälper varandra genom att visa på goda exempel. Offentligkod.se är ett bra första steg där vi berättar vilka open source-programvaror vi använder så att vi kan hjälpa varandra välja det öppna alternativet, med support drift och annat som vi behöver hålla koll på vid en upphandling.

[Magnus Sälgö]

@Maria_Dalhage det beror vad du menar med lyckade exempel.... tycker att samla ihop alla myndigheters författningar är exempel på vad bra Öppen data skall lösa...
Projektet levererar många bra saker med resurser, kompetens, att ha projektyta, beskriver informationsstrukturer, blog, uthållighet känns värda att lära av men även fundera varför levererade man inte mer det blev bara en sida med länkar och det tar 20 år att inse att det blir inte bättre.....

För att få lite perspektiv så grundades Google 1998 efter detta projekt starta med en utredning, Google bygger på samma tid upp en organisation som levererar.... detta myndighets projekt "Rättsinformationssystemet" försökte samla ihop några tusen författningar som data....att skapa ett rättsdatasystem i Sverige och "ger upp "efter 20 år....

Projektet ovan "Rättsinformationssystem":

• startar kring 1996 med en utredning. Regeringskansliet Ds 1998:10 i förstudien är kunniga personer med som Peter Krantz
• innan dess har IT kommissionen skrivit till regeringen och föreslagit vissa åtgärder för att förbättra den elektroniska spridningen av rättsinformation
• jag uppfattar att Domstolsverket som driver detta bygger upp kompetens liknande Jobtech, finns på GITHUB, har ett ställe där projektets dokument publiceras, och även en blog
• det man försöker lösa är att de 100 myndigheter som producerar rättsinformation skall samlas in Digitalt dvs. myndigheternas "kärnverksamhet" att kunna hantera sina församlingar...
  • det som gör projektet "enkelt" är att alla myndigheterna redan jobbar med författningar och vet vad det är och vad som skall levereras
• i början har dom med duktiga utvecklare som Niklas Lindström numera på KB bl..a. i första delen av försöksverksamheten
• skapar startpaket för myndigheter
• 2011 identifieras att en hel del myndigheter inte byggt upp kompetens att leverera se blog
  • en ny applikation tas fram FST för att göra det enkelt för dessa myndigheterna
• 2013 tror domstolsverket att projektet kan slutlevereras om några år se video
• 2016 ger man upp och det blir en sida med länkar som man inte kan söka i lagrummet.se.... 2016 dvs. 16 år efter lagen skrevs och 20 år efter att förarbetet starta....
  • vore intressant att veta om myndigheterna inte hann bygga upp IT kompetens under dessa 20 år eller hur någon som var med i projektet ser på det....
  • gör vi samma misstag igen med öppna data att kompetens inte byggs upp....??

Finns säkert en del att fundera över varför dom behövde 20+ år och 2736 incheckningar på GITHUB för att sedan ge upp...

Det jag tror mig se

• alla myndigheterna hade inte kompetens att leverera sina författningar utan klarade bara att publicera pdf:er på sin websida kolla i exempel.zip så finns exempel
  • på att Statens jordbruksverks, Riksdagen, Livsmedelsverkets, Boverkets, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsförmedlingen lyckats leverera i alla fall exempel
  • det finns ett förarbete på 150 sidor från 1998 DS 1998:10. Beräknade besparingar 100 miljoner per år
    • dom pekar i förarbetet från 1998 på att struktur måste finnas annars blir systemet vildvuxet dvs. det dataportalen är idag 2022 ...

• det jag från utsidan ser mest galet är att myndigheter inte kan under 20 år bygga upp denna kompetens att leverera sina församlingar till ett centralt rättssystem
  • DIGG ny digital expert myndighet har författningar MDFFS idag finns ingen öppen data om dessa författningar utan dom webpublicerar med PDF och inga metadata som att hämta... för mig är det en early warning att DIGG själva inte jobbar data drivet... om man internt med 3 författningar kan leverera vad är visionen....

Min snabbkoll så känns det inte fel på specar och dokumentation.... på 90-talet konsulta jag hos Skolverket och Luftfartsverket och levererade fastprissystem som hade deras författningar och tillämpningar och det var en hel del diskussion men ingen raketforskning.... men viktigt att ha struktur... och enormt viktigt både för Luftfartsverket och Skolverket vilka författningar som gäller nu och vad som ersätter vad.... hela projektet lagrummet projektet känns klockrent även idag att sammanställa alla författningssamlingar digitalt.... men kanske bränt barn skyr elden....

