Hur skyndar vi på digitaliseringen?
-
@Maria_Dalhage sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:
Jag skulle önska att se fler lyckade exempel. Att vi hjälper varandra genom att visa på goda exempel. Offentligkod.se är ett bra första steg där vi berättar vilka open source-programvaror vi använder så att vi kan hjälpa varandra välja det öppna alternativet, med support drift och annat som vi behöver hålla koll på vid en upphandling.
Det skulle jag också vilja se. Jag minns att någon Peter Krantz drev en webbplats som listade öppna data graderade efter skalan för "5-star open data". Det var rätt mycket PDF:er och Excel-dokument på de lägsta nivåerna. Efter ett tag lades dock webbplatsen ned och frågan är om det har gått framåt sedan dess. En liknande typ av kvalitetsbedömning vore kanske intressant för dataportalen för att göra det lättare att hitta exempel som nått ett steg längre.
Valet av system kommer vara det som avgör om vi kan arbeta agilt, kan arbeta med öppna standarder (kan prata med andra system) och kan säkerställa att vi inte låser in oss hos en specifik leverantör. Här finns det myndigheter som går före, kommuner som samarbetar, delar och återanvänder varandras kod.
Det verkar som rätt många myndigheter använder EntryScape, men jag har undrat om det är någon utöver utvecklarna själva som förstår hur det systemet fungerar och ska användas, annars skulle det väl finnas gott om goda exempel på länkad data?
Man behöver kanske bestämma sig på något vis i vilket format man ska producera dokument och metadata, och vilka alternativ för verktyg man kan tillgå som kan integreras i verksamheten. Finns det några sådana rekommendationer från DIGG:s håll idag?
För min del är Wikidata hittills den enda praktiskt fungerande tillämpningen av länkad data jag har stött på som bidragit till en bättre förståelse för hur det fungerar och kan användas, i övrigt har det mesta framstått som väldigt akademiskt, teoretiskt och tekniskt svårgripbart, så jag kan rekommendera det för den som vill få en bättre praktisk förståelse för hur länkad data fungerar.
-
@jonor sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:
För min del är Wikidata hittills den enda praktiskt fungerande tillämpningen av länkad data jag har stött på som bidragit till en bättre förståelse för hur det fungerar och kan användas, i övrigt har det mesta framstått som väldigt akademiskt, teoretiskt och tekniskt svårgripbart, så jag kan rekommendera det för det som vill få en bättre praktisk förståelse för hur länkad data fungerar.
Håller med Wikidata har tagit 6 år av mitt liv och en miljon redigeringar..... finns brister, finns massa brister med en öppen community osv. men Denny som designade är enormt smart.... jag hade funderat över trust och källor och fick ställa frågan till honom se hans svar video det var 1000 ggr smartare än vad jag tänkt på.... tycker Wikidata har massa snygga design beslut och bygger på ett EU projekt om att hantera olika åsikter i data om jag fattar rätt....
Fortunately some of the roots of Wikidata lie in an EU research project called RENDER. The goal of this project is to explore and support the diversity of knowledge on the Web. RENDER discards the assumption of a simple, single truth – and this was inherited by the Wikidata data model. Instead of collecting facts, we collect statements. We define statements as claims that can have references. A reference supports the claim. A beautiful example is for example Ethanol, where the CAS number – a standard identifier for chemical compounds – is given with a reference to the actual standard, pointing out the page in the source.>
Vi pratar nu på annat ställe om persistenta identifierar och hur massa andra aktörer misslyckas eller inte ser problemet Wikidata med sin tighta koppling till artiklar på massa språk inser att man behöver samma som vilket är perfekt....
- dock ser jag att Wikidata inte börjat fundera på semantik.... en artikel om August Strindberg är enkelt då är Wikidata gubben av kött och blod
- kul att lyssna på Daniel titel Knowledge specialist och hur han modulerar HDs domar i Wikidata video
- lyssnar du på Google så inser man att dom brottas med vad är en bio, kan en bio visa liveuppträdande, vad är en brandstation, är en flygplats med brandbilar en brandstation länk Google key Note Applies Semantics
Det verkar som rätt många myndigheter använder EntryScape, men jag har undrat om det är någon utöver utvecklarna själva som förstår hur det systemet fungerar och ska användas, annars skulle det väl finnas gott om goda exempel på länkad data?
