Inlägg skapade av Maria_Dalhage

@jonas-nordqvist ska höra mig för om de deltar.

@jonas-nordqvist: Nu har vi fått lite mer information.

Inom kort påbörjas förhandlingar om lagförslaget, och dessa kommer sannolikt sträcka sig in på Sveriges EU-ordförandeskap 2023. E-hälsomyndigheten har påbörjat analys av förslaget och i dialog med regeringskansliet har blivit ombedda att bjuda in till en första myndighetssamverkan 25 maj. Några av de myndigheter förutom DIGG som blivit inbjudna är Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Ivo, Vårdanalys IMY samt Vinnova. Hoppas att det kommer mer info i denna tråd efter den 25 maj.

@björn-hagström Bra sammanfattat! Som jag uppfattar pågående arbete så är det en mognadstrappa som vi befinner oss på. Steg ett är att överhuvudtaget möjliggöra att data kan göras sökbar på ett och samma ställe. Steg två är att säkerställa att det som läggs upp håller rätt kvalitet.

@jonor: Dina synpunkter är relevanta och jag funderar på hur vi kan smala ihop dina olika exempel så att det blir lätt att återfinna. (Så att vi senare kan gå tillbaka och se om vi blir bättre). Om du har möjlighet att lägga lite mer tid på detta hör gärna av dig till mig på maria.dalhage@digg.se så kan vi ha en kort avstämning.

@magnus-broden Snyggt! Vi får se till så att det blir sökbart på offentligkod.se (under https://nosad.se).

Finns det någon annan i forumet som har mer information, någon från eHälsosidan?

"De flesta kommuner i Sverige möter liknande digitala behov och utmaningar. Vi gör ofta investeringar i samma teknik och lösningar. Tänk om vi kunde hitta ett mer effektivt sätt att samarbeta och kanske till och med samfinansiera digitala lösningar? Eller har ett mer ingående och effektivt användande och delande av öppen källkod?"

Så presenteras H22cityexpo. Samma resonemang gäller för hela offentlig sektor. Kom och delta!

https://www.h22cityexpo.se/program/samverkan-samfinansiering-och-oppen-kallkod

Regeringskansliet bjuder via NOSAD in till en dialog med civilsamhället om möjligheterna med digitalisering, öppna data och samverkan.

Under eventet Hur kan civilsamhället och offentlig sektor samarbeta kring digital information? kommer vi att presentera den nya datalagen, dela goda exempel kring hur man kan jobba med öppna data, och ge er verktyg till fortsatt dialog och kommunikation bl.a. genom att presentera Sveriges dataportal och dess diskussionsforum som är öppet för alla. Vi kommer dessutom att presentera konceptet MIK-jam – ett skapande event för att ta fram nya koncept och främja dialog och lärande kring exempelvis öppna data.

I gruppdiskussioner reder vi ut: Hur kan vi hjälpa varandra med att använda information från myndigheter som är öppna data?

Presenterande organisationer utgörs i skrivande stund av Regeringskansliet, DIGG, Interaktiva rum, Region Sörmland, NOD – Nationellt organ för dialog och
samråd mellan regeringen och det civila samhället.

Länk till event: https://www.goto10.se/event/nosad-natverkande-kring-oppna-data-och-oppen-kallkod-7/

Välkomna!

Under denna workshop fanns möjlighet att bättre förstå det strategiska landskapet för ökad delning och nytta av data och varför man pratar om data som en strategisk resurs.

EU-kommissionen, infrastrukturdepartementet och representanter för de olika regeringsuppdragen som ingår i den nationella datastrategin deltog.

Topics:

• Den nationella datastrategin | Infrastrukturdepartementet
• The European Commission’s vision of data spaces in Europe
• DIGG:s datauppdrag
• Datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande | Arbetsförmedlingen
• En statlig infrastruktur för bilddata | E-hälsomyndigheten
• Kunskap om elektrifieringen av transporter | Statens väg- och transportforskningsinstitut
• Data från satelliter för hållbar utveckling | Rymdstyrelsen
• Delning och nyttiggörande av data för smart statistik | Statistikmyndigheten SCB.

Inspelning och presentationer hittar ni på https://nosad.se

Ni som deltog, Några reflektioner?

Inspelning till eventet hittar ni på https://nosad.se

@jonas-nordqvist bra inspel. Jag tänker att det som är syftet med att skriva en debattartikel är att just väcka debatt och precis som du skriver känns vissa av punkterna mer realistiska och värda att eftersträva än andra.

