Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar designmönster

jonass

API:er är bra! Men tror också att ett enkelt sätt att komma igång skulle kunna vara att kommunerna taggar sin HTML. Ett exempel från schema.org för att annotera HTML:en.

<script type="application/ld+json">
{
  "@context": "https://schema.org",
  "@type": "SpecialAnnouncement",
  "name": "New Paycheck Protection Program for small business",
  "text": "Example Administration announces a new loan that helps small businesses keep their workforce employed during the Coronavirus (COVID-19) crisis.",
  "datePosted": "2020-03-30T08:00",
  "expires": "2020-04-24T23:59",
  "category": "https://www.wikidata.org/wiki/Q81068910",
  "spatialCoverage":
      {
        "type": "Country",
        "name": "US"
      },
  "governmentBenefitsInfo": {
    "@type": "GovernmentService",
    "name": "Paycheck Protection Program",
    "url":  "https://www.sba.gov/funding-programs/loans/coronavirus-relief-options/paycheck-protection-program-ppp",
    "provider": {
      "@type": "GovernmentOrganization",
      "name": "US Small Business Administration"
     },
    "serviceType": "https://schema.org/BusinessSupport",
    "audience": {
      "@type": "Audience",
      "name": "Small businesses"
     }
   }
}
</script>

@jonass mmm det är därför det är bra att börja så inser man utmaningen.... att sedan göra som vi gör i Wikidata identifiera enskilda hus, tomter, författningar då behövs 2 som dansar ihop....

Det som vore ett lyft som webscrappare gissar jag är i steg 1 är att man har "standard" css taggar eller html tag id.... jag har testat lite med Riksarkivets html och ofta används verktyg som autogenererar --> blir namn som data-copy-value

Tror det finns en leverantör(kan vara Visma - video) som har en produkt som dom levererat till åtminstone 6 kommuner (har billboard i namnet)

Falköping, Hudiksvall, Kungsbacka, Nordanstig, Svalöv, Åmål

Schema.org

Vore magiskt om vi kunde börja använda den se hur Google pushar strukturerat data...

Bra case att lära sig

Känns som anslagstavlor är ett bra träningscase för kommuner att börja jobba ihop... steg 1 kan vara bara titel, publicerat och några fält till... nästan i nivå med mina utegym

Stefan Wallin

@Magnus-Sälgö @jonass jag tror inte att det kan vara rimligt att använda html-klasser till detta likt schema.org, alldeles för bräckligt kodmässigt, ändra designen och risken är att någon sabbar semantiken, bättre att ha .json på alla entiteter man publicerar som är maskinläsbart. Då blir det åtminstone uppenbart att det kan finns någon konsument som är intresserad av JSON:en istället för random css-klasser.

Det jag menar är att vi inte ska gå runt och rekommendera att hitta på ett nytt schema.org-sätt för att skapa interoperabilitet.

jonass

Detta inlägg är raderat!

jonass

@Stefan-Wallin @Stefan-Wallin Absolut datafirst/API är alltid att föredra. Magnus poäng är väl dock att satsningar på API/"öppna data" tar för många år att implementera utan resultat. Så alla konstruktiva/enkla sätt att exponera data mer strukturerat är inte fel tänker jag. Att webbredaktörer lär sig nya sätt att tagga information som inte kräver stora IT-investeringar tror jag är ett bra mönster (men inte det enda).

jonor

@jonass @Stefan-Wallin Att webbredaktörer lär sig lägga in JSON-LD i webbsidorna låter ju som ett tänkbart första steg och kunde utgöra ett baskrav för webbpublicering.

Det är inte samma sak som att använda HTML-klasser, utan datan kan ligga som ett JSON-paket för sig enligt ett standardiserat format om jag förstått saken rätt.

Kan det finnas exempel på någon myndighet som gör detta idag?

Det verkar finnas mycket läromaterial och handledningar för detta eftersom Google lockar med bättre sökplaceringar för den som märker upp sina webbplatser på ett bra sätt.

https://developers.google.com/search/docs/advanced/structured-data/intro-structured-data

<html>
  <head>
    <title>Party Coffee Cake</title>
    <script type="application/ld+json">
    {
      "@context": "https://schema.org/",
      "@type": "Recipe",
      "name": "Party Coffee Cake",
      "author": {
        "@type": "Person",
        "name": "Mary Stone"
      },
      "datePublished": "2018-03-10",
      "description": "This coffee cake is awesome and perfect for parties.",
      "prepTime": "PT20M"
    }
    </script>

Sen vet jag inte om/hur det lämpar sig där datamängder utgör huvudinnehållet i sidor? T.ex. en lista med kungörelser på en anslagstavla. Men intressant att fundera över möjligheterna. Känns som det kunde vara en bra inkörsport för den som är van att arbeta med webbpublicering.

jonor

@Magnus-Sälgö Kollade lite på DIGG:s webbsidor och det ser väl ganska fattigt ut vad gäller semantisk information?

