@DIGG_admin sa i Val av forumprogramvara för community.dataportal.se:

Vi har utvärderingsmaterial av Discource och detta kan du få genom att mejla den adress du vill ha ut handlingen till genom att mejla till info@digg.se. Detta eftersom vi som myndighet behöver förhålla oss till vissa lagar och regler och därför måste pröva om efterfrågad handling kan lämnas ut.

@jonor Ska du begära ut den? Varmt välkommet att göra via Handlingar.se så att fler myndigheter och allmänheten kan ta del av utvärderingen när de går i tankar om att starta forum.

Läs mer och anslut dig: https://klimatkommunerna.se/2022/06/webbfika-16-juni-metadata-for-klimatet/

https://entryscape.com/sv/2022/06/alex-forsberg-vid-metasolutions-forelaser-om-klimatdata-och-metadata-for-klimatet-vid-klimatkommunernas-webbfika/

Bakgrund och syfte

Inom projektet Nationell Dataverkstad har det tagits fram en topplista för datamängder att standisera för publicering och datadelning. En sådan datamängd är matsvinn som kan hjälpa till att automatisera rapportering och analyser - självklart med potential att minska matsvinnet.

Ett första steg

Nu finns ett utkast till dataspecifikation för matsvinn-rapportering. Den är med exempeldata och bör vara intressant för kommuner och regioner samt insamlande myndigheter som Livsmedelsverket och kanske även Naturvårdsverket - och självklart inte minst data-användare oavsett samhällssektor!

Vi medskapar - tyck till och bidra!

Observera att det här är ett väldigt tidigt utkast som tabelldata med lite exempeldata. Vi vill väcka tankar, intresse och hitta sätt att förankra detta som en standard för publicister och användare. Vi som jobbar med projektet Nationell Dataverkstad söker nu dig som t.ex. jobbar i kommun och vill publicera, dig som är konsument t.ex. insamlande myndighet, leverantör eller annan intressegrupp t.ex. förening.

Välkommen att återkoppla här i forumtråden!

Länk till utkastet finns här:
https://www.dataportal.se/sv/specifications/matsvinn/0.1

Välkommen att vara med att medskapa detta och hjälp gärna till att sprida ordet!

@jonass sa i Valkompassen med fokus på arbetsmarknad och digitalisering:

Ser att fler föreningar försöker belysa och lyfta digitaliseringsfrågor till våra politiker. Exempelvis @mattias https://okfn.se/2022/, bra! Vi kanske ska bjuda in några partier till forumet? (Hur man nu gör det)

Jag är med på fritiden och gör denna enkät för att belysa och ge frågorna mer uppmärksamhet. Jag tror att medborgare samt organisationer från privat, offentlig och civil sektor behöver se bortom våra olikheter för att uppmärksamma frågorna och behoven för politiken. Detta för att det ska nå fram till politiker. Kommer återkoppla senare med mer info och resultat men all hjälp uppskattas i sammanställningen då jag gör det på ideell och begränsad tid.

Gällande att Regeringen anammat International Open Data Charter:
https://medium.com/opendatacharter/sweden-adopts-the-international-open-data-charter-principles-96ebedbbd42

@maria_dalhage Active Directory är väl bara LDAP med proprietär mjukvara ovanpå? Så egentligen skulle det räcka att just finansiera utveckling av LDAP/Samba och migrera klientanvändare till licensfritt användarvänligt Linux-system. Internetstiftelsen finansierade förut pilotprojektet "SverigeLinux" som var intressant koncept för att testa göra det enkelt att hantera en flotta Linux-användare i offentlig sektor:
SverigeLinux
Målet är att underlätta för den offentliga sektorn att migrera till operativsystemet Linux – som bygger på öppen källkod – för att verksamheter på så sätt ska kunna spara in på licensavgifter. Detta ska göras genom att skapa en tjänst för fjärrinstallation samt en supportgrupp som svarar på installationsfrågor med mera. Projektet drivs av Mathias Friman och Östersunds kommun.