Punkt 2 vill jag debattera: DIGG har sedan 2019 en policy som säger att det vi anskaffar i första hand ska vara öppen källkod, och vidare att det vi utvecklar ska licensieras som öppen källkod. Detta rimmar med vad som står i Regeringens digitaliseringsstrategi (2017), vad som står i Regeringsuppdrag kopplat till Ena och vad EU:s ministrar skrivit under i olika deklarationer senaste Strassburgdeklarationen som skrevs under i mars i år. Det som är unika processer hos olika myndigheter kan vi behålla och med öppen källkod kan vi ju vidareutveckla och modifiera. Men om jag tittar på alla de projekt som jag har deltagit i eller lett. Vi är sällan så unika som vi vill tro, och viljan att hitta gemensamma nämnare med andra gör att vi blir dåliga på att samarbeta.

Punkt 7 håller jag helt med dig om!

Punkt 4 kanske är den viktigaste punkten. Skatteverket har kommit långt här och har nu till och med en egen kategori i detta Community för att leverera API-först!

@björn-hagström bra förslag Björn!

Göteborgs universitetsbibliotek (GUB:s) beslut att använda öppen källkodslösning var ett rent affärsmässigt beslut som togs för att möjliggöra operativ och strategisk flexibilitet genom att ta kontroll över utvecklingen av ett verksamhetskritiskt system. Detta tack vare att GUB har en egen utvecklingsavdelning och vana att delta i öppen källkodsprojekt.

Artikeln beskriver även problematik kring upphandling av standardiserade proprietära systemlösningar som GUB gjorde innan, vilket ledde till oförutsedda kostnader som inte uppdagas vid upphandlingsförfarandet.
Göteborgs universitetsbibliotek: episodisk digital transformation

RISE vill informera om och sondera intresse kring en test- & demonstrationsmiljö för programvara som används, eller övervägs att anskaffas av offentliga organisationer på kommunal, regional eller statlig nivå. Denna miljö kan erbjuda kapacitet och förmågor för testning och kvalitetssäkring av programvarukomponenter både i isolation och i integration utifrån aktuella kravställningar.

Motivet till denna test- och demonstrationsmiljö följer av eSams arbete med att identifiera och testa programvara för en kommunikations- och samarbetsplattform som är förenlig med rådande krav för hantering av datamängder och personuppgifter. Undersökningen pekar på att ett flertal programvaror kommer att behöva integreras för att motsvara dagens helhetslösningar. Med detta följer behov av att kunna testa och kvalitetssäkra integrationer däremellan, men även generellt kring både funktionella och icke-funktionella krav.

Med test- och demonstrationsmiljön skapas möjlighet att utföra denna form av test- och kvalitetssäkring, både initialt och löpande allt efter som nya versioner av programvaror släpps och introduceras. Likaså kan det komma tillfällen när ett eller flera verktyg behöver bytas ut eller jämföras mot alternativa lösningar. Därtill följer även nödvändigheten av att kunna testa anpassningar utifrån enskilda myndigheters behov av integrationer och särskilda kravställningar.

RISE avser utveckla, underhålla och facilitera test- och demonstrationsmiljön utifrån behov och önskemål från de offentliga aktörer som väljer att bli medlemmar. RISE kommer kunna bidra med befintlig expertis och testkapacitet kring ex. cybersäkerhet och användarvänlighet men även genom forskning utveckla ny kunskap som kommer alla till dels. Medlemmarna får möjlighet att dela behov, kunskap och erfarenheter som kan ligga till grund för samverkan kring anskaffning och förvaltning av programvaror. Relativa och skalbara medlemsavgifter utifrån en medlems storlek och förutsättningar kommer att utgöra grunden för en långsiktig och hållbar finansiering.

Den 11e maj mellan 08.30-09.30 kommer vi att hålla ett öppet och virtuellt informationsmöte för att berätta mer om test- och demonstrationsmiljön. Anmälan görs via denna länk:
https://www.trippus.se/web/registration/Registration.aspx?view=registration&idcategory=AB0ILBCxLsOZL7vBJlny-o6P9oPAU4Rx2-gRIuxA34X7DkMxJD_TpigFQf4gYAWlo4J3XSZQnjNk&ln=swe

Om ni är intresserade att redan nu veta mer, rekommenderar vi att titta på en kortare presentation vi ar sammanställt (se https://www.youtube.com/watch?v=N9zxbPFf6to), men även återkomma med alla typer av frågor. Test- och demonstrationsmiljön är till för er, både som en resurs och en mötesplats där ni ställer kraven.

@jonor Gillar dina reflektioner! Och kan helt hålla med om att viss utveckling känns som att jobba lera. Men alla offentliga verksamheter sitter verkligen i en situation där de behöver prioritera vad de ska lägga pengarna på och öppna data har inte legat högst på priolistan. När dessutom det rådet oklarheter kring vilka datamängder som enligt lag ska bli kostnadsfria så kan det upplevas som att lite händer. (Och det stämmer ju. Det är ju bara att räkna antal datamängder). Det tar en tag att förstå och anpassa sig efter ny standard.

