Community på Sveriges dataportal
Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar designmönster
-
@Magnus-Sälgö Kollade lite på DIGG:s webbsidor och det ser väl ganska fattigt ut vad gäller semantisk information?
<meta name="dcterms.identifier" content="http://www.digg.se"> <meta name="dcterms.language" content="sv"> <meta name="dcterms.format" content="text/html"> <meta name="dcterms.type" content="text">Sen hämtas visst data från någon kexnorr.se, jag vet inte om det kan finnas någon API-beskrivning eller modell för detta.
https://digg-dr.kexnorr.se/graphql
https://github.com/DIGGSweden/dataportal-web#readme
Den svenska dataportalen konsumerar nyheter och innehållssidor via en GraphQL proxy, som presenteras med hjälp av Apollo GraphQL och React. GraphQL-proxyn är för tillfället inte publicerad på Github.
När man tittar i listan med regler och rekommendationer känns det som sagt som fokuset ligger på webbdesign (det förefaller åtminstone så numerärt).
https://www.digg.se/regler-och-rekommendationer
Tjänsten vänder sig till dig som på olika sätt arbetar med digitalisering i offentlig verksamhet och är ett stöd vid prioriteringar samt ger vägledning om vilka insatser du och din verksamhet bör satsa på.
Områden
Tillgänglighet - 30 träffar- Du som offentlig aktör behöver inte uppfylla tillgänglighetskraven i DOS-lagen om det bedöms som oskäligt betungande.
- Tänk på färg och kontrast vid utformning av webbplatsen
- Skapa tillgängligt innehåll med HTML och stilmallar
- Skapa en flexibel och responsiv layout
osv. ...
Svenskt ramverk för digital samverkan - 1 träffar
- Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. ...
användarnas olika behov och krav ska vara vägledande för vilka tjänster som utvecklas
Skapa transparens till den interna hanteringen ... måste vara tydligt vilka organisationer som gör vad och i vilken ordning som frågor hanteras i olika organisationer
Öppna data 3 träffar
- Sverige ska vara en ledande datadelningsnation inom AI och digital innovation med syftet att stärka välfärden, konkurrenskraften och ett hållbart samhälle
-
Den källkoden på DIGGSweden var kanske webbplatsen för dataportal.se och inte för digg.se, men söksidorna ser ganska lika ut och hämtar data via graphql.
digg.se/regler-och-rekommendationer
Request URL: https://digg-dr.kexnorr.se/graphql x-powered-by: Strapi <strapi.io>
-
Skulle inte DIGG kunna skriva ett Allmänt råd hur kommunerna skall tolka kommunallagen dvs. hur man implementerar den? Eller finns det andra som (miss)sköter den delen
Blir lite goddag yxskaft när saker skall annonseras digitalt men man måste ändå åka till kommunhuset för att läsa
- Östra Göinge kommun - Förvaringsplats för protokollet/handlingar - Kommunhuset, Kansli
- även tveksamt att inte ha unika dokument id:n
Skrev lite mer tankar på ProjectOutdoorGyms/issues/115 "Önskan om datamängd - Anslagstavlors innehåll"
- Östra Göinge kommun - Förvaringsplats för protokollet/handlingar - Kommunhuset, Kansli
-
@mistral sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar design mönster:
@Magnus-Sälgö Jag håller med dig, men som jag skrivit i ett annat inlägg, så ser inte kommunerna information till medborgarna som ett område för informationsexperter, utan det är webbredaktörer som arbetar med publicering. Jag menar inte att förringa webbredaktörerna på något sätt, men de arbetar inte med materialet som data (i den mening du avser). Att url:er ska vara enhetliga, begreppen standardiserade, information länkbara mm är okänt. Och, som @Ainali säger, varje kommun gör som den vill. Det är tom värre än då - inom varje kommun gör varje förvaltning som den vill. Därför kan det i en större kommun vara "vilda västern" kring hur information redovisas.
Det här känner jag igen. Tyvärr.