      <meta name="dcterms.identifier" content="http://www.digg.se">
      <meta name="dcterms.language" content="sv">
      <meta name="dcterms.format" content="text/html">
      <meta name="dcterms.type" content="text">

Sen hämtas visst data från någon kexnorr.se, jag vet inte om det kan finnas någon API-beskrivning eller modell för detta.

https://digg-dr.kexnorr.se/graphql

https://github.com/DIGGSweden/dataportal-web#readme

Den svenska dataportalen konsumerar nyheter och innehållssidor via en GraphQL proxy, som presenteras med hjälp av Apollo GraphQL och React. GraphQL-proxyn är för tillfället inte publicerad på Github.

När man tittar i listan med regler och rekommendationer känns det som sagt som fokuset ligger på webbdesign (det förefaller åtminstone så numerärt).

https://www.digg.se/regler-och-rekommendationer

Tjänsten vänder sig till dig som på olika sätt arbetar med digitalisering i offentlig verksamhet och är ett stöd vid prioriteringar samt ger vägledning om vilka insatser du och din verksamhet bör satsa på.

Områden
Tillgänglighet - 30 träffar

Du som offentlig aktör behöver inte uppfylla tillgänglighetskraven i DOS-lagen om det bedöms som oskäligt betungande.

Tänk på färg och kontrast vid utformning av webbplatsen

Skapa tillgängligt innehåll med HTML och stilmallar

Skapa en flexibel och responsiv layout
osv. ...

Svenskt ramverk för digital samverkan - 1 träffar

Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. ...
användarnas olika behov och krav ska vara vägledande för vilka tjänster som utvecklas
Skapa transparens till den interna hanteringen ... måste vara tydligt vilka organisationer som gör vad och i vilken ordning som frågor hanteras i olika organisationer

Öppna data 3 träffar

Sverige ska vara en ledande datadelningsnation inom AI och digital innovation med syftet att stärka välfärden, konkurrenskraften och ett hållbart samhälle

jonor

Den källkoden på DIGGSweden var kanske webbplatsen för dataportal.se och inte för digg.se, men söksidorna ser ganska lika ut och hämtar data via graphql.

https://github.com/DIGGSweden/dataportal-web#readme

digg.se/regler-och-rekommendationer

Request URL: https://digg-dr.kexnorr.se/graphql
x-powered-by: Strapi <strapi.io>

Skulle inte DIGG kunna skriva ett Allmänt råd hur kommunerna skall tolka kommunallagen dvs. hur man implementerar den? Eller finns det andra som (miss)sköter den delen

Blir lite goddag yxskaft när saker skall annonseras digitalt men man måste ändå åka till kommunhuset för att läsa

Östra Göinge kommun - Förvaringsplats för protokollet/handlingar - Kommunhuset, Kansli
- även tveksamt att inte ha unika dokument id:n

Skrev lite mer tankar på ProjectOutdoorGyms/issues/115 "Önskan om datamängd - Anslagstavlors innehåll"

Dennis_Priskorn

@mistral sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar design mönster:

@Magnus-Sälgö Jag håller med dig, men som jag skrivit i ett annat inlägg, så ser inte kommunerna information till medborgarna som ett område för informationsexperter, utan det är webbredaktörer som arbetar med publicering. Jag menar inte att förringa webbredaktörerna på något sätt, men de arbetar inte med materialet som data (i den mening du avser). Att url:er ska vara enhetliga, begreppen standardiserade, information länkbara mm är okänt. Och, som @Ainali säger, varje kommun gör som den vill. Det är tom värre än då - inom varje kommun gör varje förvaltning som den vill. Därför kan det i en större kommun vara "vilda västern" kring hur information redovisas.

Det här känner jag igen. Tyvärr.

De flesta kommuner har inte någon anställd informationsstrateg, de har kommunikationsstrateger, men återigen - de jobbar med webbpubliceringar (och traditionella kanaler) och har inte en aning om vad länkade data är - eller vad öppna data - på riktigt - är. Om du pratar "SPARQL-federation", så kan du lika gärna prata om intergalaktiska klotformiga stjärnhopar, ditt budskap går tyvärr inte fram.