Det är inte DIGG som ska sätta metadata på datamängderna utan de övriga offentliga verksamheterna. Kan DIGG säkerställa efterlevnaden och kvalitéten? Teoretiskt ja, men om jag resonerar lite, inte utifrån min tjänstemannaroll på DIGG, utan som privatperson ser jag inte varför en myndighet som DIGG med en pyttebudget i förhållande till Arbetsförmedlingen eller Skatteverket ska ta ansvar för deras data, kod eller andra digitala resurser. Det är ju myndigheterna och kommunerna med de digitala resurserna som ska säkerställa att deras data, API:er och öppna källkod går att (åter-)använda. PSI-lagstiftningen har funnits i ungefär 10 år och sedan 2017 har regeringen pratat om att myndigheterna ska jobba open source. DIGG etablerades först hösten 2018.

Behövs då DIGG? Jag tycker det. Myndigheten har en uttalad roll att verka sammanhållande och koordinera övriga myndigheter. Sverige har nu en dataportal, en DCAT-AP standard, en DCAT AP-Processor (ett open sourceverkytg för att automatiskt sätta metadata på datamängder). Vi har en Rest API-profil. Nationella vägledningar, nationella byggstenar (en hel infrastruktur baserad på open source), eID-federation m.m. Det är en bra start. Dessutom den dialog som vi kan ha med allmänheten och andra myndighetspersoner genom exempelvis detta forum skapar förutsättningar för oss (offentlig sektor) att jobba mer proaktivt. Är det inte ganska fantastiskt att en användare som du kan påverka en hel del. Bl.a. ledde ju dina inlägg till att vi justerade om nosad.se. Kan vi agera snabbat så gör vi det. Ibland tar det länge tid.

@salgo60-ej-aktiv Du skriver: Är inte er "produkt" fel positionerad.... lyssna på hur ett företag som Linkedin... var är er kunskapsgraf för lediga jobb.... som kan pluggas in i detta? finns det en roadmap så dom känner att dom vill prata med er 2022?

Eftersom jag är en DIGG:are 2022 så är jag inte lämplig att svara på denna men samma affärstänk gäller i år som förra. Af har dialoger med alla stora aktörer på arbetsmarknaden. Vi är ju i samma ekosystem. Däremot skräddarsyr Af inte sina öppna data-lösningar mot en specifik aktör, utan det som Af lägger ut i dataportalen blir generiskt och är i detta fall en logik anpassad till myndighetens interna system och uppdrag. Af har privata aktörer som använder sig av Afs taxonomistruktur, eftersom den tillkommit genom överenskommelser med rekryteringsföretag, branschorganisationer m.m.
Ett komplement till Taxonomi-API:et är https://atlas.jobtechdev.se/page/explore.html#concept=jXUQ_rUV_iBv
Denna tjänst gör syftar till att göra det lätt för en människa att navigera runt och se hur kopplingarna funkar.

@salgo60-ej-aktiv Jag delar upp mitt svar i olika svar för att göra det lättare att kommentera på.

Jag börjar att kommentera på lång svarstid på trådar. Här får gärna andra hoppa in och resonera med dig för detta är något som jag vill få feedback på och gärna från flera.

Jag är en av de som bevakar forumet (Moderator). Syftet med forumet är att erbjuda en diskussionsyta i anslutning till dataportalen för att just diskutera API:er, data, öppen källkod och standarder samt annat som är centralt i gällande digitalisering hos offentlig sektor. Helt enkelt
mötesplats där vi hjälper varandra genom att när vi ser en fråga eller ett behov och kan svara så gör vi det.
Syftet med forumet är inte att vara en publik info@digg.se (även om det i sig också är en spännande tanke.), utan att skapa en gemenskap, Community känsla där vi alla är på samma team.

Just inlägget med hundrastgårdar har jag noterat och inte kommenterat på eftersom jag inte har svaret. Den balansgång som vi har på DIGG är att svara skyndsamt när det kan anses vara en inkommen handling. Samtidigt kan jag känna att jag "brusar" om jag inte har något innehåll. Det är ju inte mig man vill prata med utan får svar på en specifik fråga.

Frågan är om DIGG förväntas kommentera alla trådar eller om vi ska gå in så sällan det bara går om vi inte har något särskilt att tillägga. Vad tycker du?