Min tro

• det är på den nivån dialogen var i detta projekt som dialogen skall skall vara även för Öppna data inte "flum" som jag uppfattar Nationella principer för att tillgängliggöra information är det är ett dokumentet som inte pratar om information som data utan känns mer vad som kan finnas på en websida
• Projektet "Rättsinformationssystemet" dom gör precis det @Stefan-Wallin pratar om att ha struktur på dokument/ information dvs. data som data som följer exempelvis DTDer ...
• tittar jag på Öppna data ser jag inte kompetenser motsvarande Peter och Niklas som kan peka framåt.... och kan implementera @Stefan-Wallin vision det oroar mig....
  • tydligen skall man även oroa sig att myndigheter på 20 år inte bygger upp IT kompetens för att publicera data som data för sina förordningar...
  • intressant trots > 160 sidors förstudie så pekar ingen på risken att enskild myndighet inte kan bygga upp IT kompetens som jag uppfattar är den pusselbit som saknas. Underlevereras det så extremt eller hur skall detta tolkas....

• söker man med ordet föreskrifter på dataportalen.se så ser vi hur vildvuxet dagens lösning är om det ens är en lösning mer kanske en katalog med några kategorier och massa dataset som alla är SILOS...

• i brist på ett fungerande digitalt lagrum sitter man idag 2022 och sammanställer saker för hand se "Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2021/2022" - 26 år efter förstudien starta...

Fundering: Kan vi lära oss något av ett projekt som höll på i 20 år med massa myndigheter som blev en sida med länkar...

Gör vi om samma misstag med Öppna data lovar stort men levererar inget mervärde... pratar om massa internationella index och hoppas vi blir bättre.... men styr inte ens upp att kommunerna har en sida med Öppna data utan dom tar bort sidorna....

• att det i detta projekt tar 20 år att stoppa ett projekt känns udda... men kanske man skall fundera över Yesterdays weather redan nu med hur DIGG jobbar.... och styra om fokus...

Gör vi om samma misstag med Öppna data? Vad kan vi lära?

Glad midsommar

[Maria_Dalhage]

@magnus-sälgö Du ställer en intressant fråga när du skriver:

Fundering: Gör DIGG skillnad? Vad behövs? Behövs öppna data?

Sverige och EU har haft en PSI-lagstiftning i tio år och vi har lagt massvis med pengar på att beskriva värdet med öppna data. Men det är ju inte DIGG som kan producera andra organisationers data. Det är heller inte DIGG som kan finansiera detta arbete. DIGG förvaltar den digitala infrastrukturen som möjliggör för andra att hitta data och byggblock att bygga vidare på, men själva tillhandahållandet av data, öppen källkod samt arbete med öppna standarder och specifikationer behöver respektive offentlig aktör själva göra.

Jag tycker att DIGG gör skillnad för att en del av det som saknades förut finns nu:

1. En nationell dataportal där man kan hitta offentlig sektors data,
2. En gemensam metadatastandard som möjliggör att vi kan söka på filtrera fram den data vi behöver,
3. API profil som beskriver hur vi best practice designar våra API:er så att de blir så lättanvända som möjligt,
4. Rekommendation för val av öppna data-licenser
5. En mängd olika rekommendationer och vägledningar som beskriver hur vi kan dela data mm.
6. Samarbete samt förvaltning av gemensamma byggblock till den digitala infrastrukturen (mina ärenden, eID, Peppol, mfl.)
7. Policy för utveckling av programvara, där DIGG går före och väljer öppet i första hand.
8. Verktyg baserade på open source såsom DCAT-AP-SE-Processorn som underlättar för organisationer att publicera sina data.
9. Nätverk såsom NOSAD
10. Detta forum för att skapa dialog. mm.

Funkar allt bra? Finns mer att göra? Absolut finns det mer att göra!

Vi behöver höja kvaliteten på datamängderna och deras metadata, vi behöver tillhandahålla mer data, och vi behöver bli duktigare på att återanvända och bidra till varandras lösningar.

[Magnus Sälgö]

Detta inlägg är raderat!

[jonor]

@Magnus-Sälgö Väl gjord sammanställning av projektet med rättsinformationssystemet och väldigt intressant läsning. Sådan uppföljning och redovisning skulle man gärna vilja se från myndigheterna.

Det pekar ju ganska tydligt på att trots att kompetens finns för att konstatera vad som behöver göras så föreligger det svårigheter att förankra och genomdriva hantering av strukturerad information i verksamheterna.
Föreligger det inte några mandat eller krav från styrningen så orkar man inte sätta sig in i det, låter det rinna ut i sanden och fortsätter med det arbetssätt och de verktyg man är vana vid, får jag intryck av.

[Magnus Sälgö]

Föreligger det inte några mandat eller krav från styrningen

@jonor Jag tycker att Sveriges Rikes lag skulle få fart på laget och ha tålamod i 25 år.... vad för mandat vill du se? att ryssen intar Rosenbad eller skall kungen rida ut på häst för att folk skall inse att dom skall leverera

Många skýller på att Öppna data går så segt (starta man inte 2010?!?! video från 2013 med @Ainali ) är just bristen på en svensk lag... tycker att här är bevisat att det inte hjälper med en lag då massa myndigheter underlevererar.... och saker inte styrs upp....