Håller med tar typ 40 dagar att svara på frågan om identifierare och då frågar man massa konsulter och ingen verkar bli klokare..... det tar väl 25 år även denna gången....
Wikidata - not so good
En vag tanke jag har är att nu har vi massa data i en "snygg" graf men vi gör inget med det eller vi borde kunna göra mera.... jag ser att Neo4J har integrerat ML funktionsbibliotek och ser att det forskas på det men i Wikidata världen dyker sånt bara upp när vi har forskar fokus se wikidataworkshop.github.io/2021
- dock ser jag att Wikidata inte börjat fundera på semantik.... en artikel om August Strindberg är enkelt då är Wikidata gubben av kött och blod
-
@jonor coolt med Peter Krantz jag har bara lyssnat på honom när det gäller Linked data plus sprungit på honom på några hack han brinner verkligen för detta (hans web)
TEI
japp det är dit man skall med strukturerade dokument tror jag MEN jag har bara lekt med SGML då jag var ung och vacker och det är inte för kids... kollar vi på myndigheterna och deras författningar så känns det som dom har helt fel laguppställning i lagdelen som skall leverera informationen.... dock tekniklaget enormt kunniga är min snabbanalys... högre kompetens än jag ser med Öppna data...
Min förståelse av TEI är att det är forskarvärldens lösning till att hantera ostrukturerad text med struktur och har haft kopplingar till SGML så att texten kan användas till maskininlärning NLP etc...
Hur såg vägen framåt ut för dokumentanalys etc. i projekt rättsinformationssystemet
- kollar vi på delleverans av havererade rättsinformationssystemet 2008 dvs. dom beskriver identifierade delar med struktur.... se exempel deras handböcker man blir tårögd att allt detta blir till sand - Spotify tolkar projektet. Dom skrev vägledning för resursidentifiering och identifierare
- allt detta "elände" som dagens myndigheter inte verkar inse att dom borde ha se min dialog med eSamverkan känns enormt dysfunktionellt att man inte har koll på vilka lagar man refererar i olika dokument och om dom lagarna fortfarande gäller... tog mig en timme att fixa en testversion... se versionshistorik
- att lagrummet inte verkar ha koll på författningssamlingar från myndigheter som upphört?!?!? Är det ingen som använder grejerna jmf Verva i Wikidata Q10714559 / Q112815381 lite skitigt men det finns en struktur kompletterade med rel. bra Wíkipedia artikel
Min erfarenhet med strukturerade dokumentformat
SGML projekt jag jobbat med var enormt tunga och centrala där vi gjorde det med nedanstående aktörer som har business case och där fel är inte en option var inte att leka med... borde varit samma med myndigheters författningar men men men .....
- läkemedelsbolag - varje minut är massa pengar.... jag körde bland annat ett race med McKinsey Danmark där vi skulle korta time to market med en vecka och det fick kosta hur mycket som helst
- jag var över i Ohio och levererade till OCLC SGML verktyg dom testar mycket saker.... vet inte hur det blev av detta rent praktiskt...
- Saab Military Aircraft håller reda på varje skruv i sina flygplan med unika id:n och dom körde SGML för att bryta ned externa krav till arbetssteg - snygg teknisk lösning men jobbigt att skriva dokument..... jag var där kring 1990 har ingen aning hur det gick.... jag började jobba i Grekland och Schweiz...
dvs. skall man börja jobba med struktur i dokument så är det ett enormt kliv... jag har svårt att se att DIGG styr upp det som lägger ut sina författningar MDDFS utan metadata eller verkar sakna en egen dokumenthateringsfilosofi.... hur skall dom kunna jobba med strukturerade dokument eller vara "tankeledare" och sprida en vision... tror mer deras mål är "just another myndighet" med hopp om att jag har fel....
Vad kan vi lära av projektet med Lagrummet??
Nedan en lite spaning vad jag hittat min tro är att det havererade lagrummet testade med något åt det hållet dom pratar om DTD och definierade dokumentstrukturer, om du läser deras blog så finns många kloka ord
Strukturerad uppmärkning är en grundläggande förutsättning för maskinell tolkning och bearbetning av information. Utan denna uppmärkning försvåras arbete med att skapa informationstjänster för förädling av och åtkomst till materialet. Standarden skall ligga till grund för den försöksverksamhet vi kommer att genomföra 2007 i första hand och kommer säkerligen att behöva omarbetas under året.
