Vad krävs för att skapa en effektiv och värdeskapande offentlig sektor?

[Maria_Dalhage]

I en debattartikel i DN https://www.dn.se/debatt/stoppa-it-haverierna-i-svensk-offentlig-sektor/ listar författarna följande åtgärdspunkter för att skapa en effektiv och värdeskapande offentlig sektor.

Håller ni med och vilka av dessa punkter ger störst effekt?

● Lägg ner samtliga projekt som pågått i flera år utan att ha testats på riktiga användare.

● Inför krav på samtliga offentliga organisationer som upphandlar nyutveckling att släppa resultaten som öppen källkod, så att vi slipper finansiera samma system i 290 kommuner och i myndigheterna.

● Minska storleken på upphandlingar så att fler av techföretagen kan vara med och konkurrera med de stora konsultföretagen.

● Kräv att samtliga myndigheter och kommuner kan kommunicera via öppna API:er, vilket möjliggör för den privata marknaden att bygga de verktyg som behövs, samt öka insyn och förhindra inlåsning.

● Kräv att alla upphandlingar genomförs med agila metoder, det vill säga med användaren i centrum och i små steg vilket förhindrar dessa gigantiska upphandlingar och långa ledtider och minskar vår sårbarhet.

● Initiera en kartläggning av vår it-sårbarhet. Det saknas i princip i dag. Initiativet bör resultera i en konkret åtgärdsplan.

● Etablera en it-haverikommission som analyserar de haverier som inträffar. Varje haveri måste leda till en kompetensutveckling som kommer andra till del, så att varje incident stärker – inte försvagar – samhället.

[jonor]

@maria_dalhage Intressant artikel och bra lista över åtgärdspunkter, flertalet borde ses som självklarheter sedan länge kan jag tycka, och om så inte redan är fallet snarast som tecken på missförhållanden inom offentlig verksamhet. Det skulle vara en intressant med en uppföljning av hur det ser ut i dagsläget i jämförelse med punkterna på listan, och i vilken mån det skiljer sig mellan olika institutioner och verksamheter.

Punkt 1 är kanske relevant för dataportalen? I vilken mån har praktisk användning testats och demonstrerats?

Punkt 2, Finansiering av öppen källkod är en intressant fråga tycker jag. Vilka exempel finns på upphandlad nyutveckling som publicerats som öppen källkod? Hör kanske dataportalen till dem?

Punkt 3, Vet inte riktigt hur de praktiska förutsättningarna ser ut för mindre respektive större upphandlingar. Finns upphandlingar och omfattningen av dessa redovisade som öppna data om man vill göra en kvantitativ översikt?

[En före detta användare]

@maria_dalhage skapa en laguppställning som har rätt kompetens....

Idag ser jag för mycket att man famlar i mörkret och inte tar in kompetenta personer, köper in konsulter som bara pratar och inte levererar.... finns en naiv tro att nya kompetenser kan den befintliga organisationen skaka fram utan att nyanställa är min känsla ( 4 kommuner gav mig ärendenummer när jag fråga om öppna data vilket för mig tyder på omognad)

• skall man skapa självstyrande bilar så går man inte till en körskola och letar kompetens utan det är ML folk man behöver etc... idag känns det att myndigheter tror att befintlig laguppställning tar steget.... IKEA lyfte ut 7500 personer och skapar KG team
  • det vi ser med kultursektorn som jag uppfattar gjort detta misstag att befintliga arkivarier skall bli digitala proffs är efter 10 år inget händer.... DIGISAM kom med en termlista med typ 13 ord efter 10 år där man definiera exempelvis data... vi ser mer och mer frustration se video jag är lite rädd att myndigheterna gör om samma misstag...
    • det sorgliga i denna ekvation är att kultursektorn nu sitter med ett B-lag och har svårt att anställa folk... ryktet säger att många utlysta tjänster inte blir tillsatta och jag gissar att organisationer som Digisam, Riksarkivet konkurrerar om samma kompetenser som Spotify, Google etc. och då är det svårt att lönemässigt bjuda upp till dans...

Ser att vi har bättre fart när vi pratar med ML folk om riksdagstryck länk diskussion om partitillhörighet, än då jag haft oändliga samtal med kommuner om att ge oss öppna data om något så enkelt som ett utegym ....

[Björn Hagström]

@salgo60-ej-aktiv Så det behövs ny kompetens inom offentlig sektor men det finns inga att anställa. Hur tycker du man ska lösa detta dilemma?

