Community på Sveriges dataportal
Svenska vandringsleder
-
Hej
Jag har dragit igång ett nytt (potentiellt mångårigt) hobby-projekt. Se https://www.facebook.com/groups/osmsweden/posts/7958750247529439 och https://github.com/dpriskorn/svenska-vandringsleder/issuesPreliminära resultat från ett par kommuner och län är att ofta nekas förfrågan om öppna data om vandringsleder eller också fås inget svar från myndigheterna/stiftelserna.
I dagsläget är Umeå enda kommun jag hittat som delat data om vandringsleder utan inloggning via sin dataportal och under en vettig licens (från OSM/WD perspektiv).
Jag håller på att lägga in Umeås vandringsleder på OpenStreetMap nu så alla hundratals appar som suger data därifrån får glädje av den
-
@Dennis_Priskorn Spännande projekt. Och framförallt användbart.
Ping @FredrikEriksson. Vandringsleder är datamängder som efterlyses!
-
@Dennis_Priskorn Tack, äntligen! Att få vandringsleder i OpenStreetMap ser jag verkligen fram emot
(hoppas f.ö. de nationella dataprojekten tar efter dig och @Magnus-Sälgö och jobbar proaktivt med OpenStreetMap/Wikidata, API:er på riktigt) -
@mistral Jag hoppas att herrarna även ger förslag till hur en dataspecifikation skulle kunna se ut som tillfredställer behovet. Eller är en vandringsled bara en linje som har ett namn. Inga andra attribut?
-
@Jonas-Nordqvist Exempel: OSM route=hiking
-
@Jonas-Nordqvist sa i Svenska vandringsleder:
@mistral Jag hoppas att herrarna även ger förslag till hur en dataspecifikation skulle kunna se ut som tillfredställer behovet. Eller är en vandringsled bara en linje som har ett namn. Inga andra attribut?
I dagsläget är minimum att ha koordinaterna för ledens placering geografiskt. Nu när jag kollat lite närmare på Umeås data och bad min 11-åring jämföra kvaliteten på data så sa hon "OSM är mycket bättre".
Vi är alltså i en situation där frivilliga på marken redan samlar bättre data med mobiltelefoner och ingen utbildning jämfört med kommunens GIS-experter som har lång utbildning och specialiserade tekniska resurser (och nu pratar vi bara koordinater).
Sen tillkommer det Naturvårdsverket kallar "anordningar" dvs. skyltar, bänkar, vindskydd, eldplatser (med/utan (sväng)galler), beskrivning av leden, bilder på allt och länkar till dem i metadata på GIS-datan, etc., etc.
Det finns ett stort förbättringspotential skulle man kunna säga. Ambitionsnivån verkar vara mycket låg i dagsläget i de flesta kommuner.
️ -
@Dennis_Priskorn Håller med, medborgarforskning ("citizen science") är viktigt, se bara på t.ex. Artdatabanken. Att använda öppna globala infrastrukturer är smart. Bra initiativ med vandringsleder
-
@Dennis_Priskorn Det är väl ambitionsnivån hos sig som bör styra hur en framtida specifikation bör se ut.
-
En före detta användarereplied to En före detta användare on Senaste redigerad av En före detta användare
@Dennis_Priskorn
Intressant nog verkar många aktörer anlita privata företaget Naturkartan.se för att göra jobbet med att presentera och gissningsvis även för att insamla delar av datan (dvs fota, samla GPS-spår och beskriva lederna). Tyvärr är delas inte denna data under en fri licens utan är upphovsrättsskyddat.Jag vet inte vilka avtal de här myndigheterna skrivit på med Naturkartan, det kanske vore värt att begära ut och se vem som äger informationen egentligen.
Om det vore mig som förhandlat så skulle jag ha sett till att all information som samlas in med offentliga medel också måste ägas och publiceras som öppen data av myndigheten som beställer. Det möjliggör "fri konkurrens" och maximal nytta för medborgarna istället för som nu där ett privat företag verkar vara ensam om tillgång till den "offentliga" datan.
Jag är inte jurist men man skulle kanske kunna dra det så långt att säga att det är fråga om konkurrenshindrande verksamhet som idkas av alla dessa myndigheter? Kanske är avtalet de gjort med Naturkartan även olagligt ur konkurrenshänsyn och kan rivas om nån drar det till domstol?
-
@Jonas-Nordqvist Jo, men är det inte tvärtom så att det borde krävas mycket starka skäl att inte göra som @Dennis_Priskorn och utnyttja den globala och öppna infrastruktur som finns? Det blir ju knappast mindre jobb för kommunerna att transformera data till Dataverkstadens specar än att lägga in företeelserna i OpenStreetMap. Det är ju OpenStreetMap som används av såväl apputvecklare som globala kartleverantörer, färdnavigatorer mm. Inte lokala/regionala specar i resp. land.