• https://web.archive.org/web/20140806083733/https://www.iis.se/press/pressmeddelanden/11-internetframjande-projekt-far-finansiering-av-ses-internetfonden/ (ursprunglig källa https://www.iis.se/press/pressmeddelanden/11-internetframjande-projekt-far-finansiering-av-ses-internetfonden/).

@jonor Du kan även använda Handlingar.se och testa begära ut källkoden för DiBa-systemet. De använder ju redan Git så en snapshot i zip-arkiv tar 5 minuter att lämna ut rent tekniskt men en begäran måste vara specifik och vässad för att det inte ska bli en lång och belastande juridisk bedömning.

Ett så viktigt system som DiBa, som ska hjälpa till att uppfylla rättstatens principer och statens ansvar att skydda medborgare, bör kunna gå att inspekteras. Därmed kan det också få den tillit det systemet behöver i samhället för att sköta och hantera rättsliga processer.

Det här är extra aktuellt idag då kriminella rapporteras infiltrera offentlig sektor, t.ex. även driva välfärdsföretag men speciellt farligt när det nu rapporteras ske även inom polis, kriminalvård och rättsväsende: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-infiltrerar-kriminella-den-offentliga-sektorn

Öppen källkod är som i en trädgård ett hälsosamt bekämpningsmedel mot ogräs som annars helt riskerar ta över det vackra som vi byggt upp och länge fungerat. Vi behöver använda alla rättssäkra medel vi kan för att säkra demokratins integritet och rättstatens principer. Regeringen skriver om detta här:
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/demokrati-och-manskliga-rattigheter/fakta-om-manskliga-rattigheter/manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattstatens-principer/ och länkar till https://www.osce.org/odihr/

Jag skulle gärna se öppen källkod som ett kriterie i upphandlingar för att i sin tur säkra att system och lösningar uppfyller rättstatens principer.

@IntegerOverflow1 Många svar är helt borta ja. Vi volontärer kommer redovisa läget när vi fått igång plattformen igen.

Jag är med och roddar i det för att få igång det igen. Viktigt för mig är att vi säkerställer att säkerhetskopiorna fungerar ordentligt innan vi startar upp igen.

@maria_dalhage sa i Här kommer höstens NOSAD- workshops!:

Lista på workshopsämnen.
(Rösta eller lägg till eget förslag.)
• Feedbackworkshop på DIGG:s API-byggblock/ Playbook
> • eArkiv Open Source
• IT-säkerhet och open source
• AI och öppna algoritmer.

Röstar på de fetstilta. Tänker att diskussion om API-byggblock / playbook kan ha en tråd här på forumet.

@jonass sa i Valkompassen med fokus på arbetsmarknad och digitalisering:

Vi kanske ska bjuda in några partier till forumet? (Hur man nu gör det)

Det uppmuntrar jag också. Det brukar vara ofta vara bättre att prata med berörda än om berörda. Samtidigt tror jag det är nyttigt att visa upp möjligheterna som kan förbättra politiska partiers och politikers egna vardag. En sådan möjlighet vore att anpassa eller skapa en specifikation och gärna ett enkelt GUI-verktyg för de som behöver som gör det lätt för partier att ta fram skuggbudgetar i kommuner. Det skulle gör det lätt för politiker att skapa och visualisera för att tillgängliggöra politiska budgetförslag. Och för det så krävs nog någon pilot med politiska partier t.ex. kring tabellbaserade budgetar kring det som kommit fram från den budget-granskning som gjorts. Om politikens vardag och arbete blir bättre och lättare med data, och politiker är medvetna att det är tack vare data, öppna specifikationer, öppna standarder och öppen källkod så är det nog rätt stor chans att detta blir norm i och kring politiska reformer över hela samhället.

@josefinlassi Jag förstår det som att det kan skapa lite frågor internt om en sån där begäran om vidareutnyttjande kommer till en myndighet men samtidigt går det att göra som Gävle kommun som månatligen gör statistik en om öppna data som publicerad som öppna data: https://www.dataportal.se/sv/datasets/574_4070/statistik-datamangder

Jag tycker det är innovativt - från externt behov till förvaltningsrutin och beroende på lösning går det att automatisera.