Det här känner jag också igen. När jag för ett bra tag sen ringde runt i slumpvalda småkommuner och frågade efter en öppen data ansvarig så kom jag aldrig förbi växeln. De flesta hade ingen aning om vad det ens är för något. Som bäst hamnade jag hos en GIS-expert, men de jobbar inte med publicering och har nog med att hålla ordning på kommunens egna GIS-data verkar det som.

I kommunen jag bor i finns bara en enda GIS-kunnig vad jag vet och den personen får i uppdrag av samhällsförvaltningen att skapa PDF-kartor med vandringslederna och inget annat. Det arbetas öht inte med öppen data i en kommun med 25.000 invånanre vad jag kan se (möjligen med undantag av lite Kolada-statistik).

Dennis_Priskorn

@Dennis_Priskorn
fortsatt:

...

När jag nyligen frågade om att få ut GPX-spår/data på vandringslederna som jag vet att de har så fick jag svaret att det inte kunde lämnas ut pga. oavslutad säkerhetsklassning av datan.

Det arbetas öht inte med öppen data i en kommun med 25.000 invånanre vad jag kan se (möjligen med undantag av lite Kolada-statistik).

Och nu kanske ni tänker att det är för att det saknas medel, men det tror jag inte alls. Det anställdes nyligen en projektanställd att ta fram en ny stadsnära vandringsled och skylta den och det gick hur bra som helst. Det togs fram en PDF-karta som las på hemsidan utan licens. Inga bilder med tydlig licens publicerades. Inga uppdateringar gjordes i Wikivoyage, Wikidata, Wikimedia Commons eller liknande projekt trots ett stort fokus i kommunen på att branda sig inom turism som en del av Höga Kusten. (turisterna jag träffat använder olika appar som läser in data från Wikidata/Openstreetmap/m.fl.

Man förväntar sig alltså att tex tyska turister som vill vandra i kommunen skal leta runt på en svenskspråkig kommunsida och leta i PDF-kartor för att hitta närmaste vandringsled eller eldplats.

Kolla själv på https://harnosand.se/ och leta upp t.ex. en tysk eller engelskspråkig version av sidan.

@Dennis_Priskorn Men kan kommunen verkligen neka, med tanke på Lag (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data? De verkar iaf inte ha något emot att dela data med Google, Browsealoud och Kommunkartan

Dennis_Priskorn

@Ainali sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar design mönster:

@Magnus-Sälgö Svar på fråga A finner du högre upp i samma lag. Varje kommun har självstyre och får själva bestämma hur de vill göra detta. För att komma runt detta behöver man ändra på andra delar av lagen först (eller möjligtvis se till att paragrafer likt Anslagstavlan skrivs in i andra lagar istället).

Precis som i andra fall vi identifieraret så pekar detta uppåt på infrastrukturdepartementet som i dagsläget inte nämnar interoperabilitet i sina förordningar och då får vi silos och bristande helhetstänk när 290 kommuner tar tolkar lagen på olika sätt och inte uppmanas att möjliggöra interoperabilitet. ‍️

Aka man ligger som man har bäddat.

Det här leder till slöseri av skattepengar gissar jag.

tove

@Magnus-Sälgö håller med, men jag kan inte hitta något ställe vi har god informationsdesign i Sverige just nu. Så om jag får välja startar vi inte med kommuner. Utan jag skulle hellre se att resurserna läggs på att regeringen själv upprätthåller de allmänna råd som finns avseende öppen data eller implementation av sina egna strategier. (Och då kommer vi till "don't piss off the hand that feeds you" som lyfts i någon annan tråd att DIGG inte ligger under riksdagen utan regeringen. Och omdiskuterade ledningsproblem inom DIGG.)

Exempelvis annonserar regeringen, genom ett meddelande med länk till pdf och deras Fakta PM och länk till hur lagstiftning i EU i allmänhet fungerar att EU genom förslag till förordning planerar att "skapa förutsättningar för utveckling av säkra
produkter med digitala inslag genom att försäkra att hård- och mjukvara placeras på marknaden med färre sårbarheter och att tillverkare tar större ansvar för produkters cybersäkerhet genom deras livscykel."

Vi har kommit en bit eftersom de skriver lite mer text på själva sidan så jag numera kan söka och få upp information likt denna så den inte enbart ligger i en PDF. Men fortfarande har vi problematiken i att:

de inte länkar till förslaget i EU någonstans, antagligen för att vi inte har ett sätt att upprätthålla kvaliten så länkarna inte bryts.
den allmänna kommunikationen från regeringen sker fortfarande i pdf-form.

(om någon hittar länk till förslaget i EU så länka gärna gör ett test att gå av Google och DuckDuckGo samt Startpage är inte mina vänner ännu...)