[Maria_Dalhage]

@jonor Intressanta reflektioner. Håller med om punkt 2 och 3 samt vill komplettera med punkt 4.

Gällande Dataportalen tänker jag såhär: Dataportalen uppkom ur det verkliga behovet att kunna ens kunna hitta datamängderna. Samtliga länder i EU har därför en skyldighet att tillhandahålla en dataportal. DIGG ansvarar för Sveriges dataportal. En annan utmaning kopplat till att hitta data, därför har vi DCAT AP SE som rimmar med DCAT AP som EU har. Visst, det saknas fortfarande data och det finns förbättringspotential både avseende metadata och dokumentation. Jag ser detta mer som ett processarbete hos de 750 potentiella offentliga organisationer som ska dela sina data och göra dessa sökbara i dataportalen än som att dataportalen inte behövs. Den behövs och det offentliga behöver tillsammans se till att man kan hitta den data man söker där.

[Maria_Dalhage]

@salgo60-ej-aktiv Kompetens, kultur och incitament spelar definitivt in i ekvationen om vi lyckas eller misslyckas med digitaliseringen. När vi pratar om digitalisering frikopplat från de olika verksamheterna blir det ju abstrakt och det är svårt att prioritera det abstrakta. När dessutom flera saknar antingen kunskap om teknik eller kunskap om verksamhet blir det svårt att mötas. Så vi får ta det stegvis och börja göra skillnad där vi står. Dialogen mellan offentlig sektor, privat sektor och allmänheten är en bra start så att vi åtminstone kan förstå varandras förväntningar, utmaningar och begränsningar.

När flera av de, av EU definierade värdefulla datamängder blir öppna data tror jag att vi kommer att se mer datadriven utveckling och som en positiv effekt, fler datamängder från övriga aktörer som själva har behov och som ser att att datadelning gör skillnad.

Gällande arkivarier: När vi startade med NOSAD trodde vi att utvecklare var en intresserad målgrupp, särskilt gällande diskussioner kring open source. Efter snart två år har jag insett att den mest erfarna, nyfikna och kunniga rollen innehas av ARKIVARIER! Förståelsen för sambandet mellan öppna standarder, öppna data och öppen källkod kommer naturligt för dem som jobbar med att bevara data över tid.

[Ainali]

@maria_dalhage Punkt 2 är den som nog både är enklast att implementera utan stora kostnader.

Det kräver ju i första steget inte ens att upphandlande part förändrar sitt arbetssätt utan är ju "bara" ett par rader extra i upphandlingen.

Det finns heller ingen prestigeförlust för någon (som punkt 1 kan leda till), ny kompetens hos upphandlande part (som det nog gör i punkt 3 och 5) eller nya projekt/organisationer (som i punkt 4, 6 och 7).

[Maria_Dalhage]

@ainali Sant, sant under förutsättning att det som byggs har en god dokumentation och att man bygger för att det faktiskt ska gå att återanvända. Här vill jag applådera DIGG som faktiskt har en policy för utveckling av programvara sedan 2019 som säger att verksamheten ska säkerställa att det som anskaffas också ska kunna licensieras som öppet och delas.

Men jag tror att en stor vinst kommer uppstå om myndigheter funderar över vilka API:er de faktiskt har och börjar tillgängliggöra dessa för andra. I de verksamheter där offentlig sektor har gemensamma livshändelser med många olika aktörer- offentliga som privata skulle vi kunna korta handläggningstider betydligt och få helt nya tjänster om vi delade fler API:er. Bankerna har ju varit framgångsrika på detta plan när de låter privata affärssystem koppla upp sig mot sina system. Tror också att Skatteverket kan inspirera inom detta område.

[En före detta användare]

Detta inlägg är raderat!

[Maria_Dalhage]

@salgo60-ej-aktiv Jag delar upp mitt svar i olika svar för att göra det lättare att kommentera på.

Jag börjar att kommentera på lång svarstid på trådar. Här får gärna andra hoppa in och resonera med dig för detta är något som jag vill få feedback på och gärna från flera.