@Maria_Dalhage Ok tack, jag tror jag hittat rätt: https://digg.se/kunskap-och-stod/evenemang/e-legdagarna/programpunkter/en-statlig-e-legitimation-for-alla

@tove sa i Samverkan för fri e-legitimation:

@mattias om ni är flera som har erfarenhet kring och intresse för e-legitimation så har EU en upphandling ute för expertis på området för kommande tre år (om jag minns rätt). Den var på någon astronomisk summa och de skulle ta in typ sex partners och varje prospekt ska uppge minst 2 juniora och 2 seniora resurser, om jag inte minns fel. Om någon är intresserad och inte hittar kan jag leta fram länk på förfrågan.

@tove Spännande! Du får gärna tipsa om länken.

@maria_dalhage @Nina_ Jag är inte formellt utbildad i cybersäkerhet men som jag förstått brukar ransomware, virus och trojaner drabba Windows och macOS (t.ex. Kalix kommun). För Windows finns ClamWin som använder ClamAV antivirus-motor. Båda är öppen källkod och gemensamt förvaltat. Jag tycker att det funkat bra när jag varit tvungen att använda Windows.

Idag har dock Ubuntu Linux stöd för Microsoft Active Directory vilket jag förstår brukar vara avgörande för svenska myndigheter för Single-Sign-On och då minskar risken avsevärt för virus i alla fall statistiskt. Dock tror jag att det kommer behövas en migrering från Active Directory till något som är GDPR och Schrems II-säkert. Detta med tanke på den välbehövda juridiska jordbävning som pågår kring frågor som datasuveränitet, dataskydd och datakontroll.

Alla kommuner och myndigheter och vissa privata aktörer anlägger offentliga utegym och träningsplatser för allmänhetens användning. Årligen anläggs och sköts anlagda utegym och träningsplatser i varje kommun. Det är viktigt både för medarbetare och medborgare som skattebetalare att kunna se vilka dessa är för att kunna underhålla anläggningarna och dra nytta av dem. För att det ska bli så enkelt som möjligt att kunna använda och ta del av informationen om utegym bör de publiceras som öppna data på ett standardiserat vis. Dessa kan vem som helst kan se, analysera och använda hur de vill. Om du aktiverat kopplingen till dataportaler så som dataportal.se för skördning kan du enligt den nationella standarden DCAT-AP visa upp att du publicerat enligt specifikationen. Det här gör livet för användarna av öppna data och de som vill träna oavsett om de är boende eller turister som vill ha ett härligt träningspass ute i det fria!

Inom ramen för regionsamverkan i Västra Götaland och Dataportal Väst fick MetaSolutions uppdraget att ta fram en specifikation för hur informationen om utegym bör publiceras som öppna data. Arbetet påbörjades 2021 och färdigställdes i version 1.0 som öppen källkod.

Genom det gemensamma arbetet med specifikationen har flera kommuner också påbörjat sina publiceringar. En del i arbetet har bestått av att olika aktörer inom offentlig sektor, leverantörer och tagare av data ska vara delaktiga i framtagandet för att det ska vara möjligt för dem att stödja och använda specifikationen.

Det finns en del utmaningar när denna information ska publiceras och vi har försökt ta höjd för dessa i arbetet och lagt till mer information i specifikationen.

Diskutera gärna alla aspekter kring datamängden och denna specifikation här i tråden. Både hur den kan och bör publiceras samt tankar och synpunkter du som användare av informationen har.

Specifikationen finns publicerad här och är tillgänglig att hitta på den nationella dataportalen dataportal.se.

Specifikationen består av följande filer:

Specifikation för publicering av utegym

Här finns beskrivning av specifikationen och en guide för vad som behöver göras för att publicera utegym som öppna data. Detta är ofta det bästa dokumentet att läsa först.