-
@Dennis_Priskorn Gissningen att företaget bakom Naturkartan även samlar in data stöds inte av https://outdoormap.com/ där det framgår att det endast är en avancerad specialiserad GIS+CMS+Databas som möjliggör för myndigheterna att publicera informationen de redan har så det bliver enkelt för användarna att ta del av den på webb och mobil.
Problemet ligger således hos myndigheterna - de publicerar offentlig data i en privat kanal och ingen annanstans. Det bromsar innovation och tillgången till offentlig data.
Det finns ingenting som hindrar myndigheterna från att antingen själva eller enklare genom avtal säkerställa att all information som de skickar till Naturkartan går att hämta ner som data (direkt från Naturkartan skulle nog vara enklast för alla). Naturkartan har inget incitament att självmant dela informationen som data vad jag kan se.
-
@Dennis_Priskorn Du har helt rätt i din spaning och jag tycker du lyfter något viktigt. I det här fallet har vi ju en snedvriden konkurrens, där en enda aktör får tillgång till data (som naturligtvis inte delas vidare). Om informationsklassningen tillåter, så ska självklart även dessa data vara öppna även för andra aktörer. Enligt min mening skulle det vara ett intressant fokusområde för Nationell dataverkstad att åtgärda den här typen av strukturella problem med öppna data (och det kanske är något dataverkstaden jobbar med, @Jonas-Nordqvist ?)
-
@Magnus-Sälgö sa i Svenska vandringsleder:
Cool med egen ontologi för turism! Nu när den redan finns då är borde det vara busenkelt för svenska myndigheter att haka på om de bara vill. Turisterna förväntar sig att POIna går att tillgå i de appar de redan använder (de vill inte behöva ladda ner en ny app för varje gräns de korsar t.ex.), de vill ha innehåll på deras egna språk eller som minimum maskinöversatt, med tillgång till originalet (precis som på Facebook eller liknande platformer).
Naturkartan är inlåst och innehållet från myndigheterna verkar vara ENDAST på svenska i dagsläget och maskinöversättning erbjuds inte i appen på IOS.
IOS-appen antar att användaren förstår svensk text om objekten. Varken namn eller brödtext på vandringslederna t.ex. i Västernorrland är översatta i dagsläget.Har man från Naturkartans sida möjliggjort internationalisering? Hur påverkar det turisterna/användarna om innehållet bara är på svenska?
Hur bra är detta jämfört med öppen data från myndigheterna som länkas via t.ex. en graf där översättningar och dylikt kan hanteras?
-
En före detta användarereplied to En före detta användare on Senaste redigerad av En före detta användare
@Dennis_Priskorn
Frågan är om de svenska myndigheterna vill jobba aktivt med att öka värdet på sin öppna data?
Vad är det som skiljer franska och svenska myndigheter här? Har nån forskat på detta? Varför är det så stor skillnad mellan olika länders myndigheter i de jobbar med öppna data? Går det inte att prata ihop sig och hitta fantastiska gemensamma lösningar på tvärs av EU?
Turisterna förväntar sig gissningsvis att POI:erna går att tillgå i de appar de redan använder (de vill inte behöva ladda ner en ny app för varje gräns de korsar t.ex.), de vill ha innehåll på deras egna språk eller som minimum maskinöversatt, med tillgång till originalet (precis som på Facebook eller liknande plattformer).
Naturkartan är inlåst och innehållet från myndigheterna verkar vara ENDAST på svenska i dagsläget och maskinöversättning erbjuds inte i appen på IOS.
IOS-appen antar att användaren förstår svensk text om objekten. Varken namn eller brödtext på vandringslederna t.ex. i Västernorrland är översatta i dagsläget.Hur bra är detta jämfört med öppen data från myndigheterna som t.ex. följer den franska specifikationen?
Dessa datamängder kan enkelt länkas ihop via t.ex. en graf (se t.ex. https://www.wikibase.cloud/) där översättningar och dylikt kan hanteras. En frilufslivsgraf för hela EU.Man kan t.ex. skapa en app för turism i EU som läser in data via grafen och när myndigheterna uppdaterar på sitt håll då uppdateras innehållet sömlöst i olika kanaler (t.ex. en mobilapp eller en webbsida). Men detta behöver myndigheterna inte lägga pengar på alls (se bara på öppna skolplattformen) för techjättarna inom friluftslivet och de frivilliga inom Wikimedia kommer på noll tid att ha integrerat den öppna data om den ställs fram på ett väldefinierat sätt och hålls i ordning.
Länkar mellan Wikidata och OpenStreetMap kan läggas in i grafen så man enkelt kan hoppa mellan och vi får ett unikt persistent id för varenda turism-POI i landet.
Myndigheterna kan fokusera på att god datakvalitet, skylta upp, fota och beskriva och kanske även korrigera maskinöversättningar om de olika POI:er (man skulle säkert kunna få frivilliga att hjälpa till med delar av arbetet (fota lederna med Mapillary så körstolsburna kan se hemifrån hur det ligger till eller köra en AI på fotona på leden och få en bedömning av farbarheten som sen läggs in i grafen). Då kan rullstolsburna söka fram leder utifrån framkomlighet.