• mer om vikten av Digitala organisation som pratar data som data och APIfirst
  • att skapa en svensk lag biter inte QED kunskap och kommunikation

[jonor]

@Magnus-Sälgö En lag utan krav på efterföljande är förstås meningslös och symbolisk. Det verkar som det ibland kan behövas kriser av digniteten pandemier eller krig för att uppnå en grad av nödvändighet där saker börjar röra på sig.

[Magnus Sälgö]

@jonor vilka lagar har inte krav på efterföljande!?!? Bränna hemma i Norrland ? Betala skatt i restaurangbranschen? Leverera författningar till ett centralt rättssystem....?

Är nog bara trötta myndigheter som kanske inte vet hur man tar första steget som kommer undan.... vore intressant att få info från någon som var med.... jag har själv varit del av att skapat en SGML produkt och levererat SGML lösningar till Saab Military, Novo Nordisk, OCLC på 90-talet och det blir snabbt komplext med DTD:er men även att använda SGML editorer... tror tyvärr att länkade Öppna data kräver liknande kompetenser för att det skall ta fart om det skall bli mer en kartor över utegym...

[jonor]

@Magnus-Sälgö Jag har inte läst igenom rättsinformationsförordningen, men det ser ju ut att stå att det "skall finnas ett offentligt rättsinformationsssystem". Om jag förstår dig rätt så var det lagkrav och projektet hade mandat i förordningen att införa förändringar och kräva leverans av strukturerad data, men verksamheterna klarade helt enkelt inte av det. Man skickade ut ett startpaket för myndigheter, och sedan en förenklad applikation och sedan gav man i princip upp och har sänkt ambitionsnivåerna. Är det så att verktygen har varit väldigt komplicerade, för de flesta kan väl hantera vanliga kontorsprogram för ordbehandling och kalkyl?

[Jonas Nordqvist]

@Stefan-Wallin sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:

@Jonas-Nordqvist jag vet inte riktigt hur du vill att jag ska tolka ditt svar, menar du att jag skulle behöva jobba som IT-chef i en politiskt styrd organisation för ”att få perspektiv” på mina orimliga åsikter?
ja, men din lista är inte orimlig, den är bra, men det är inte där problemet ligger.
Eller menar du kanske att alla som jobbar nu har en annan lista med svar än min? Eller kanske rent av samma lista med svar men får ändå ”inget” gjort?
Det sistnämnda, samma lista.

[Magnus Sälgö]

@jonor SFS 1999:75 är en förordning och en SFS som jag uppfattar att den skall vara bindande.... du kanske kan få utfallet av detta projekt provat av HD... verkar ju minst sagt slappt att förbruka säkert >100 miljoner för att sedan skapa en länksamling.....

Läser du på www.domstol.se om-webbplatsen lagrummet.se-och-rattsinformationssystemet

står det

I systemet ingår rättskällor från regering, riksdag, högre domstolar samt statliga myndigheter. Varje myndighet ansvarar för innehållet i sin egen rättsinformation och hur det publiceras på internet.

Via lagrummet.se når du:
....

Till grund för verksamheten ligger rättsinformationsförordningen, SFS 1999:175

• läser du SFS 1999:175 känns det inte som dom levererat §4 men projektet kanske inte är avslutat ännu... den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Frågan var: Hur skyndar vi på digitaliseringen

1. gör root cause analys av projekt som ovan
2. fundera på om det finns faktorer som "skill gap", icke lärande organisationer
3. om du frågar mig från utsidan så tror jag bygg nya digitala organisationer och kanske centralisera saker, dagens modell fungerar inte.... det jobb jag ser Kolada gör att samla in för kommunerna Agenda 2030 indikatorer tror jag inte många av 290 kommuner skulle kunna göra själva.... när dom inte ens kan ha data var utegymmen finns eller ens ge mig ett helpdesknummer
   3.1) tycker lärdomen av projektet "Rättsinformationssystemet" är att > 100 myndigheter som producerar rättsinformation underleverar rejält och det verkar inte vara självlärande organisationer

En vag fundering jag har haft är om det Digitala samhället ställer andra krav?