Källkod - validering

Här finns den tekniska källkoden som ligger till grund för hur utegym ska publiceras. Vilken information som ska publiceras och definitionen av varje datapunkt. Källkod finns på GitLab här.

Utegym - JSON schema

Ett exempel på hur den tekniska rekommendationen kan se ut när man implementerat den i JSON-format.

Utegym - CSV schema

Ett exempel på hur den tekniska rekommendationen kan se ut när man implementerat den i CSV-format.

Utegym - CSV-exempel

Exempel på data publicerad enligt specifikationen i filformatet CSV.

Utegym - ODS-exempel

Exempel på data publicerad enligt specifikationen i filformatet ODS.

Utegym - XLSX-exempel

Exempel på data publicerad enligt specifikationen i filformatet XLSX.

Utegym - DCAT-AP-SE

Ett förslag på metadata enligt specifikationen DCAT-AP-SE som används för att göra information sökbar på Sveriges dataportal dataportal.se. Viss metadata bör vara gemensam för alla som publicerar denna information som öppna data och viss information är specifik för respektive publicerande organisation.

@jonor Det verkar vara gjort med vattenfall-projektledningsmetodiken som sedan länge inte är rekommenderad för en komplex verklighet.

Här är mina inspel i min roll som medlem i okfn.se till de frågor som dialogen bjöd in till att samtala om:

Vad kan det offentliga göra för att stimulera civilsamhällets användande av och bidrag till digitalisering och öppna data och på så sätt främja en öppnare statsförvaltning?

• Regeringskansliet kan och bör börja publicera öppna data själva enligt nationella rekommendationer från DIGG. NOD Sverige bör göra detsamma i och med att den utför en myndighetsuppgift sedan sin start och OGP.
• Regeringskansliet bör i regleringsbrev peka på informationsdelning som öppna data och kostnadsfri elektronisk utlämning vid begäran om allmän handling eller begäran om vidareutnyttjande av data. Budgetar och anslag bör stödja sån omställning kring informationshantering.
• Alla upphandlingar av system bör ställa bör-krav på öppen källkod, öppna API:er och dataportabilitet för att kunna möjliggöra öppna data som går att kommunicera från myndigheter till allmänheten, däribland civilsamhället. Region Blekinge har tagit sådant beslut som ska börja gälla från 2023.
• Alla projektbidrag till civilsamhället bör ställa bör-krav för finansiering för att tvinga projektresultat som öppen källkod och öppna data enligt DIGGs nationella rekommendationer med undantag för att röja dataskydd hos föreningsaktiva.

Från medordförande okfn.se:
Erbjuda projektfinansiering och kontinuerliga (inte enstaka) utbildningar av NGO (CSO) och media (journalister) i användning av ÖD (var man hittar relevanta data, hur man använder verktyg för analys och visualisering).

Tillägg: Det kan föredömligen vara distansutbildningsmaterial (för civilsamhällesaktiva att genomföra efter egen takt och möjlighet), blended learning eller fysiska kurser (vilket är mer begränsande för föreningslivet p.g.a. ofta uppbundna i andra arbeten och svårt att delta under tider som fungerar för myndigheter / företag t.ex. kontorstider 08:00-17:00).

Utifrån er organisations erfarenheter/inriktning/målgrupp – vilka behov behöver tillgodoses för att tillgängliggöra öppna data? (exempelvis i termer av tillgänglighet, jämlikhet och hållbarhet.)

• Flera myndigheterna efterfrågar mer finansiering för att kunna sluta avgiftsfinansiera och börja öppna data-publicering. Oavsätt skattepolitik så är det en omställning som behöver göras och öppna data kommer kunna möjliggöra nya skatteintäkter.
• Det som kan betraktas som öppna data i Sverige ska finnas på dataportal.se
• Det bör ha tydligt angiven metadata "Uppdateringsfrekvens" på dataportal.se
• Det bör finnas tydligt angiven metadata under fältet "Åtkomsträttigheter" på dataportal.se om att datamängd eller datatjänst är "Publik".
• Det bör finnas dokumentation kopplat till API:er så att människor som inte är så tekniska kan läsa mer för att lära sig använda öppna data.
• Det bör finnas tydlig licens om det är öppna data: Öppna data publiceringar bör följa Patent- och Registreringsverkets rekommendation om Creative Commons Zero-licens i metadatafält "Licens" på Distributioner av data.