-
inte implementerat 2022
En annan erfarenhet är att den märkningsmodell vi jobbar utifrån kan användas för myndigheternas interna dokumenthantering. Till exempel interna PM och andra dokument där man vill skapa möjligheter att kunna hitta information internt inom myndigheten. Där kan lokala anpassningar av vår märkmodell göra stor nytta. En myndighet har redan börjat titta vidare på detta.
- inte implementerat 2022
- blir lite sorgligt när ESVs GD och DIGGs GD 2021 10 pratar om "Textdata och delning av statliga utredningar för maskinell analys" blir PDF versus HTML känns som vi är tillbaka till ruta -100 och varför skall folk som inte har koll vara tankeledande... Magdalena Anderssom får nog lyfta på myndighetsstenarna... varför dom finns...
- det jag ser med kulturinstitutioner som underleverar digitalt är att man *har svårt att få folk med kompetens som söker... jag ser early warnings och lite red alert om man inte steppar upp
Vi har även börjat med vår seminarieserie som vi erbjuder alla rättsinformationsproducerande myndigheter att vara med på
- fundering varför "erbjuder man" borde man inte se till att certifiera folk att dom kan hantera myndighetens författningar... är det för mycket silkesvantar och vänta i 20 år att det löser sig?!?!? känner lite samma med Öppna data certifiera folk vad persistenta identifierare är och inga tramsiga kulturresor... att Sverige nu 2022 sitter med ett dysfunktionellt digitalt rättssystem --> SEVERE alert state
Jag har under vårens arbete hittat rättsinformation som jurister och domare med stor möda tolkar, utifrån sin juridiska expertis. Men jag har även hittat rättsinformation som beskriver regler och allmänna råd om uppfödning, försäljning och förvaring av hundar eller trafikbestämmelser för exempelvis vattenskotrar och dykförbud där läsarens egen kompetens kring sakområdet skapar förståelse för informationen.
Jag tror att med det rättsinformationssystem vi jobbar med kommer vi att märkvärt öka möjligheten att hitta den information man söker, och kanske får den skämtsamma slogan ”en gång om dagen, håll dig till lagen” en ny innebörd. Ett Rättsinformationssystem som är kopplad till en effektiv och enkel e-förvaltning skulle dessutom kunna ge den legala informationen till myndighetens åtgärder.- inte implementerat 2022 Sverige tramsar och är näst sämst med Digitaliseringen Europa.... hade detta projekt implementerats var hade vi varit då.... varför sitter politiker i Almedalen (skall dit i veckan och jaga politiker) och lovar att Sverige skall bli bäst i världen på digitalisering med ovanstående historik när man inte ens kan styra upp lagrummet trots > 20 åriga projekt.... Google hann skapas och indexera världen snabbare, några tusen författningar klarar vi inte strukturera upp.... trovärdighet = 0...
- nu pratas det lagsport lagsport lagsport men var är leveransen och hur kommer den att se ut... vilka är det i laget som är med och spelar... eller blir det 500 nya pdf:er...
- blog sep 2007 levererar Svenska rättsinformationssystemets vokabulär 0.3
vi känner att vi kommit långt fram i detta arbete. I höst kommer vi att titta närmare på förarbeten och de vägledande domstols- och myndighetsavgöranden för att märkningen av dessa skall bli relevant
- blog nov 2008 Domstolsverket tar över. Rättsinformationsförordningen (1999:175) och förordningen (2007:1073)
- blog 2009 feb - startpaket levereras dvs. nu finns struktur
- blog 2009 juni exempel applikation levereras
- blog sep 2009
- "Enklare tillgång till lagar och regler" skrivs en artikel av Verva som är en myndighet som inte finns kvar så artikeln finns hos Internet Archive
- blog 2009 jun lite udda formulerat börja man se early warnings att kompetens inte byggs upp? Skulle man stängt ned redan då?
Tanken är att personer med teknisk kompetens skall få en inblick i hur man kan konkret kan producera data om t.ex. en föreskrift på ett standardiserat sätt.
Tanken är inte att tillhandahålla ett färdigt system för rättsinformationshantering.-
blog 2010-2 nya tankar med JSON access dyker upp.... och massa andra som skall använda detta data som aldrig dök upp...
Vi vill göra det enklare för aktörer i den privata sektorn att bygga nya tjänster på den offentliga rättsinformationen. Ur detta perspektiv är lagrummet.se bara en av många återanvändare.
