Community på Sveriges dataportal

Har ni informerat om ändring av policy för redigering av inlägg, eller är det någon inställning som ändrats oavsiktligt?

Fel
Du kan endast ändra inlägg inom 5 minut(er) efter att ha skickat det

@Andreas-Sundberg sa i Frågor om DCAT-AP efterlevnad och spatial/temporal:

Oklart om jag lade detta i rätt kategori, hittade ingen som känns riktigt DCAT-AP fokuserad.
Kanske borde finnas en DCAT-AP kategori?

Tills vidare kan du också märka upp inlägget med dcat-ap-se.

https://community.dataportal.se/tags

Passa på att beställ en aktivering av SPARQL samtidigt, så vi får ett standardiserat sökgränssnitt.
Eller blir det för kostsamt?

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/vandan-att-valja-it-system

Förmiddag med
Våndan att välja IT-system
35 min - Idag kl 10.03

Vårt samhälle är beroende av fungerande digital infrastruktur. Men trots att digitaliseringen pågått i decennier brottas flera av samhällets aktörer fortfarande med trasiga, farliga och dyra IT-system. Varför är det så?

Hör O***** L*****, medieanalytiker och författare till boken ”Skolplattformen” och K***** K***** som bygger IT-system.

Programledare och producent: V***** H*****

@elias sa i Förtroendemodellen:

@Joel sa i Förtroendemodellen:

Etiska riktlinjer för tillförlitlig AI som en expertgrupp tog fram på Europakommissionens räkning

@Joel har du en länk till det dokumentet?

https://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2014_2019/plmrep/COMMITTEES/JURI/DV/2019/11-06/Ethics-guidelines-AI_SV.pdf

https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/d3988569-0434-11ea-8c1f-01aa75ed71a1

https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/library/ethics-guidelines-trustworthy-ai

@Magnus sa i Analys Datakvalitet:

merparten av allt data har så dålig kvalitet att det inte alls är användbart

Mycket bra analys, den sätter fingret på en problematik i hur digitaliseringen drivs tycker jag.

Problemen med datakvaliteten har också påtalats här på forumet tidigare av andra användare, tyvärr vad jag har erfarit utan respons eller åtgärder från DIGG eller styrande myndigheter/regeringskansli.

Det stora problemet i dagsläget är att det saknas ansvarstagande för datakvalitet och struktur för vidarenyttjande, och vad det verkar också insikt eller engagemang i hur väsentligt detta är.

Fokus verkar nästan uteslutande ligga på att uppfylla EU-direktiv på en administrativ och juridisk nivå, samtidigt som det saknas en praktisk erfarenhet av och förståelse för vad som behövs för att uppnå den faktiska nyttan och effektiviteten när man delar, konsumerar och integrerar data.

Följden är ett enormt slöseri med tid och energi både för den konsument som vill nyttja datan, och vad gäller insamlande och publicering av data som visar sig ha föga användbarhet i praktiken.

Jag hoppas att någon på en nivå där man har möjlighet att påverka myndigheternas styrning och organisation kan ta tag i detta inom en snar framtid.

@elias Kul att någon vill peka ut elefanten i rummet åtminstone. Svensk offentlig sektor utgör förstås en enorm kassako för Ms som bevakar denna intäktskälla aggressivt genom lobbying och andra påverkansmetoder. För länge sedan deltog jag på en föredragning på SKR om öppen programvara, och då satt det också med två representanter från Ms i rutiga skjortor för att bevaka företagets intressen. Något jag uppmärksammade med förvåning var att en föredragande tjänstemän verkade ångerfull och i princip bad om ursäkt för att ha låtit sina medarbetare använda Open Office i egenskap av obekant och mindre polerad produkt. Resonemangen jag hörde angående öppen programvara gick mest bara ut på att den skulle vara gratis i befintligt skick, inte att man istället för att köpa kommersiella licenser kunde lägga resurser på att gemensamt utveckla och förbättra öppen programvara efter organisationernas behov.

https://www.youtube.com/watch?v=xdKAOOxQwSI&t=6718s

1:52: / 2:22: 30 min
Keynote: Recipes for getting stuck in proprietary clouds: How public sector organisations discriminate against open source software solutions

2:26: / 3:07: 41 min
Live podcast: Building a safer digital world

Day 1: Nextcloud Community Conference 2024
4:31:14
1 194 visningar Streamades live 14 sep. 2024
Nextcloud Community Conference 2024
September 14-15, 2024 @ 10am CEST - Berlin, Germany

@FredrikEriksson Jag undrar om inte nämndärenden är en del i en process och kopplade till saker utanför själva ärendet: vad ledde till att ärendet skapades, vilka objekt berör ärendet, beslut relaterade till ärendet. Det är sådant man tänker sig vore intressant att följa.