Från medordförande okfn.se:
Öppna data borde användas som en tvärgående fråga när man diskuterar initiativ eller policy, t.ex. i dokument som Trafikverkets ”Färdplan - för ett uppkopplat och automatiserat vägtransportsystem” (som inte nämner öppna data i samband med datadrivet planeringsunderlag).

Ser ni ett behov av en långsiktig dialog inom detta område, och hur bör den i så fall utformas?

• Kontinuerliga dialoger bör ske öppet på offentliga forum, exempelvis community.dataportal.se, som inte exkluderar samhällsgrupper, vilket andra forum som DelaDigitalt gör.
• Alla myndigheter, regioner och kommuner bör ha en eller flera relevanta representanter community.dataportal.se eftersom att flera redan är publicister och finns på admin.dataportal.se (som också visar vilka myndigheter som saknar öppna data-publiceringar och öppna data-förteckningar).
• Dessa typer av dialogsessioner med NOD Sverige och Regeringskansliet.se föreslås göras med Art of Hosting-metoder likt hur regeringsprojektet "Livslångt Lärande" gör. De har haft Open Space-workshops med myndighetspersoner, civilsamhälle och privat sektor hos lokalerna vid Internetstiftelsen.se och Goto10.se i Stockholm.
• Konkretisera dialogen i görande t.ex. workshops för att hjälpa Regeringskansliet.se och NOD Sverige att uppfylla nya Datalagen (1 aug 2022) än att endast ta fram handlingsplaner.

Från medordförande i okfn.se:

Framtida dialoger borde fokusera på specifika områden (t.ex. energi eller besöksnäringen) för att kunna konkretisera samtalen kring vilka data som borde vara mest prioriterade vid tillgängliggörande med ämnesexperter.

Myndigheter förstår behoven av data och för redan dialog kring dessa behov i olika forum. Detta arbete är dock fortfarande på ett utforskande stadium. Det borde finnas initiativ som samlar experter som jobbar på myndigheter, regioner och kommuner (samt akademin, näringslivet och civilsamhället) för att resonera fram vilka (tvärgående) data som behövs för att lösa konkreta samhällsutmaningar.

Jätteroligt, bra av #FK, #DIGG och #Sundsvall kommun! Blir kul att se när frågan kommer upp om att finnas på, eller drifta egen öppen Git-lösning som Main-repo, t.ex. #Gitea eller #GitLab (dock bara OpenCore) som t.ex. Debian-projektet och många andra open source-projekt kör.

Häftigt när öppen källkod tillhandahåller öppen källkod!

@Maria_Dalhage Fascinerande. Om det finns mycket att göra i Sverige kring öppen källkod, öppen digitalisering och öppen innovation så finns det alltså mer att göra i EU.

@jonor @Matself Jag skulle gärna se att en ordentlig utredning gjorde en gedigen funktionsjämförelse och användarjämförelse (patient- och medarbetarupplevelse) mellan öppna alternativ som GNU Health och de system på marknaden idag som äter upp allt större delar sjukvårdsbudgetar t.ex. av den anledning som @Matself påpekar bra. Jag är säker på att det skulle vara billigare och bättre för ekonomi, patienten och medarbetarna att regionerna tillsammans sponsrade öppen källkod-projekt och anpassade dem till svensk sjukvård och reglering. SKRs dotterbolag Inera AB skulle med säkerhet kunna hitta kompetens för att drifta en öppen källkod lösning on-premise för varje region i något vackert bergrum.

Såvitt jag förstått har inte regionerna gått med på att enas om standard/specifikation kring journaler och det vore en bra första vinst.