- blog 2010-5 begreppsmodell presenteras (något jag tycker vi saknar i dialogen med Öppna data). Ny term identifierare
Begreppsmodellen är själva kärnan i vårt arbete med att standardisera den offentliga rättsinformationen. Den är en specifikation av vilka klasser, exempelvis dokumenttyper, som finns i rättsinformationssystemet, och vilka egenskaper som dokument av dessa typer kan eller måste ha. T.ex. definierar begreppsmodellen dokumenttypen Författning, och specificerar att man för ett sådant dokument ska ange en identifierare (såsom ”SFS 1999:175”), en titel, ett ikraftträdandedatum, och en rad andra egenskaper.
Just egenskapen identifierare har inte tidigare använts i denna form i begreppsmodellen. Den har varit uppdelad i (t.ex.) författningssamling och ett komplement kallat författningsnummer. Men när vi suttit och laborerat med gränssnitt för att presentera den data vi samlat in så har behovet av denna egenskap framstått tydligt. En identifierare ska vara en kort text som hänvisar till dokumentet på ett sätt som en person som är bekant med området kan förstå.
Min slutsats
Strukturerad dokumentering är överkurs med dagens organisationer, brist på ledarskap och vision - med hopp om att jag har fel
- vi har fastnat i djävulens påfund med färgglada html sidor och web redaktörer som skall lösas allt...
- diskussionen är PDF är inte bra kanske HTML funkar....
- att Google på samma tid bygger upp kunskapsgrafer/funderar över semantik / har världens största sökmotor verkar ingen fundera över / bygger ML plattformar... har blivit att vi bara accepterar det och plattformar som Linked In används av myndigheter trots att dom stjäl vår personliga data, vill ha tillgång till våra kontaktlistor, kunna skriva i våra kalendrar....
- vi har skapat massa organisationer som Esamverkan DIGG som inte verkar fundera över persistenta identifierare, att ha egen Öppen data... utan producerar pdf:er och har noll koll på om deras dokument refererar lagar som har upphört...
- myndigheter politiker och nu även DIGG (som letar index att vi är bra) soppar detta under mattan... vad kostar det Sverige att ha dåligt rättsdata? Varför denna önskan att säga vi är bäst i världen.... och förneka hur det historiskt har underlevererats...
- blog 2010-05 projektet presenteras för 30 tappra personer med vilka avgränsningar man då trodde skulle levereras....
- presentationen på slideshare
även då diskuterades ämnesord
URIer persitenta identifierare "things not strings"
- blog 2011-03 börjar se att man tvekar på myndigheternas kompetens, borde det inte varit med i förstudien? Hur undviker vi det med öppna data eller är även öppna data för sent... alla med kompetens kanske har lämnat skutan?!?!?!
I praktiken har detta inte alltid varit lätt. Många myndigheter saknar den tekniska kompetensen för en sådan anpassning, eller resurserna som krävs. Anpassningsprojekten kräver genom sin natur täta kontakter mellan myndigheternas juridik-, informations- och IT-avdelningar, och blir även av den anledningen omfattande.
Man försöker rädda skutan och gör en ny applikation målgrupp myndigheter med låg kompetens
Därför har Domstolsverket nu börjat utveckla en webbaserad publiceringstjänst, särskilt anpassad för författningssamlingar, som kommer göras tillgänglig för de myndigheter som vill använda det
se GITHUB
- blog 2012-aug slut bloggat
Parlamentdata - TEI
Samma resa som ovan men forskare med parlamentsdata och med ML visioner funkar det bättre?....
Kollar du på parlaments trycket så är det enkel data för forskarna för det finns ofta,,, den finns på många språk och har lite samma struktur ---> enkelt att ta fram se TEI Parla-CLARIN
TEI känns lite på samma nivå som SGML säger jag utan att testat det
- idag skapar dom svenska forskarna
- samma som Wikidata Qnummer för personer
- ett API där du kan söka när pratade Q63281996
- flera länder levererar sina corpus med samma format "ParlaMint: Towards Comparable Parliamentary Corpora"
Går det bättre med ML forskare än myndigheter?
Jag tror det dock intressant att följa... Dom finns på GITHUB är rel. enkla att prata med jag har varit med på deras konferenser och jag och @Dennis_Priskorn har haft zoom möte med dom....
Varför?
