Community på Sveriges dataportal
Är open source ett särintresse?
-
Ibland får jag känslan av att open source ses som ett särintresse som ligger utanför myndigheternas uppdrag.
Men open source är inget särintresse utan beskrivs i de politiska handlingslinjer som formulerades redan i Tallinnförordningen oktober 2017. https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/news/ministerial-declaration-egovernment-tallinn-declaration
Dåvarande Civilminister i Sverige undertecknade förordningen tillsammans med 31 Europeiska kollegor.De skriver:
We, the signatories, undertake in our countries and call upon the EU institutions to undertake the
following lines of policy action to move towards the five-year objectives:We will in our countries:
• enhance the re-use of emerging joint solutions under the Connecting Europe Facility (CEF) programme or other common frameworks12 - in particular eID, eSignature, eDelivery, eProcurement and eInvoicing - and promote their implementation in more domains, while avoiding sectoral duplication of service infrastructures;
• make more use of open source solutions and/or open standards when (re)building ICT systems and solutions (among else, to avoid vendor lock-ins), including those developed and/or promoted by EU programmes for interoperability and standardisation, such as ISA2;
• make ICT solutions owned by or developed for the public administrations more readily available for reuse in private sector and civil society, for example, by developing and publishing terms and conditions on how third parties may reuse the solutions.We call upon the Commission to consider strengthening the requirements for use of open source solutions and standards when (re)building of ICT systems and solutions takes place with EU funding, including by an appropriate open licence policy – by 2020.
Det framgår tydligt att regeringen samt många andra regeringar inom EU gjort ett åtagande att ta fram, dela och återanvända öppen källkod i de förvaltningsgemensamma lösningar som tas fram. Det står också att de it-lösningar som förvaltas av eller utvecklas för offentlig verksamhet ska göras lättillgängliga för återanvändning i privat sektor och civilsamhället.
5 år har gått sedan Tallinnförordningen skrevs under och nya förordningar från EU (exempelvis EIF) understryker vikten av delning och återanvändning av open source.
På DIGG har vi inrättat ett område för att höja kompetensen inom open source. På strategisk nivå har DIGG en policy för utveckling av programvara som säger att myndigheten i första hand ska anskaffa öppet och dela vår öppna källkod. Denna policy kommer vi att komplettera med riktlinjer för att tydliggöra ambition och förväntningar.
Hur jobbar ni andra myndigheter och kommuner med open source och har ni förväntningar på DIGG i denna fråga?
-
@maria_dalhage Frågan är väl också vem det är ett särintresse för?
Arbetssättet och licenserna sätter ju inte hinder för någon leverantör. Görs en upphandling med krav på öppen källkod kan ju exakt vem som helst välja att lämna anbud och kanske till och med genom att konkurrera med samma lösning.
De jag kan se att det verkligen är ett särintresse för är för myndigheterna själva.
-
@ainali Håller helt med! Det är i samband med upphandling som vi kan göra störst skillnad till minsta ansträngning. Kan det vara så att det är befintliga riktlinjer och utbildningar kopplat till upphandling som inte tar höjd för interoperabilitet? Eller är det osäkerhet kring vad som vi får kravställa på och inte som gör att få organisationer inom offentlig verksamhet kravställer på öppen källkod, öppna format och standarder?
-
Ytterligare ett tillkännagivande (eng. declaration) från EU:s regeringar. Denna gång från mars 2022.
The European Ministers responsible for public administration, public transformation and the civil service, with the support of the European Commission, declare their intention
To promote open source software within public administrations and their sharing, by:
-
Recognising the major role played by secure open source solutions in the transformation of public administrations, which allow for the pooling of investments among multiple organisations, offer transparency and interoperability by default and guarantee control over the technologies used as well as greater technological independence;
-
Leveraging open source solutions to strengthen collaboration between public administrations, by promoting the sharing of such solutions created or used by administrations within the European Union;
-
Promoting a fair redistribution of the value created by open source solutions, especially for those who produce and share open source code.
-
-
Som aktiv inom "Open Source" sedan 1998 så tycker jag att det är på tiden att det får den uppmärksamhet det förtjänar. Det är egentligen "lite märkligt" att det inte kommit längre i många miljöer.
Att det "ses som ett särintresse" kan jag också tänka mig har att göra med att det får mycket uppmärksamhet nu och ses som ett "specifikt koncept", vilket det såklart är; men det är verkligen inget nytt.
-Joaquim
-
@joho68 Håller helt med! Open source är en förutsättning för att lyckas arbeta datadrivet.