@tove Jag håller helt med dig om att inte starta med kommuner. Det har vi prövat genom olika öppna data-projekt, det fungerar tyvärr inte. Kommuner har inte de budgetära/personella resurser, den organisation eller de mandat som krävs. Ledning, styrning och goda föredömen måste komma från regeringen/staten. Det är egentligen bara att titta på de länder som leder öppna data och idag kan realisera stora värden/nyttor.

Dennis_Priskorn

@tove sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar design mönster:

@Magnus-Sälgö håller med, men jag kan inte hitta något ställe vi har god informationsdesign i Sverige just nu. Så om jag får välja startar vi inte med kommuner. Utan jag skulle hellre se att resurserna läggs på att regeringen själv upprätthåller de allmänna råd som finns avseende öppen data eller implementation av sina egna strategier. (Och då kommer vi till "don't piss off the hand that feeds you" som lyfts i någon annan tråd att DIGG inte ligger under riksdagen utan regeringen. Och omdiskuterade ledningsproblem inom DIGG.)

Jag är benägen att hålla med om att det nog är bäst att börja i toppen på pyramiden.
Dock så finns det faktiskt kommunanställda som jobbar med IT på tvärren av kommungränser med gemensam öppen källkod tex. Det är något vi skulle kunna lyfta fram.
Någon öppen källkod från regeringskansliet har jag inte sett. Ingen transparens eller öppen backlog heller.
Enda öppna titthålen in i organisationen verkar vara webbsidan och diariet. Jag önskar mig mera öppenhet.

@Magnus-Sälgö skrev halvt i skämt att vi skulle behöva en rikssemantiker. Jag vet inte om det finns en enda anställd i dagsläget i regeringskansliet som begriper sig på semantisk interoperabilitet?

Jag undrar om vi behöver flera än en och om en särskild myndighet eller råd kanske vore en bra ide nu när UKÄ verkar försöka få med universiteten på att leverera fair data tex.

KB skulle nog också ha glädje av att kunna fråga semantiska experter om råd tex när det gäller LibrisXl där @Magnus-Sälgö hittat flertalet brister.
En semantisk tillsynsmyndighet skulle kunna vara med när lagar skickas på remiss men även ha kompetens att utreda IT-haverier från ett kostnadseffektivitetsperspektiv och semantisk interoperabilitetsperspektiv.

@Dennis_Priskorn Det kanske diskuterats tidigare, men förra regeringen utsåg en utredare av interoperabilitet. Men som vanligt så är det ingen insyn i hur arbetet går, jag hittar iaf inget om det (förutom att utredaren, halvt privat postar på LinkedIn ibland). Det enda jag vet är att: "Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 15 december 2023."

Är det inte lite märkligt att vi talar om iterativ och agil utveckling, men en rapport förväntas leverera allt i en "big bang"? Varför finns inte utredaren på detta forum? Det skulle ju vara bra för en utredare att direkt kunna diskutera interoperabilitet med en "community".

Jonas Nordqvist

@mistral Jag ska träffa utredaren om några veckor. Jag kan ta med några frågor från vårt community till honom och hans gäng och samtidigt göra lite reklam för oss som pratar här. Vad ska jag ta med mig?

@Jonas-Nordqvist Förslag: Ta med i utredningen ev. förändring av regleringsbrev och myndighetsinstruktioner att beakta interoperabilitetsaspekter (underbart långt ord). Nu vet ju inte jag om utredningen kommer hantera alla typer av interoperabilitet (juridiska, tekniska, organisatoriska, semantiska osv). Då kommer det rinna ned i utvecklingen av IT-system, på ett tydligare sätt.

Förslag 2: I princip kan väl utredarens kalender vara öppen? På rubriknivå. Skulle vara intressant att se vilka organisationer utredaren träffar och i vilken ordning. Gärna vad som avhandlas också. Inte intresserad av personnamn, bara funktioner. Rätta mig gärna om jag har fel, men som det är nu finns ingen insyn alls? Eller åtminstone en blogg el. dyl. Borde hinnas med till december 2023.

Jonas Nordqvist

@mistral Ok, jag frågar vad utredningen kan resultera i för konkreta åtgärder såsom ändringar eller nya uppdrag i regleringsbrev eller andra instruktioner. Jag kommer även fråga om nya eller förändrade lagar kan bli aktuellt.

Jag frågar även efter utredningens ambition att vara transparenta under utredningens gång, samt ger förslag på sätt för utredningen att löpande interagera publikt med allehanda intressenter då jag sett att behovet finns och att det även kan komma till nytta för utredningen.