Inom kort kommer nån kanske göra en recommender-portal där man för varje led kan ge betyg på farbarhet för rullstol, skriva en rekommendation, ge allmänt betyg eller whatever.
Det går säkert också att t.ex. göra ett projekt ihop med Wikimedia Sverige om delar av det här jag beskrivit ovan.
Förutsättningen för detta är såklart att myndigheterna vill anställa folk som
- begriper sig på IT och har hands-on erfarenhet av öppen data och API:er
- öht. vill hålla på med grafer och standardiserade och väldefinierade datamängder (likt alla stora techjättar och IKEA, Wikimedia, Internet Archive, m.fl.)
- har ambitioner att ta öppen data till nästa nivå och förmår att driva på och få något att hända inom ramen för byråkratin.
-
En före detta användarereplied to En före detta användare on Senaste redigerad av En före detta användare
@Dennis_Priskorn
Känns som andra länder är mer på tå medan i Sverige skall vi bli bäst genom likes på Linked in
... om du lyssnar på Datatourism så är en motivering att skapa data som data för turism är att dagens booking.com, Google etc. styr saker dit dom vill --> att mindre hotell och restauranger syns mindre och mindre... uppfattade jag...- ser man som sin uppgift att förstärka den lokala turism skall man nog ha data som data är min lekmanna slutsats
internationalisering
Wikidata kopplar även TripAdvisory som kör en kunskapsgraf --> du kan styra språket med web urlen
osv...
Test via några språk med att länka Tripadvisorys kunskapsgraf
-
Bra fråga om jämförelse med andra länder. Det skulle vara intressant att samla eventuell forskning, utredningar och rapporter som tar upp detta.
@Dennis_Priskorn sa i Svenska vandringsleder:
Frågan är om de svenska myndigheterna vill jobba aktivt med att öka värdet på sin öppna data?
Vad är det som skiljer franska och svenska myndigheter här? Har nån forskat på detta? Varför är det så stor skillnad mellan olika länders myndigheter i de jobbar med öppna data? Går det inte att prata ihop sig och hitta fantastiska gemensamma lösningar på tvärs av EU?
Diskussionen kring incitament och organisationskultur inom svenska myndigheter utöver det rent symtomatiska är intressant och har väl berörts i andra konversationer.
@mistral sa i Tillgänglighetsdirektivet och publicerade öppna data
Men egentligen vet vi ju vilka data som är värdefulla - de som säljs av myndigheter.
...
Lös de budgetära förutsättningarna för en öppen datamarknad, så löser sig resten@jonor sa i Tillgänglighetsdirektivet och publicerade öppna data
Sverige lider kanske i det avseendet både av en extrem decentralisering ... och en extrem marknadsorientering i den offentliga organisationen
-
Se även fråga 6 i Valkompassen med fokus på arbetsmarknad och digitalisering angående jämförelse med franska förhållanden.
Frankrike betraktar alla system som utvecklas eller köps av offentliga organisationer som handlingar vilket alla ska kunna använda. Vad gör ni för att Sverige ska införa samma krav på öppen källkod som skapar möjlighet till återanvändning?
-
vi har en NOSAD-inspelning där Frankrike, Italien och Danmark berättar hur de jobbar med dessa frågor:
Här kan ni ta del av hur Italien och Frankrike arbetar centraliserat på myndighetsnivå med att hjälpa, utbilda och guida myndigheter kring frågor som upphandling, kultur och utveckling av öppen programvara, samt hur den danska kommunföreningen OS2 samverkar med leverantörer kring utveckling av öppen programvara. https://nosad.se/workshops#öppen-programvara-i-andra-länder
Gällande Valkompassen: @jonass (Sveriges ständige open source-evangelist) har haft ett finger med i frågeställningarna
-
@Maria_Dalhage hur jobbar DIGG med detta?
När jag var på Almedalen så presenterade sig DIGG men jag saknade vad ni verkligen vill göra mer än att bli fler personer... skulle gärna se en roadmap med konkreta aktiviteter som man kan följa upp, se om ni är i fas eller sackar efter....
Tycker alla saker man kikar in i som Rättsinformationssystemet och att dataportalen som funnits sedan 2012 så är det mycket snack och liten verkstad och leveransen lagrummet.se 100 länkar efter 15 års löften vet man inte om man skall skratta åt eller gråta....
-
@Magnus-Sälgö Denna sida är bra för att förstå vilket uppdrag DIGG har och hur det går. Läs gärna årsredovisningarna.
https://www.digg.se/om-oss/vart-uppdragVidare finns det mycket information i DIGG:s publikationer. Eftersom jag jobbar med öppna data och datadelning rekommenderar jag denna Tekniska förutsättningar för öppna data
Jag rekommenderar också DIGG Forum Det är digitala sändningar där du kan ta del av aktuell information om våra pågående uppdrag. Det kommer att vara fyra tillfällen under hösten. första tillfället var den 6 september.
