Community på Sveriges dataportal
-
@mistral Jag förstår att det kan vara svårt att se och jag håller med om att vi är långsamma. Jag kan försäkra att engagemanget finns även på allra högsta ort i DIGG.
Det stämmer att det främst är vi tjänstemän på golvet som skriver i det här forumet. Det finns fördelar med det, vi kan t ex föra en dialog om data och öppen källkod på en väldigt detaljerad nivå. Det är bra och det behövs. Det innebär också att frågorna vi diskuterar här kanske inte är på en nivå där man har så mycket att bidra med som generaldirektör, till exempel.
Det hindrar inte att DIGG-folk, även vår generaldirektör, ofta deltar i diskussioner om data och då är tydlig med att grunden i digitaliseringen är data. De här diskussionerna förs ofta i andra forum.
Hur som helst, jag tolkar det som att ni vill prata med en chef. Jag tar med den här frågan till min chef och kollar med henne hur vi kan göra. Återkommer. -
När forumet skapades låg fokus på Data och Api-diskussioner - En hård koppling till Dataportalens innehåll med andra ord. Vi ser att viljan finns att även diskutera andra aspekter av digitalisering. Där DIGG har en samordnande roll.
Det är därför vi har breddat och gjort om kategorierna, för att inkludera dialog och diskussionen kring fler digitala gemensamma resurser såsom öppen källkod, öppna standarder, olika byggblock. Vi vill knyta dialogen till det som sker inom EU:s data områden och Sveriges nationella datastrategi såsom:
-
verktyg och tjänster för datadelning för återanvändning, bearbetning och delning av data.
-
strukturer för förvaltning av data, förenliga med relevant EU-lagstiftning.
-
tillgänglighet, kvalitet och interoperabilitet för data – både i domänspecifika miljöer och över sektorer.
Närvaro i Dataportalens Community är starkast hos dem som jobbar med uppdrag att tillgängliggöra data och använda data.
-
-
@Maria_Dalhage Jag tycker dataportalens community utvecklas på ett bra sätt och jag tror inte DIGG ska dra hela lasset. Det finns 29 statistikansvariga myndigheter. Ge dem varsitt tydligt uppdrag - var och en ska dela data/begrepp/standarder via nationella plattformen och var och en av dem ska ha en organisation för att främja delning och användning av standarder, specifikationer och öppna data, enligt de nationella riktlinjer som DIGG ansvarar för. Utan ett ska (skarp formulering i regleringsbrev) så förblir öppna data ett mischmasch av olika ambitionsnivåer.
-
@mistral Bra och tydlig input!
Det finns ett antal utpekade myndigheter som har i uppdrag att tillsammans med DIGG börja arbetet med att skapa förutsättningar för:
-
ett ökat gemensamt lärande kring frågor om data som strategisk resurs samt delning och nyttiggörande av data,
-
stöd för att systematisera hela värdekedjan från skapandet, över delande till nyttiggörandet av data,
-
systematisk och transparent behovsfångst av data,
-
identifiering av behov av nya och befintliga dataspecifikationer,
-
delning av relevanta digitala resurser, samt innovativa försök, där potentialen med olika datamängder utforskas, samt
-
utmaningsdriven digital innovation i samverkan med andra relevanta aktörer.
Hänvisning till Sveriges datastrategi
Precis som du skriver behöver vi tillsammans skapa dialogen och förutsättningarna. Många är redan här och gör ett fantastiskt jobb. Med tydliga uppdrag har vi lättare att samordna oss. Med andra ord. Förutsättningarna har aldrig varit bättre.
-
-
@Maria_Dalhage Ja, jag tror ju alla 29 ska vara utpekade
Anledningen till att de 29 som pekas ut i lagrum är särskilt viktiga är att de står för kittet som håller ihop Sveriges datainfrastruktur.Sverige kan inte runda det här faktumet genom att slussa pengar via Vinnova m.fl. till olika projekt (läs NSÖD, Nationell dataverkstad m.fl.). Det leder bara till en massa spretiga datainsamlingar av väldigt lite värde (för samhället).