De flesta kommuner har inte någon anställd informationsstrateg, de har kommunikationsstrateger, men återigen - de jobbar med webbpubliceringar (och traditionella kanaler) och har inte en aning om vad länkade data är - eller vad öppna data - på riktigt - är. Om du pratar "SPARQL-federation", så kan du lika gärna prata om intergalaktiska klotformiga stjärnhopar, ditt budskap går tyvärr inte fram.
Det här känner jag också igen. När jag för ett bra tag sen ringde runt i slumpvalda småkommuner och frågade efter en öppen data ansvarig så kom jag aldrig förbi växeln. De flesta hade ingen aning om vad det ens är för något. Som bäst hamnade jag hos en GIS-expert, men de jobbar inte med publicering och har nog med att hålla ordning på kommunens egna GIS-data verkar det som.
I kommunen jag bor i finns bara en enda GIS-kunnig vad jag vet och den personen får i uppdrag av samhällsförvaltningen att skapa PDF-kartor med vandringslederna och inget annat. Det arbetas öht inte med öppen data i en kommun med 25.000 invånanre vad jag kan se (möjligen med undantag av lite Kolada-statistik).
-
@Dennis_Priskorn
fortsatt:...
När jag nyligen frågade om att få ut GPX-spår/data på vandringslederna som jag vet att de har så fick jag svaret att det inte kunde lämnas ut pga. oavslutad säkerhetsklassning av datan.
Det arbetas öht inte med öppen data i en kommun med 25.000 invånanre vad jag kan se (möjligen med undantag av lite Kolada-statistik).
Och nu kanske ni tänker att det är för att det saknas medel, men det tror jag inte alls. Det anställdes nyligen en projektanställd att ta fram en ny stadsnära vandringsled och skylta den och det gick hur bra som helst. Det togs fram en PDF-karta som las på hemsidan utan licens. Inga bilder med tydlig licens publicerades. Inga uppdateringar gjordes i Wikivoyage, Wikidata, Wikimedia Commons eller liknande projekt trots ett stort fokus i kommunen på att branda sig inom turism som en del av Höga Kusten. (turisterna jag träffat använder olika appar som läser in data från Wikidata/Openstreetmap/m.fl.
Man förväntar sig alltså att tex tyska turister som vill vandra i kommunen skal leta runt på en svenskspråkig kommunsida och leta i PDF-kartor för att hitta närmaste vandringsled eller eldplats.
Kolla själv på https://harnosand.se/ och leta upp t.ex. en tysk eller engelskspråkig version av sidan.
-
@Dennis_Priskorn Men kan kommunen verkligen neka, med tanke på Lag (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data? De verkar iaf inte ha något emot att dela data med Google, Browsealoud och Kommunkartan
-
@Ainali sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar design mönster:
@Magnus-Sälgö Svar på fråga A finner du högre upp i samma lag. Varje kommun har självstyre och får själva bestämma hur de vill göra detta. För att komma runt detta behöver man ändra på andra delar av lagen först (eller möjligtvis se till att paragrafer likt Anslagstavlan skrivs in i andra lagar istället).
Precis som i andra fall vi identifieraret så pekar detta uppåt på infrastrukturdepartementet som i dagsläget inte nämnar interoperabilitet i sina förordningar och då får vi silos och bristande helhetstänk när 290 kommuner tar tolkar lagen på olika sätt och inte uppmanas att möjliggöra interoperabilitet.
️Aka man ligger som man har bäddat.
Det här leder till slöseri av skattepengar gissar jag.
-
@Magnus-Sälgö håller med, men jag kan inte hitta något ställe vi har god informationsdesign i Sverige just nu. Så om jag får välja startar vi inte med kommuner. Utan jag skulle hellre se att resurserna läggs på att regeringen själv upprätthåller de allmänna råd som finns avseende öppen data eller implementation av sina egna strategier. (Och då kommer vi till "don't piss off the hand that feeds you" som lyfts i någon annan tråd att DIGG inte ligger under riksdagen utan regeringen. Och omdiskuterade ledningsproblem inom DIGG.)