Jag gissar kunskap och en annan laguppställning, ingen diskussion om att finnas på GITHUB... (gissar projekt på Linked in är en annan early warning
)- Nota bene dom har inte färdigt levererat....
Min tes är skall man skapa självkörande bilar så pratar man inte med körskollärare utan snackar med ML kunniga.... Min tro är att vi med öppna data underskattar krav på kompetens och tror eviga kulturresor skall hjälpa.... ovan har vi en havererad > 15 årig lång kulturresa.... där jag ser enormt mycket högre teknikkunnande än jag ser i dagens Linked in drivna projekt....
@jonor japp detta är vägen framåt men vilka skall vara med på resan är min fråga om vi skall slippa långa "kulturresor och bortkastade pengar" vad kan vi lära....
- enormt hög kompetens i levererande grupp
- definiera kompetens behovet som behövs....
* certifiera folk att dom har rätt kompetens
* kulturresor är för PRO - jobba agilt med korta leveranser som @Stefan-Wallin prata om... lyssna på early warnings typ
- kan ej GITHUB
- vågar inte ha publik backlog
- ställer man krav beskriv ditt data med data som jag tycker kommunerna skall göra.... kan man inte det så har man fel kompetens....
- leverera var 3:e vecka för att få feedback loppar och köra igenom alla delar i en leverans.... sitta med en utegyms spec i ett år blir fel... 1 timme och ytterligare en timme för skapa 100 testdata....
- var beredd att det kan misslyckas
- ?!?!? en gissning är aktivera externa företag... när det gäller leverantörer av utegym hämta data där iståller för hos kommunerna... det finns vinster för leverantörerna att se var Sveriges utegym finns...
- viktigast communication communication communication - video
- kollar vi på delleverans av havererade rättsinformationssystemet 2008 dvs. dom beskriver identifierade delar med struktur.... se exempel deras handböcker man blir tårögd att allt detta blir till sand - Spotify tolkar projektet. Dom skrev vägledning för resursidentifiering och identifierare
-
-
@Magnus-Sälgö Jo, eftersom du gjort en issue på DiggSweden på Github, gäller myndighetsregler...
Däremot så gillar jag att du länkar till dina sammanställningar. Mitt förslag är att du gör en egen sammanställning i en Wiki (Wikidata.se?) och länkar till denna, precis som du nu länkar till din issue på Diggs Githubkonto. Det finns flera skäl till detta.
- Du samlar dina tankar på ett och samma ställa och kan länka till din wikisida på detta community eller andra communities istället för att få flera olika versioner av copy/paste taget ur sitt sammanhang.
- Du har fri möjlighet att editera, uppdatera och ändra ditt innehåll efter behag.
- Du har större frihet i att uttrycka dig och äger ditt innehåll. Med våra användarregler får vi inte namnge personer utanför forumet, ens om det är vår högsta chefer eller politiker.
Community Manager Sveriges dataportal och NOSAD
-
@Maria_Dalhage känns mer och mer att saker som detta borde finnas på en g0v site det verkar Taiwans digitala ledare uppmuntra
- oohps nu namngav jag dig
- oohps och du namngav mig....
- oohps nu namngav jag dig
-
@Magnus-Sälgö sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:
Min förståelse av TEI är att det är forskarvärldens lösning till att hantera ostrukturerad text med struktur och har haft kopplingar till SGML så att texten kan användas till maskininlärning NLP etc...
Ja, kanske snarare så att man märker upp text manuellt för att träna programvara som sedan kan analysera och märka upp struktur i ny text med automatik.
kollar vi på delleverans av havererade rättsinformationssystemet 2008 dvs. dom beskriver identifierade delar med struktur.... se exempel deras handböcker man blir tårögd att allt detta blir till sand - Spotify tolkar projektet. Dom skrev vägledning för resursidentifiering och identifierare
Det är märkligt att man verkar ha kommit väldigt långt i arbetet med strukturerad data, och att det nu framstår som att det vore helt bortglömt och okänt för dagens myndigheter.
dvs. skall man börja jobba med struktur i dokument så är det ett enormt kliv... jag har svårt att se att DIGG styr upp det som lägger ut sina författningar MDDFS utan metadata eller verkar sakna en egen dokumenthateringsfilosofi.... hur skall dom kunna jobba med strukturerade dokument eller vara "tankeledare" och sprida en vision... tror mer deras mål är "just another myndighet"
Klivet borde ju inte behöva vara så stort, varför inte plocka upp och fortsätta på det arbete som redan påbörjats, t.ex. i fråga om författningssamlingen.