Sen är det ju klart att elefanten i rummet finns kvar ändå (finansieringsmodellen, intäktsfinansiering). Den elefanten knuffas inte ut så lätt och den är som bekant väldigt, väldigt dyr att krumbukta sig runt
-
@mistral
Kan du inte utveckla dina tankar kring elefanten i rummet?
-
@PerAnd Visst, inga problem
Det letas ju som bekant med ljus och lykta efter värdefulla datamängder att publicera som öppna data. Men egentligen vet vi ju vilka data som är värdefulla - de som säljs av myndigheter. Det handlar om företagsuppgifter, adresser, geografiska data mm. Alla dessa data sälja av olika myndigheter idag. Om du tittar på t.ex. Lantmäteriets årsredovisning, ser du att Lantmäteriet till 70 % är finansierat av avgifter. Data är en kassako för stat och kommun, det är ingen nyhet. Redan 1985 bolagiserades DAFA (Datamaskincentralen för administrativ databehandling) och kunde under årtioenden sälja personuppgifter från folkbokföringen (monopol). Än idag är de stora myndigheterna aktörer på datamarknaden. Bolagsverket säljer företagsuppgifter, Lantmäteriet geodata, SCB säljer statistik/tjänster, SGU jordartskarteringsdata o brunnsregisterdata osv osv osvNaturligtvis konkurrerar inte intäktsdelarna av myndigheterna med sina anslagsfinansierade kolleger. Därför säkerställs att data som öppnas inte minskar intäkterna. I praktiken innebär det här såklart att öppna data är sämre (lägre upplösning, färre variabler, saknade nyckelattribut mm). Se bara hur Lantmäteriet inte delar kommungränser öppet, annat än som "förenklade/generaliserade" gränser (vem vill ha det?).
Så Sverige har alltså inte grundförutsättningar för att växla upp öppna data (jämför gärna med t.ex. Danmark). De länder som leder inom öppna data och digitalisering har en helt annan doktrin kring öppna data, där är vi inte än (trots otaliga utredningar, av flera regeringar).
Nu tycker säkert nån att det här är cyniskt resonerat, men det handlar bara om budget, marknadsekonomi och oligopol/monopol-ställningar.
Så, vad gör vi då? Ja, vi låtsas som att det regnar och låter Vinnova, EU m.fl. pumpa in pengar i olika projekt som ska "öppna data". Vad är det då för data som öppnas genom projekten? Tja, det blir lite spretiga specar och engångsuppladdningar av badplatser och grillplatser. Inga data av större värde (som jag nämnde är bl.a. geografiska data till samhällsbyggnadsprocessen, företagsuppgifter, statistik på detaljnivå mm).
Vem ska använda dessa oförvaltade, ej kvalitetssäkrade, workshoppade data? Ingen aning, troligen ingen, kanske en och annan student). Företag betalar för data av hög kvalitet, se bara hur Dun & Bradstreet köpte Bosnode för 7,2 miljarder kr.
Så, ledsen att vara "party pooper", alla öppna data-projekt, era datainsamlingar kommer ha ringa (om ens något) värde, i längden.
Lös de budgetära förutsättningarna för en öppen datamarknad, så löser sig resten
-
@mistral
Aha.
Men nej. Jag får nog inte ihop det där.
Menar du att det finns ett motstånd i våra affärsdrivande verk (som du radar upp i svaret) att tillgängliggöra data "gratis", eftersom det minskar intäkterna?
-
@PerAnd Visst är det så, det är bara att kolla själv på produkter som erbjuds som öppna data och jämföra med motsvarande betaldata (bara ett exempel ur den stora högen: Lantmäteriets höjdmodell eller jämför SGU:s brunnsarkiv öppna data vs köpedata).
Fast det här är ju inte konstigare än att en tillverkare differentierar sina produkter och säljer exakt samma produkt, med olika mjukvarukonfigurationer, till helt olika priser.