• varför skall Riksarkivet, Libris, Riksantikvarieämbetet vara DataSilos det är data om ofta samma gubbar som dyker upp.... skapa En gemensam kunskapsgraf
• varför skall varje kommun skapa 3 rader om deras 3 utegym jag vill ha ETT ställe som jag enkelt kan hämta data från jmf Wikidata
• Bra exempel på att ett ställe fungerar är hur "data dysfunktionella länders" Covid data samlas ihop och kan enkelt hanteras är OWID Our world in data som ger oss allt data från Ett ställe på GITHUB exempel hur svenska datat måste OWID hämta med webscraping eftersom det inte verkar finnas API:er hos Folkhälsomyndigheten

@Jonor det finns exempel på vad som skall levereras i exempel.zip

[Magnus Sälgö]

@jonor det blir allt värre framåt natten.... känns som lagrummet light som finns idag borde hantera alla författningssamlingar dvs. då DIGG upphör bör MDFFS finnas tillgänligt dels som en länk i länksamlingen men även författningarna, ytterligare ett argument att ha data som data och inte enbart färgglada websidor som förvinner då myndigheten byts ut...

Se min fråga till Domstolsverket om Lagrummet

[jonor]

@Magnus-Sälgö

Se min fråga till Domstolsverket om Lagrummet

jag lyssnade på ESV och DIGGs GD på "Textdata och delning av statliga utredningar för maskinell analys" och förslaget var att då PDF är svårt att hantera kanske vi skall testa HTML
se dialog med Esamverkan #3

Intressant det här med Text Encoding Initiative (TEI) som nämns i ärendet om Esams publikationer.

Jag har undrat lite över hur man ska gå vidare från PDF:er mot maskinläsbara dokument.
Wikidata sysslar väl mest med metadata, medan den löpande texten finns på Wikipedia. Använder man där något etablerat format för representation av textartiklar som är mer semantiskt än t.ex. HTML?
Vad vore det lämpligaste formatet för publicering av myndighetsdokument, och kan det redan finnas exempel på det?

https://en.wikipedia.org/wiki/Text_Encoding_Initiative

The Text Encoding Initiative (TEI) is a consortium which collectively develops and maintains a standard for the representation of texts in digital form. Its chief deliverable is a set of Guidelines which specify encoding methods for machine-readable texts, chiefly in the humanities, social sciences and linguistics.

<s>
 <cl>It was about the beginning of September, 1664,
 <cl>that I, among the rest of my neighbours,
      heard in ordinary discourse
  <cl>that the plague was returned again to Holland; </cl>
  </cl>
 </cl>
 <cl>for it had been very violent there, and particularly at
    Amsterdam and Rotterdam, in the year 1663, </cl>
 <cl>whither, <cl>they say,</cl> it was brought,
 <cl>some said</cl> from Italy, others from the Levant, among some goods
 <cl>which were brought home by their Turkey fleet;</cl>
 </cl>
 <cl>others said it was brought from Candia;
    others from Cyprus. </cl>
</s>
<s>
 <cl>It mattered not <cl>from whence it came;</cl>
 </cl>
 <cl>but all agreed <cl>it was come into Holland again.</cl>
 </cl>
</s>

[jonor]

@Maria_Dalhage sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:

Jag skulle önska att se fler lyckade exempel. Att vi hjälper varandra genom att visa på goda exempel. Offentligkod.se är ett bra första steg där vi berättar vilka open source-programvaror vi använder så att vi kan hjälpa varandra välja det öppna alternativet, med support drift och annat som vi behöver hålla koll på vid en upphandling.

Det skulle jag också vilja se. Jag minns att någon Peter Krantz drev en webbplats som listade öppna data graderade efter skalan för "5-star open data". Det var rätt mycket PDF:er och Excel-dokument på de lägsta nivåerna. Efter ett tag lades dock webbplatsen ned och frågan är om det har gått framåt sedan dess. En liknande typ av kvalitetsbedömning vore kanske intressant för dataportalen för att göra det lättare att hitta exempel som nått ett steg längre.

Valet av system kommer vara det som avgör om vi kan arbeta agilt, kan arbeta med öppna standarder (kan prata med andra system) och kan säkerställa att vi inte låser in oss hos en specifik leverantör. Här finns det myndigheter som går före, kommuner som samarbetar, delar och återanvänder varandras kod.

Det verkar som rätt många myndigheter använder EntryScape, men jag har undrat om det är någon utöver utvecklarna själva som förstår hur det systemet fungerar och ska användas, annars skulle det väl finnas gott om goda exempel på länkad data?

Man behöver kanske bestämma sig på något vis i vilket format man ska producera dokument och metadata, och vilka alternativ för verktyg man kan tillgå som kan integreras i verksamheten. Finns det några sådana rekommendationer från DIGG:s håll idag?

För min del är Wikidata hittills den enda praktiskt fungerande tillämpningen av länkad data jag har stött på som bidragit till en bättre förståelse för hur det fungerar och kan användas, i övrigt har det mesta framstått som väldigt akademiskt, teoretiskt och tekniskt svårgripbart, så jag kan rekommendera det för den som vill få en bättre praktisk förståelse för hur länkad data fungerar.