Jag är en av de som bevakar forumet (Moderator). Syftet med forumet är att erbjuda en diskussionsyta i anslutning till dataportalen för att just diskutera API:er, data, öppen källkod och standarder samt annat som är centralt i gällande digitalisering hos offentlig sektor. Helt enkelt
mötesplats där vi hjälper varandra genom att när vi ser en fråga eller ett behov och kan svara så gör vi det.
Syftet med forumet är inte att vara en publik info@digg.se (även om det i sig också är en spännande tanke.), utan att skapa en gemenskap, Community känsla där vi alla är på samma team.

Just inlägget med hundrastgårdar har jag noterat och inte kommenterat på eftersom jag inte har svaret. Den balansgång som vi har på DIGG är att svara skyndsamt när det kan anses vara en inkommen handling. Samtidigt kan jag känna att jag "brusar" om jag inte har något innehåll. Det är ju inte mig man vill prata med utan får svar på en specifik fråga.

Frågan är om DIGG förväntas kommentera alla trådar eller om vi ska gå in så sällan det bara går om vi inte har något särskilt att tillägga. Vad tycker du?

Vill samtidigt ge dig en eloge för att du är bra på att återuppta trådar, hänvisar till tidigare inlägg och hålla vissa diskussioner levande. Vilka förväntningar har vi på varandra i forumet och på DIGG särskilt som moderator av forumet?

[Maria_Dalhage]

@salgo60-ej-aktiv Du skriver: Är inte er "produkt" fel positionerad.... lyssna på hur ett företag som Linkedin... var är er kunskapsgraf för lediga jobb.... som kan pluggas in i detta? finns det en roadmap så dom känner att dom vill prata med er 2022?

Eftersom jag är en DIGG:are 2022 så är jag inte lämplig att svara på denna men samma affärstänk gäller i år som förra. Af har dialoger med alla stora aktörer på arbetsmarknaden. Vi är ju i samma ekosystem. Däremot skräddarsyr Af inte sina öppna data-lösningar mot en specifik aktör, utan det som Af lägger ut i dataportalen blir generiskt och är i detta fall en logik anpassad till myndighetens interna system och uppdrag. Af har privata aktörer som använder sig av Afs taxonomistruktur, eftersom den tillkommit genom överenskommelser med rekryteringsföretag, branschorganisationer m.m.
Ett komplement till Taxonomi-API:et är https://atlas.jobtechdev.se/page/explore.html#concept=jXUQ_rUV_iBv
Denna tjänst gör syftar till att göra det lätt för en människa att navigera runt och se hur kopplingarna funkar.

[jonor]

@maria_dalhage sa i Vad krävs för att skapa en effektiv och värdeskapande offentlig sektor?:

@jonor Intressanta reflektioner. Håller med om punkt 2 och 3 samt vill komplettera med punkt 4.

Gällande Dataportalen tänker jag såhär: Dataportalen uppkom ur det verkliga behovet att kunna ens kunna hitta datamängderna. Samtliga länder i EU har därför en skyldighet att tillhandahålla en dataportal. DIGG ansvarar för Sveriges dataportal. En annan utmaning kopplat till att hitta data, därför har vi DCAT AP SE som rimmar med DCAT AP som EU har. Visst, det saknas fortfarande data och det finns förbättringspotential både avseende metadata och dokumentation. Jag ser detta mer som ett processarbete hos de 750 potentiella offentliga organisationer som ska dela sina data och göra dessa sökbara i dataportalen än som att dataportalen inte behövs. Den behövs och det offentliga behöver tillsammans se till att man kan hitta den data man söker där.

Naturligtvis är det bra att det finns en samlad översikt över datamängder, samtidigt kan jag få intrycket av att verksamheten är i hög grad driven av EU-direktiv som man är av nöden tvingad att genomföra, och i övrigt sitter och väntar passivt på. T.ex. ser man till att uppfylla DCAT-AP, men engagerar sig inte ytterligare i kvaliteten på innehållet, utan hänvisar till att annan part ska se till att uppfylla detta, vilket förmodligen inte sker förrän nya tvingande direktiv införs.

Här vill jag applådera DIGG som faktiskt har en policy för utveckling av programvara sedan 2019 som säger att verksamheten ska säkerställa att det som anskaffas också ska kunna licensieras som öppet och delas.

Håller med om att detta är mycket positivt.
Hur kan jag följa aktivitetsnivån för utvecklingsarbetet med EntryScape apropå det? Läggs det resurser på att åtgärda de synpunkter som har postats angående sökfunktioner och stöd för inmatning av metadata?