Delar en presentation som väl belyser samspelet mellan öppna data och öppen källkod: https://gitlab.com/open-data-knowledge-sharing/wiki/-/wikis/uploads/30cf0877919c5494d4532a288b1accac/Bortom_öppen_källkod_2020.pdf
Presentationen visades under NOSAD:s workshop Introduktion till öppen programvara
Delar också en länk till ytterlig inspelning där samtliga dataområden tydligt beskriver vikten av att både använda och dela open source.
Mer datadriven utveckling genom den nationella datastrategin och europeiska dataområden. -
Jag har funderat på det där.
Om vi tänker oss en upphandling som är helt neutral i frågan, dvs utan upphandlingskrav som gynnar eller missgynnar öppen källkod i relation till proprietära lösningar. Vi kan kalla det för en funktionsupphandling.
Sådana upphandlingar borde vinnas av lösningar med öppen källkod eftersom licenskostnader och årliga underhållsavtal bortfaller.
Men så är det inte i verkligheten. Tydligen finns det upphandlingskrav som indirekt premierar proprietära lösningar. Det vore intressant att utreda.
Min gissning är att allt för många upphandlingar görs med ett traditionellt systemtänk och inte bryr sig om att det ger dyrare, oflexibla lösningar med inlåsta data. -
@Matself sa i Är open source ett särintresse?:
Sådana upphandlingar borde vinnas av lösningar med öppen källkod eftersom licenskostnader och årliga underhållsavtal bortfaller.
Kostnader/avtal för underhåll behöver man väl dock räkna med? Det går inte att komma ifrån att programkoden måste underhållas, utvecklas och rättas för fel och att detta kräver resurser.
-
@Matself Underhåll kommer du inte ifrån, realistiskt sett, tror jag. Men instämmer i övrigt.
Jag tror, tyvärr, mycket av detta bottnar i okunskap. Ibland tillsammans med ovilja.
Jag tycker att projekt som betalas med offentliga medel skulle upphandlas "något annorlunda" än vad som görs nu. Men för att det skall ske så krävs, återigen, mer kunskap.
Öppen Källkod är en, till stor del, orealiserad och oanvänd resurs med en enorm potential på många sätt (kostnad, transparens, säkerhet, etc) och som i många fall är betydligt bättre än kommersiella motsvarigheter.
-
@matself tänker att ett problem är just inlåsningseffekterna. Om man inte har säkerställt att man vid byte av system får med sig sina data och metadata så kommer det vara svårare att byta system.
Håller helt med dig om att det vore intressant att titta på upphandlingar och se vari svårigheten ligger.
I november kommer NOSAD ha en workshop på temat Affärsmodeller och leverantörsaspekter av open source, men det vore intressant att redan i dag diskutera hur vi uppfattar förutsättningarna. Och framförallt berätta för varandra om vad som går bra; lyckade upphandlingar med krav på öppna standarder och öppen källkod som faktiskt görs idag och som kan inspirera och vara ett stöd för andra organisationer.
-
Jag vågar påstå att det är väldigt få (om ens några) upphandlingar av IT-relaterade tjänster som explicit eller implicit diskvalificerar öppen källkod.
Den stora förflyttningen som skett de senaste 10-12 åren är att stora delar av offentlig förvaltning har gått från upphandling av "produkt" till upphandling av "tjänst" och därmed ett minskat beroende av hur och med vilken eller vilka programvaror tjänsten produceras.
En myndighet, region eller kommun som upphandlar en tjänst för ett specifikt verksamhetsbehov (ärendehantering, diarieföring, kontaktcenter, e-arkivering osv) fokuserar idag på funktionella krav och kvalitetskrav - inklusive krav på säkerhet - och att leverantören i övrigt bedriver sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt. Vilken/vilka programvara/-or leverantören använder i sin datahall för att producera/tillhandhålla den efterfrågade tjänsten är helt egalt.
Att data och metadata ska kunna exporteras från tjänsten vid avtalets upphörande ställs det också ofta krav på.
Men det kan ju finnas andra anledningar till att Öppen programvara inte slagit igenom vid funktionsorienterade upphandlingar. En spaning jag har gjort är att många offentliga verksamheter inte längre vill ha en "kundunik" lösning utan premierar en väl fungerande produktförvaltning, med en uttalad roadmap, releaseplan, patchar osv., högre än friheten/möjligheten att skräddarsy It-lösningen precis efter verksamhetens behov.
Det i sig är ju inget som utesluter öppen programvara men jag tror att vi behöver se över affärsmodeller, gränssnitt och leveranskedjan för att få se mer av den i offentliga upphandlingar, åtminstone för de olika slag av upphandlingsobjekt som jag exemplifierat ovan.