Vill samtidigt ge dig en eloge för att du är bra på att återuppta trådar, hänvisar till tidigare inlägg och hålla vissa diskussioner levande. Vilka förväntningar har vi på varandra i forumet och på DIGG särskilt som moderator av forumet?

Ytterligare ett tillkännagivande (eng. declaration) från EU:s regeringar. Denna gång från mars 2022.

https://presidence-francaise.consilium.europa.eu/media/r2llhdiw/declaration-strasbourg17-03-en-vfinale.pdf

The European Ministers responsible for public administration, public transformation and the civil service, with the support of the European Commission, declare their intention

To promote open source software within public administrations and their sharing, by:

• Recognising the major role played by secure open source solutions in the transformation of public administrations, which allow for the pooling of investments among multiple organisations, offer transparency and interoperability by default and guarantee control over the technologies used as well as greater technological independence;

• Leveraging open source solutions to strengthen collaboration between public administrations, by promoting the sharing of such solutions created or used by administrations within the European Union;

• Promoting a fair redistribution of the value created by open source solutions, especially for those who produce and share open source code.

@ainali Håller helt med! Det är i samband med upphandling som vi kan göra störst skillnad till minsta ansträngning. Kan det vara så att det är befintliga riktlinjer och utbildningar kopplat till upphandling som inte tar höjd för interoperabilitet? Eller är det osäkerhet kring vad som vi får kravställa på och inte som gör att få organisationer inom offentlig verksamhet kravställer på öppen källkod, öppna format och standarder?

Ibland får jag känslan av att open source ses som ett särintresse som ligger utanför myndigheternas uppdrag.

Men open source är inget särintresse utan beskrivs i de politiska handlingslinjer som formulerades redan i Tallinnförordningen oktober 2017. https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/news/ministerial-declaration-egovernment-tallinn-declaration
Dåvarande Civilminister i Sverige undertecknade förordningen tillsammans med 31 Europeiska kollegor.

De skriver:

We, the signatories, undertake in our countries and call upon the EU institutions to undertake the
following lines of policy action to move towards the five-year objectives:

We will in our countries:
• enhance the re-use of emerging joint solutions under the Connecting Europe Facility (CEF) programme or other common frameworks12 - in particular eID, eSignature, eDelivery, eProcurement and eInvoicing - and promote their implementation in more domains, while avoiding sectoral duplication of service infrastructures;
• make more use of open source solutions and/or open standards when (re)building ICT systems and solutions (among else, to avoid vendor lock-ins), including those developed and/or promoted by EU programmes for interoperability and standardisation, such as ISA2;
• make ICT solutions owned by or developed for the public administrations more readily available for reuse in private sector and civil society, for example, by developing and publishing terms and conditions on how third parties may reuse the solutions.

We call upon the Commission to consider strengthening the requirements for use of open source solutions and standards when (re)building of ICT systems and solutions takes place with EU funding, including by an appropriate open licence policy – by 2020.

Det framgår tydligt att regeringen samt många andra regeringar inom EU gjort ett åtagande att ta fram, dela och återanvända öppen källkod i de förvaltningsgemensamma lösningar som tas fram. Det står också att de it-lösningar som förvaltas av eller utvecklas för offentlig verksamhet ska göras lättillgängliga för återanvändning i privat sektor och civilsamhället.

5 år har gått sedan Tallinnförordningen skrevs under och nya förordningar från EU (exempelvis EIF) understryker vikten av delning och återanvändning av open source.

På DIGG har vi inrättat ett område för att höja kompetensen inom open source. På strategisk nivå har DIGG en policy för utveckling av programvara som säger att myndigheten i första hand ska anskaffa öppet och dela vår öppna källkod. Denna policy kommer vi att komplettera med riktlinjer för att tydliggöra ambition och förväntningar.

Hur jobbar ni andra myndigheter och kommuner med open source och har ni förväntningar på DIGG i denna fråga?

@ainali Sant, sant under förutsättning att det som byggs har en god dokumentation och att man bygger för att det faktiskt ska gå att återanvända. Här vill jag applådera DIGG som faktiskt har en policy för utveckling av programvara sedan 2019 som säger att verksamheten ska säkerställa att det som anskaffas också ska kunna licensieras som öppet och delas.

Men jag tror att en stor vinst kommer uppstå om myndigheter funderar över vilka API:er de faktiskt har och börjar tillgängliggöra dessa för andra. I de verksamheter där offentlig sektor har gemensamma livshändelser med många olika aktörer- offentliga som privata skulle vi kunna korta handläggningstider betydligt och få helt nya tjänster om vi delade fler API:er. Bankerna har ju varit framgångsrika på detta plan när de låter privata affärssystem koppla upp sig mot sina system. Tror också att Skatteverket kan inspirera inom detta område.