Angående diskussionsämnet för tråden så kunde det kanske vara bra att numrera punkterna i det ursprungliga inlägget, så att det blir lättare att referera enskilda punkter.

Vad krävs för att skapa en effektiv och värdeskapande offentlig sektor?/post/1435:

1. Lägg ner samtliga projekt som pågått i flera år utan att ha testats på riktiga användare.

2. Inför krav på samtliga offentliga organisationer som upphandlar nyutveckling att släppa resultaten som öppen källkod, så att vi slipper finansiera samma system i 290 kommuner och i myndigheterna.

3. Minska storleken på upphandlingar så att fler av techföretagen kan vara med och konkurrera med de stora konsultföretagen.

4. Kräv att samtliga myndigheter och kommuner kan kommunicera via öppna API:er, vilket möjliggör för den privata marknaden att bygga de verktyg som behövs, samt öka insyn och förhindra inlåsning.

5. Kräv att alla upphandlingar genomförs med agila metoder, det vill säga med användaren i centrum och i små steg vilket förhindrar dessa gigantiska upphandlingar och långa ledtider och minskar vår sårbarhet.

6. Initiera en kartläggning av vår it-sårbarhet. Det saknas i princip i dag. Initiativet bör resultera i en konkret åtgärdsplan.

7. Etablera en it-haverikommission som analyserar de haverier som inträffar. Varje haveri måste leda till en kompetensutveckling som kommer andra till del, så att varje incident stärker – inte försvagar – samhället.

[Maria_Dalhage]

@jonor Gillar dina reflektioner! Och kan helt hålla med om att viss utveckling känns som att jobba lera. Men alla offentliga verksamheter sitter verkligen i en situation där de behöver prioritera vad de ska lägga pengarna på och öppna data har inte legat högst på priolistan. När dessutom det rådet oklarheter kring vilka datamängder som enligt lag ska bli kostnadsfria så kan det upplevas som att lite händer. (Och det stämmer ju. Det är ju bara att räkna antal datamängder). Det tar en tag att förstå och anpassa sig efter ny standard.

Det är inte DIGG som ska sätta metadata på datamängderna utan de övriga offentliga verksamheterna. Kan DIGG säkerställa efterlevnaden och kvalitéten? Teoretiskt ja, men om jag resonerar lite, inte utifrån min tjänstemannaroll på DIGG, utan som privatperson ser jag inte varför en myndighet som DIGG med en pyttebudget i förhållande till Arbetsförmedlingen eller Skatteverket ska ta ansvar för deras data, kod eller andra digitala resurser. Det är ju myndigheterna och kommunerna med de digitala resurserna som ska säkerställa att deras data, API:er och öppna källkod går att (åter-)använda. PSI-lagstiftningen har funnits i ungefär 10 år och sedan 2017 har regeringen pratat om att myndigheterna ska jobba open source. DIGG etablerades först hösten 2018.

Behövs då DIGG? Jag tycker det. Myndigheten har en uttalad roll att verka sammanhållande och koordinera övriga myndigheter. Sverige har nu en dataportal, en DCAT-AP standard, en DCAT AP-Processor (ett open sourceverkytg för att automatiskt sätta metadata på datamängder). Vi har en Rest API-profil. Nationella vägledningar, nationella byggstenar (en hel infrastruktur baserad på open source), eID-federation m.m. Det är en bra start. Dessutom den dialog som vi kan ha med allmänheten och andra myndighetspersoner genom exempelvis detta forum skapar förutsättningar för oss (offentlig sektor) att jobba mer proaktivt. Är det inte ganska fantastiskt att en användare som du kan påverka en hel del. Bl.a. ledde ju dina inlägg till att vi justerade om nosad.se. Kan vi agera snabbat så gör vi det. Ibland tar det länge tid.

[jonor]

Detta inlägg är raderat!

[Jonas Nordqvist]

@maria_dalhage Debattörerna jämför utvecklingsprojekt på myndigheter vars underliggande processer är sen sekelskiftet med helt nya idéer som Spotify, Klarna etc. Jämförelsen haltar rejält av en rad olika anledningar. I grunden visar här debattörerna på en avsaknad av hur offentliga organisationer bedriver IT-utveckling. Det finns självklart stora förbättringsmöjligheter, men artikelns åtgärdspunkter är varesig verklighetsanknutna eller realistiska. Det är tråkigt att denna går en obesvarad framtid till mötes.