Exempelvis annonserar regeringen, genom ett meddelande med länk till pdf och deras Fakta PM och länk till hur lagstiftning i EU i allmänhet fungerar att EU genom förslag till förordning planerar att "skapa förutsättningar för utveckling av säkra
produkter med digitala inslag genom att försäkra att hård- och mjukvara placeras på marknaden med färre sårbarheter och att tillverkare tar större ansvar för produkters cybersäkerhet genom deras livscykel."Vi har kommit en bit eftersom de skriver lite mer text på själva sidan så jag numera kan söka och få upp information likt denna så den inte enbart ligger i en PDF. Men fortfarande har vi problematiken i att:
-
de inte länkar till förslaget i EU någonstans, antagligen för att vi inte har ett sätt att upprätthålla kvaliten så länkarna inte bryts.
-
den allmänna kommunikationen från regeringen sker fortfarande i pdf-form.
(om någon hittar länk till förslaget i EU så länka gärna
gör ett test att gå av Google och DuckDuckGo samt Startpage är inte mina vänner ännu...) -
-
@tove Jag håller helt med dig om att inte starta med kommuner. Det har vi prövat genom olika öppna data-projekt, det fungerar tyvärr inte. Kommuner har inte de budgetära/personella resurser, den organisation eller de mandat som krävs. Ledning, styrning och goda föredömen måste komma från regeringen/staten. Det är egentligen bara att titta på de länder som leder öppna data och idag kan realisera stora värden/nyttor.
-
@tove sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar design mönster:
@Magnus-Sälgö håller med, men jag kan inte hitta något ställe vi har god informationsdesign i Sverige just nu. Så om jag får välja startar vi inte med kommuner. Utan jag skulle hellre se att resurserna läggs på att regeringen själv upprätthåller de allmänna råd som finns avseende öppen data eller implementation av sina egna strategier. (Och då kommer vi till "don't piss off the hand that feeds you" som lyfts i någon annan tråd att DIGG inte ligger under riksdagen utan regeringen. Och omdiskuterade ledningsproblem inom DIGG.)
Jag är benägen att hålla med om att det nog är bäst att börja i toppen på pyramiden.
Dock så finns det faktiskt kommunanställda som jobbar med IT på tvärren av kommungränser med gemensam öppen källkod tex. Det är något vi skulle kunna lyfta fram.
Någon öppen källkod från regeringskansliet har jag inte sett. Ingen transparens eller öppen backlog heller.
Enda öppna titthålen in i organisationen verkar vara webbsidan och diariet. Jag önskar mig mera öppenhet.@Magnus-Sälgö skrev halvt i skämt att vi skulle behöva en rikssemantiker. Jag vet inte om det finns en enda anställd i dagsläget i regeringskansliet som begriper sig på semantisk interoperabilitet?
Jag undrar om vi behöver flera än en och om en särskild myndighet eller råd kanske vore en bra ide nu när UKÄ verkar försöka få med universiteten på att leverera fair data tex.
KB skulle nog också ha glädje av att kunna fråga semantiska experter om råd tex när det gäller LibrisXl där @Magnus-Sälgö hittat flertalet brister.
En semantisk tillsynsmyndighet skulle kunna vara med när lagar skickas på remiss men även ha kompetens att utreda IT-haverier från ett kostnadseffektivitetsperspektiv och semantisk interoperabilitetsperspektiv. -
@Dennis_Priskorn Det kanske diskuterats tidigare, men förra regeringen utsåg en utredare av interoperabilitet. Men som vanligt så är det ingen insyn i hur arbetet går, jag hittar iaf inget om det (förutom att utredaren, halvt privat postar på LinkedIn ibland). Det enda jag vet är att: "Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 15 december 2023."
Är det inte lite märkligt att vi talar om iterativ och agil utveckling, men en rapport förväntas leverera allt i en "big bang"? Varför finns inte utredaren på detta forum? Det skulle ju vara bra för en utredare att direkt kunna diskutera interoperabilitet med en "community".
-
@mistral Jag ska träffa utredaren om några veckor. Jag kan ta med några frågor från vårt community till honom och hans gäng och samtidigt göra lite reklam för oss som pratar här. Vad ska jag ta med mig?