Vi har även börjat med vår seminarieserie som vi erbjuder alla rättsinformationsproducerande myndigheter att vara med på
- fundering varför "erbjuder man" borde man inte se till att certifiera folk att dom kan hantera myndighetens författningar...
känner lite samma med Öppna data certifiera folk vad persistenta identifierare är
Låter väl som ett bra förslag att certifiera folk för den kompetens som behövs för att lösa uppgifterna. Då blir det väl tydligt vilken databeredskap man besitter.
- vi har fastnat i djävulens påfund med färgglada html sidor och web redaktörer som skall lösas allt...
- diskussionen är PDF är inte bra kanske HTML funkar....
Nu trillade poletten ned för mig gällande vad det är du har emot HTML. Det är ju vanligt med webbsidor där man mest ser till den ytliga designen utan att tänka särskilt mycket på strukturen och betydelsen i informationsinnehållet. Dock är ju HTML också ett semantiskt format med element som artikel, sektion, rubrik, stycke, interna och externa länkar osv. även om semantiken är begränsad till en fast vokabulär (en tillämpning av SGML). För det ändamålet att utöka semantiken i HTML-dokument finns väl sådant som RDF-a och JSON-LD som kan tillämpas för att påföra information på ett flexibelt sätt som är analogt med RDF.
-
@Magnus-Sälgö enligt våra villkor så får vi inom forumet nämna varandra med namn.
Community Manager Sveriges dataportal och NOSAD
-
Redaktionen för lagrummet.se svarade hur det går med lagrummet idag
- översyn av Regeringskansliet sedan några år
- hade projektet levererats enligt plan så hade de även löst att hantera upphävda myndigheter
- databasen Vägledande avgöranden finns inte som öppnadata ev. finns planer men dom vet inte status
Se hela svaret https://github.com/salgo60/open-data-examples/issues/2#issuecomment-1175362343
Har idag lyssnat på diskussioner i Almedalen
- både Google och metaverse är där och “brandar” sina varumärken och verkar vilja bygga sina nya plattformar utan att regleras
En kommun pratade från scen om att dom idag saknar stöd att kunna göra bra leveranser av Öppna data ex. hur öppna data skall levereras dom verkar känna sig övergivna…
Summa sumarum det råder leveransproblem i Svea riket Sverige internationella tech jättar har visioner och levererar
-
@Magnus-Sälgö sa i Hur skyndar vi på digitaliseringen?:
Se hela svaret https://github.com/salgo60/open-data-examples/issues/2#issuecomment-1175362343
...
I Regeringskansliet pågår sedan några år tillbaka en översyn av rättsinformationsförordningen. I samband med detta upphörde arbetet med att samla in myndigheternas rättskällor och status för lagrummet.se stannade vid att vara en länkportal.Svårt att förstå hur regeringskansliet tänker kring hur digitaliseringen ska skyndas på.
Vad handlar översynen om, hur långt har man kommit i den, och varför upphörde arbetet med att samla in rättskällorna?
Det låter som något en haverikommission eller riksrevisionen borde ta sig an att reda ut, det innebär ju ett allvarligt bakslag för digitaliseringen och effektivisering av det svenska samhället.
-
@jonor det är så mycket som känns dysfunktionellt i Almedalen igår kväll var massa politiker och GDar inbjudna av Meta på dyr middag och fick presentera sig själva och applådera varandra…. Är väl roligare än att tvätta sitt eget byk…
Jag rök ihop med en Rise forskare som jobbade med öppna data, ML och hållbarhetsområdet. På en rak fråga varför påpekar ni inte att organisationer inte levererar så var svaret ”det är inte vårt uppdrag”. Vi skildes som ovänner när jag tycker det är en skam att bidragsberoende organisationer inte bryr sig om hur våra skattepengar används…
Efter 48 timmar i Almedalen ser jag inget ljus i tunneln. På ett minglande efteråt uttrycktes att det gått så långt att någon måste rensa upp i hur det jobbas och att våga peka ut vad som är fel…
Var idag på Google sessions där GD:ar var med men även politiker jag reste frågor
- om att certifiera kompetens hos myndigheter och kommuner
- att vi måste börja prata ”samma som” och börja prata om yrket kunskapsingenjörer.