1. Man kan tycka att det vore lämpligt att lägga ner projekt som pågått i flera år utan att ha testats på användare. Men det är inget kriterium i sig. Man lägger ner projekt när man inser att projektet inte är lönsamt eller inte kommer ge den effekt som avses. Det kan det finnas en rad olika anledningar till. Ena har till exempel pågått i snart flera år utan tillsyns test på användare. Bör man lägga ner det. Nej.

2. De offentliga organisationer som upphandlar nyutveckling gör det för att deras verksamhetsprocess ofta är unik eller vill göra något unikt. Samtidigt som de har pengar och resurser för att göra detta. Deras argument att släppa resultat som öppen källkod faller då, när koden stödjer en unik process som ingen annan är intresserad av. De flest andra små myndigheter köper färdiga lösningar och ingen nyutveckling.

3. Debattörerna tror att många upphandlingar är för stora. Det finns säkert anledningar till att vissa upphandlingar är stora. Om dessa är fel, kan jag hålla med. De flesta är dock säkerligen mycket små.

4. Intressant, men att "krav" kommer det aldrig kunna bli. Ibland vill en myndighet ha hela kunden och det finns anledningar till det.

5. Återigen så tror debattörerna att stora upphandlingar genomförs obra generellt. I verkligheten sköts väl de flesta stora upphandlingarna bra?

6. De preciserar intre vad de menar med IT-sårbarhet. Är det att göra stora upphandlingar eller inte använda agila metoder? Konstigt förslag.

7. Varje haveri leder redan idag till en otrolig kompetensutveckling. De offentliga organisationer som misslyckats med projekt är otroligt försiktiga och noggranna när de ska göra nästa. Och varje haveri leder till att andra blir mer försiktiga och noggranna. Man behöver inte veta exakt vad som gick fel i respektive fall.

[Nina_Berlin]

@jonas-nordqvist sa i Vad krävs för att skapa en effektiv och värdeskapande offentlig sektor?:

Man kan tycka att det vore lämpligt att lägga ner projekt som pågått i flera år utan att ha testats på användare. Men det är inget kriterium i sig. Man lägger ner projekt när man inser att projektet inte är lönsamt eller inte kommer ge den effekt som avses. Det kan det finnas en rad olika anledningar till. Ena har till exempel pågått i snart flera år utan tillsyns test på användare. Bör man lägga ner det. Nej.

Jag håller inte med om att Ena inte testar på användare. Jag kan inte hela Ena, men Byggblock API-hantering jobbar vi nära i teamet för Sveriges dataportal. Vi realiserar mycket av det som finns i byggblockets roadmap. Två exempel i närtid är https://dev.dataportal.se/ och den nationella REST API-profilen. Vi har just haft profilen ute på remiss, just för att få in feedback och input från användarna.

[Björn Hagström]

@maria_dalhage Något DIGG kan göra är att använda sin föreskriftsrätt och sedan arbeta aktivt med att bedöma publicerad metadata och poängsätts denna. Det skulle då bli en drivkraft för dataägare att bli bättre.

[Maria_Dalhage]

@björn-hagström bra förslag Björn!

[Maria_Dalhage]

@jonas-nordqvist bra inspel. Jag tänker att det som är syftet med att skriva en debattartikel är att just väcka debatt och precis som du skriver känns vissa av punkterna mer realistiska och värda att eftersträva än andra.

Punkt 2 vill jag debattera: DIGG har sedan 2019 en policy som säger att det vi anskaffar i första hand ska vara öppen källkod, och vidare att det vi utvecklar ska licensieras som öppen källkod. Detta rimmar med vad som står i Regeringens digitaliseringsstrategi (2017), vad som står i Regeringsuppdrag kopplat till Ena och vad EU:s ministrar skrivit under i olika deklarationer senaste Strassburgdeklarationen som skrevs under i mars i år. Det som är unika processer hos olika myndigheter kan vi behålla och med öppen källkod kan vi ju vidareutveckla och modifiera. Men om jag tittar på alla de projekt som jag har deltagit i eller lett. Vi är sällan så unika som vi vill tro, och viljan att hitta gemensamma nämnare med andra gör att vi blir dåliga på att samarbeta.

Punkt 7 håller jag helt med dig om!

Punkt 4 kanske är den viktigaste punkten. Skatteverket har kommit långt här och har nu till och med en egen kategori i detta Community för att leverera API-först!