-
@Jonas-Nordqvist Förslag: Ta med i utredningen ev. förändring av regleringsbrev och myndighetsinstruktioner att beakta interoperabilitetsaspekter (underbart långt ord). Nu vet ju inte jag om utredningen kommer hantera alla typer av interoperabilitet (juridiska, tekniska, organisatoriska, semantiska osv). Då kommer det rinna ned i utvecklingen av IT-system, på ett tydligare sätt.
Förslag 2: I princip kan väl utredarens kalender vara öppen? På rubriknivå. Skulle vara intressant att se vilka organisationer utredaren träffar och i vilken ordning. Gärna vad som avhandlas också. Inte intresserad av personnamn, bara funktioner. Rätta mig gärna om jag har fel, men som det är nu finns ingen insyn alls? Eller åtminstone en blogg el. dyl. Borde hinnas med till december 2023.
-
@mistral Ok, jag frågar vad utredningen kan resultera i för konkreta åtgärder såsom ändringar eller nya uppdrag i regleringsbrev eller andra instruktioner. Jag kommer även fråga om nya eller förändrade lagar kan bli aktuellt.
Jag frågar även efter utredningens ambition att vara transparenta under utredningens gång, samt ger förslag på sätt för utredningen att löpande interagera publikt med allehanda intressenter då jag sett att behovet finns och att det även kan komma till nytta för utredningen.
-
@mistral sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar designmönster:
förutom att utredaren
Men du har hittat officiellt vem som är tillsatt utredare? Update: var ju inte så svårhittat men hade inte sett någon blänkare om det. Länk
@mistral sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar designmönster:
vi talar om iterativ och agil utveckling,
Inte tittat på det sen jag såg blänkaren i somras. Och när jag såg slutdatumet så skrattade jag lite för mig själv (notera att det var semestermånader!) och tänkte att det säkert tar en stund att hitta en utredare som kan de agila arbetssätten och förstår interoperabilitet och styrning därav, som är villig att frångå dessa arbetssätt och utreda det i 1,5 år.
Jag tyckte det lät lite mardrömsaktigt om jag ska vara ärlig. Men om jag skulle vetat om detta forum skulle jag kanske tyckt uppdraget lät mer okej
-
@Jonas-Nordqvist sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar designmönster:
Jag ska träffa utredaren om några veckor. Jag kan ta med några frågor från vårt community till honom och hans gäng och samtidigt göra lite reklam för oss som pratar här. Vad ska jag ta med mig?
Härligt! Kul! Jag tror interoperabilitet av system i mångt och mycket börjar vid upphandlingarna och sedan organisatoriskt och juridiskt möjliggöra delning.
Jag vet inte om det är korrekt att säga såhär men jag brukar säga att design för interoperabilitet är att framtidssäkra. Sedan är det upp till jurister eller lagstiftare att "dra på kranen" dvs möjliggöra att systemen får prata med varandra.
Så i detta sammanhang skulle jag dela på krav att bygga tekniskt och organisatoriskt och beakta interoperabilitetsaspekter (och som @mistral skriver behöver det ske genom regleringsbrev, myndighetsinstruktioner men glöm inte allmänna råd och statligt eller kommunalägda bolag) och det är i grunden utveckling och vidareutveckling av IT-system.
Sedan särskilja det från att juridiskt (och genom annan styrning) möjliggöra interoperabilitet mellan myndigheter, privat och offentlig sektor och samspel med standarder.
Men det finns ju rent juridisk interoperabilitet i förhållande till EU också samt teknisk interoperabilitet för att möjliggöra det. Frågan är exempelvis om det skulle vara enklare att införa viss EU lagstiftning exempelvis krav på interoperabilitet på området områdena gränser och visering, polissamarbete och straffrättsligt samarbete, samt asyl och migration, om Sverige hade harmoniserat med EU och infört European Legislation Identifier (ELI) "is a system to make legislation available online in a standardised format, so that it can be accessed, exchanged and reused across borders."? (Denna fråga håller jag på att titta lite på ur ett NIS-perspektiv, så om någon vill diskutera hojta)
Exempel på snabba åtgärder på olika nivåer kan vara:
- Tydliggör krav på semantisk och juridisk interoperabilitet vid utformning av upphandling och avrop av IT-konsulter eller IT-system dvs ge förutsättningar för den tekniska interoperabiliteten.