Det jag ser mer och mer är att ingen tror på myndigheter eller kommuner, den risk jag ser har hänt inom kultursektorn är att man inte kan tillsätta kompetens för att kidsen hellre jobbar hos Spotify…. Kan vi ändra på detta?
Almedalen rekommenderas jag har hittat massa spännande entreprenörer, pratat med massa folk från meta och Google som normalt är omöjliga att kontakta….
Min privata tanke är att skall något ske så är det ofta enklare att kontakta leverantörer… dom har ett helt annat driv exempel JCDecaux https://app.toasverige.se/
Gillar även https://www.healthintegrator.se https://www.insertcoin.se
Hur får vi samma leveranser av kommunens data? Hur skapar vi stjärnor hos myndigheter/kommuner och får dom glänsa? Kan vi skapa sandboxar där vi skapar testmiljöer för data? Intressanta frågor som lyftes under Googles sessions….
@jonor Kollade snabbt med en jurist och det bör kunna gå vidare till EU att Sverige inte implementerat en förordning SFS 1999:177 jag tror att dagens myndigheter är ett självspelande piano som behöver synas. Har har dom inte fixat sammanställa sina egna författningar så är det inte bara en del i kedjan som är svag
-
@Magnus-Sälgö en av de problem vi vet om och som inte kommer att lösas med handledningar är de tekniska förutsättningarna. Idag läggs ett stort ansvar på enskilda dataproducenter att själva etablera de tekniska förmågor som behövs.
Vår bedömning är att det bör införas möjlighet till alternativa tekniska publiceringsprocesser som är enkla. Vi har gjort en analys av de tekniska förvaltningsgemensamma förutsättningar för tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data från den offentliga förvaltningen.
Analysen hittar du på vår webbplats, https://www.digg.se/analys-och-uppfoljning/publikationer/publikationer/2022-03-09-tekniska-forutsattningar-for-oppna-data -
Något jag tycker saknas också är en tydlig budgetering för utveckling av öppen källkod och öppna data.
Jag förstår inte av budgetposterna vilka resurser som satsas på relevanta områden för teknikutveckling inom digitalisering, strukturerade och länkade data.
Går det att gräva djupare i kategorierna på något vis och få en bild av vilka utvecklingsprojekt som drivs i praktiken eller koppla dem till en särskild fråga man är intresserad av?
Det kanske skulle behövas nya och tydligare kategorier och avgränsningar för budgetering av utvecklingsområden inom digitalisering?
-
Infrastrukturdepartementets utgiftsområden
-
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
-
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
-
Utgiftsområde 21 Energi
-
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
-
-
Infrastrukturdepartementets anslag inom utgiftsområde 2
- 1:18 Myndigheten för digital förvaltning
-
Infrastrukturdepartementets anslag inom utgiftsområde 6
- 4:1 Elsäkerhetsverket
-
Infrastrukturdepartementets anslag inom utgiftsområde 21
-
1 Energi
-
1:1 Statens energimyndighet
-
1:2 Insatser för energieffektivisering
-
1:3 Insatser för förnybar elproduktion
-
1:4 Energiforskning
-
1:5 Laddinfrastruktur längs större vägar
-
1:6 Energimarknadsinspektionen
-
1:7 Energiteknik
-
1:8 Elberedskap
-
1:9 Avgifter till internationella organisationer
-
1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning
-
-
-
Infrastrukturdepartementets anslag inom utgiftsområde 22
-
1 Transportpolitik
-
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
-
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
-
1:3 Trafikverket
-
1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
-
1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
-
1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser
-
1:7 Trafikavtal
-
1:8 Viss internationell verksamhet
-
1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut
-
1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
-
1:11 Trängselskatt i Stockholm
-
1:12 Transportstyrelsen
-
1:13 Trafikanalys
-
1:14 Trängselskatt i Göteborg
-
1:15 Sjöfartsstöd
-
1:16 Internationell tågtrafik
-
1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst
-
-
2 Politiken för informationssamhället
-
2:1 Post- och telestyrelsen
-
2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning
-
2:3 Grundläggande betaltjänster
-
2:4 Informationsteknik och telekommunikation
-
2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
-
-
-
-
@jonor tror det skall ESV datalabb fixa
Jag byggde ESV:s staging area på 90 talet och sedan hade vi en programvara som man kunde analysera datat med .... hoppas dom kommit längre....
-
@Magnus-Sälgö Tack för tipset, ska se om jag kan hitta något där.