"Öppna data-marknaden" får en halvdan produkt, betalande kunder får det bästa.
-
Lantmäteriet ansvarade för några år sedan för en utredning kring Sveriges datamängder: https://www.lantmateriet.se/contentassets/e16a59e08cb744149c878776256560e6/kortversion-slutrapport-sarskilt-vardefulla-data.pdf
I utredningen kom de fram till följande:
Genom att säkra finansieringen av offentliga öppna data med anslag kan data flöda fritt och skapa nytta i samhället. För att nyttan om
mellan 10-21 miljarder kronor ska frigöras behövs en ökning av medel till offentlig sektor på ca 550 miljoner kronor per år.Flera av de föreslagna datamängderna finansieras idag via avgifter. Detta innebär att den som ska nyttja data måste betala och förhålla sig till ett antal restriktioner. Denna tröskel innebär att många beslut ute i samhället inte baseras på den bästa möjliga data som finns.
Idag begränsas många företags utveckling av att de på grund av höga datakostnader istället tvingas använda inaktuella uppgifter eller
data med låg upplösning – trots att data av högre kvalitet finns.Baserat på att tillgången på grunddata pekats ut som en särskild brist i Sveriges öppna data-arbete kan marginalnyttan av en sådan investering väntas vara hög. Det förutsätter även fortsatt arbete med kvalitetshöjande åtgärder, bra beskrivningar av datamängder och
metadata, fortsatt fokus på standardisering och enkla lösningar för tillgängliggörande.Ja , Vi väntar alla på att dessa data ska bli kostnadsfria. Dessa finansieringsmodeller är ju även ett hinder för myndigheter som vill samarbeta med privata aktörer.
I den nya datalagen framgår att de s.k. värdefulla datamängderna ska vara avgiftsfria. Så jag ser hoppfullt på framtiden även om det är ett tag kvar.
-
@mistral Väldigt intressant analys och en bra förklaringsmodell för varför det verkar sitta så långt inne för många myndigheter att leverera intressant data. Jag kan också uppleva att mycket förefaller vara ett "spel för gallerierna" för att det ska se ut som man gör något, men att det vid närmare förfrågningar verkar saknas egentlig vilja (eller förmåga) att genomföra något kvalitetsmässigt och seriöst på ett övergripande plan. Problematiken med rättsinformationsprojektet kan kanske också vara ett symtom på detta? Kanske också trögheten vad gäller kartdata från Transportstyrelsen?
Sverige lider kanske i det avseendet både av en extrem decentralisering, med en population som i ett internationellt perspektiv är i samma storleksordning som en större stad som London eller Paris uppdelad på 290 självstyrande kommuner, och en extrem marknadsorientering i den offentliga organisationen (intäktsfinansierade myndigheter, friskolor, privatiserad vård, new public management ...?), vilket kanske sammantaget medför särskilt stora trösklar och svårigheter vad gäller effektivt samarbete på nationell nivå för en allmän informations-infrastruktur.
@mistral sa i Tillgänglighetsdirektivet och publicerade öppna data:
Men egentligen vet vi ju vilka data som är värdefulla - de som säljs av myndigheter.
Lös de budgetära förutsättningarna för en öppen datamarknad, så löser sig resten
-
@jonor Ja, jag förstår precis vad du menar. Men samtidigt så tycker jag det är intressant att insikten om problemen med intäktsfinansiering inte är nya. Utifrån forskningsperspektivet, har problematiken lyfts om och om igen, åtminstone sen 1990-talet. Staten har dock kompenserat forskningen genom forskningsmedel. Utvecklingen mot allt större andel intäktsfinansierade verksamheter har pågått sen 1950-talet. Det här skapar rundgång med transfereringar av medel i systemet. Det som tillkommit sen 1990-talet är att många fler än forskare blir drabbade av modellen, alla som arbetar med öppna data, i någon form.
Det här löser Sverige inte genom diverse regionala "öppna data-projekt". Klart de kan speca grillplatser och annat, men det har inget med det verkliga (latenta) värdet av öppna data att göra.