- Krav på teknisk interoperabilitet som minimum men hellst öppna data och öppen källkod vid upphandlingar.
- Avtalsrättslig skyldighet av leverantörer till myndigheter att beakta interoperabilitetsaspekter - kan det vara en del av tillgänglighetsperspektivet?
-
@Dennis_Priskorn sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar designmönster:
en rikssemantiker. Jag vet inte om det finns en enda anställd i dagsläget i regeringskansliet som begriper sig på semantisk interoperabilitet?
Vet att det var ett halvt skämt men besvarar seriöst så kanske vi båda lär oss något. Jag kan missförstå dig men semantisk interoperabilitet är väl vad vi har i Lagrådet i Sverige?
Inte på något sätt för att föreläsa utan för att se om jag missförstår dig. Men vi har ju tre typer av kontrollmakter i Sverige.
- Den parlamentariska kontrollmakten
- Den utomparlamentariska kontrollmakten
- Normgivande kontrollinstitution
Jag uppfattar det som att vi diskuterar främst de två senare.
I utomparlamentariska kontrollmakten har vi då idag Justitiekanslern (JK) och Riksrevisionen (RV).
Avseende "rikssemantiker" så uppfattar jag det på dig som att du önskar en sk författningsdomstol som genomför normprövning (inte kontroll). Det finns parter i Sverige som önskar det exempelvis motion från 2018 och 2020 så du kan se på argument för och emot. Personligen tror jag inte det är rätt väg att gå, däremot håller jag med om att vi behöver få en förbättrad kapacitet vad gäller tillsyn, särskilt teknisk sådan.
@Dennis_Priskorn sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar designmönster:
semantisk tillsynsmyndighet skulle kunna vara med när lagar skickas på remiss men även ha kompetens att utreda IT-haverier från ett kostnadseffektivitetsperspektiv och semantisk interoperabilitetsperspektiv.
När lagar skickas på remiss har vi Lagrådet och även skickas de på remiss utom de parlamentariska instituten varför föreningar, domstolar mfl kan påtala brister i kommande rätt. Sedan finns det en annan diskussion om ekonomisk möjlighet att avsätta resurser för att besvara remisser, att en liten förening ska hålla sig uppdaterad och vara tvungen att besvara juridiska remisser för att göra sin röst hörd, men det är en annan diskussion.
Att ytterst utreda haverier tycker jag ska skiljas från de parlamentariska instutut som stiftar våra lagar då det annars skapar andra risker. Vi har riksrevisionen som bl.a. genomför en effektivitetsrevision samt en om myndigheters digitala service.
-
@tove Om jag får tro LinkedIn-inläggen från utredaren med de vanliga bilderna på glada människor som träffas under gemytliga former, så är det nog ingen mardröm
Tyvärr innehåller inläggen inte den konkreta information jag/vi efterfrågar, men så är väl sociala medier ingen officiell kanal (därför skulle jag hellre se genomförda och planerade aktiviteter i detta forum) -
@tove sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar designmönster:
(om någon hittar länk till förslaget i EU så länka gärna
Well mailade och fick till länkar, skrev om det här Regeringens pressmeddelande om e-legitimation "kan inte hittas", länken fungerar inte längre efter regeringsskiftet
-
@mistral sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar designmönster:
de vanliga bilderna på glada människor som träffas under gemytliga former,
För vissa av mina tidigare kollegor beskriver du en mardröm!
@Jonas-Nordqvist sa i Vad saknas? Varför blir det så dumt? - ingen pratar designmönster:
träffa utredaren om några veckor
Behöver ju inte va så fancy men om du vill visa på exempel har ju Betalningsutredningen en Wordpress (den är väl dock typ 23 mån så lite längre).
