Kostnader för att använda API:er

[chrisblomkvist]

Vilken strategi har det offentliga när det gäller tillgängliggörande av API:er? Myndigheter som sitter på väldigt centrala register med offentliga uppgifter (exempelvis företagsregistren hos Bolagsverket resp. SCB) tar just nu rätt höga månadsavgifter för att företag ska kunna hämta dessa offentliga data via APIer. För att öka innovationen och möjligheter för mindre och innovativa startups att använda informationen i sina tjänster borde åtminstone en basnivå av användning vara avgiftsfri. Avgifterna gör att man istället väljer att avstå från att integrera. Hur ställer sig DIGG till detta? Är det rätt väg att gå för ökad digitalisering i samhället och effektivt resursutnyttjande att låta myndigheters verksamhet bekostas av de företag som har råd att betala avgifter till myndigheterna för möjligheten att integrera och få ut offentlig data?

[Kristine_]

@chrisblomkvist

Hej!

Vi håller helt med om att avgifter för data och api:erär ett stort hinder för
användning! Vi jobbar för frågan på lite olika sätt, bland annat genom våra underlag och analyser till regeringen senaste året, förslag till handlingsplaner osv. För flera myndigheter är det en fråga som handlar om att gå från en modell från att vara finansierad genom avgifter till att bli finansierad genom anslag (skattemedel). Om avgiftsfrihet ska kunna bli verklighet innebär det däför att finansieringen av vissa verksamheter inom offentlig förvaltning behöver förändras. Avgiftsfrihet innebär i många situationer ett intäktsbortfall. Beslut måste därför fattas på politisk nivå om hur detta ska hanteras. Införandet av omarbetade Öppna data-direktivet från EU och en ökad efterfrågan och tillgång till öppna datamängder kommer även det att sätta press att anpassa sina finansieringslösningar inom den offentliga förvaltningen.

Om du vill förkovra dig så kan du läsa mer i:
Förslag till handlingsplan för tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data

Även Lantmäteriet har utrett frågan genom samhällsekonomiska analyser och budgetär konskevenser av ett avgiftsfritt tillgängliggörande av värdefulla datamängder, läs mer här.

[joho68]

@kristine_ Det känns spontant som att avgiftsfri tillgång till t ex ett API med företagsuppgifter så som orgnr, företagsnamn, adress, etc. förvisso skulle kunna innebära ett "inkomstbortfall", men att det uppvägs av förbättrade tjänster för företag och privatpersoner i sammhället i stort.

Det skulle kunna leda till mindre bedrägerier och/eller rena misstag med felaktiga uppgifter som lämnas vid t ex RUT, ROT, och andra liknande situationer. "The bottom line" skulle mycket väl kunna vara "inkomstneutralt" eller t o m en samhällsvinst.

Som det är idag är det många saker som är begränsade till större företag och institutioner, samtidigt som de flesta av oss är rörande överens om att det är de mindre företagen och innovatörerna som kommer på många av de bättre och smartare nya lösningarna.

My two cents

-Joaquim

[Björn Hagström]

@joho68 Jag håller med dig men det är regeringen som bestämmer om hur myndigheter ska finansieras och det är de som behöver besluta om förändringar. För Bolagsverket hjälper det inte att Skatteverket sparar pengar om Bolagsverket inte kan betala lön till sina medarbetare. Påtala behoven för regeringen tycker jag. Om du har konkreta exempel som dessutom är underbyggda så är det jättebra.