Har ni kikat på några befintliga modeller, på EU-nivå t.ex.?

Det vore snyggare också om ni hade en README som presenterade projektets innehåll och förklarar att det är källkod för sidan på lankadedata.se, istället för att visa en exempeltext från GitLab.

Jag postar om förslaget citerat från ett tidigare inlägg att lägga till Goda Exempel på DIGGs webbplats hur man går tillväga när man skapar hållbara URI:er.

Dvs. referenser som inte bryts när man möblerar om på webbplatsen, flyttar forumtrådar och liknande.

Teknikchefen för Nobelprisets webbplats tog fram unika persistenta identifierare för alla Nobelpristagare, skapade "samma som" Wikidata för personen, men även födelseland etc. Se Albert Einstein

Albert Einstein Wikidata Q937 = Nobel Laureate API-ID 26 --> API http://api.nobelprize.org/2.1/laureate/26

(Jag förmodar att det går för sig att nämna Albert Einsteins personnamn i ett inlägg.)

@VarförFungerarInteDetta Är det dessa programvaruleverantörer som skulle använda sig av Skatteverkets API månntro?

Dags för en jämförande studie mellan Sverige, Danmark och Estland i hur man har gått tillväga i sina digitaliseringsprojekt?

Dålig datakvalitet orsakar stora samhällskostnader.

Känns resonemanget igen kanske att datakvaliteten är någon annans problem?

https://www.jensnylander.com/kaos-for-arsredovisningar/

Leverantörerna skyller på att det är företagarnas ansvar att lämna in korrekta årsredovisningar, men de flesta företagare som jag har varit i kontakt med och som lämnat bristfälliga årsredovisningar trodde att mjukvarorna och Bolagsverket säger ifrån när något är fel.

Tvärtemot Bolagsverkets påstående att digitala årsredovisningar "kan återanvändas i vidare steg" har myndigheten istället registrerat en enorm mängd, 74 192 stycken, digitala dubbletter av poster i årsredovisningar, de senaste 8 månaderna. Därutöver finns 30 000 andra felaktigheter och totalt har 60 000 digitala årsredovisningar brister i olika former.

Dessa allvarliga fel har lett till:

• Årsredovisningar uppfyller inte lagar och regler - något som normalt anses vara ett bokföringsbrott.
• Kreditupplysningsföretag som betalar Bolagsverket för att återanvända materialet får ett undermåligt underlag för att bedöma företagets ekonomi och ställning, vilket gör att bolag exempelvis kan få lån, vinna upphandlingar och göra affärer med förfalskade siffror.
• Bolagen undviker förseningsavgifter genom att hitta på nollade, tomma eller kopierade årsredovisningar.
• Dubbletterna med motstridig ekonomisk information leder dessutom till att det blir svårt att arbeta systematiskt med ekonomisk brottslighet. Det blir istället en gissningslek vilket tal som var rätt eller fel i det digitala materialet.
• Bolag registrerar en annan årsredovisning än den som deras revisionsberättelse avsåg. Revisorerna får inte se den digitala årsredovisning som lämnas in till Bolagsverket och revisorer som jag pratar med kallar systemet för mycket märkligt.

@mikkeschiren Ok, tror ni felen i forumet ligger i temat då, eller att det kan ha med er installation att göra?

Har du en länk till källkoden för det tema ni använder?

@josefinlassi Tror du det? Jag beskrev problemet med att visa utkast i det första inlägget november 2023. Jag kan inte påminna mig om att det är något som uppstått efter det senaste sommaruppehållet åtminstone.

@UlrikaDM Hej, är det finansiering som är den primära frågan i sammanhanget, eller finns det även andra frågor som utgör hinder?

Vilka kostnader och åtgärder är förknippade med att aktivera SPARQL-sökningar i Dataportalen?

Som jag skrev i början på tråden så finns funktionaliteten i programvaran och kan aktiveras med några inställningar. Såvitt jag förstår ska programvaran vara öppen källkod. Dataportalen ligger redan i drift, så tillkommer det då någon form av kostnad för drift eller annat underhåll?

ser över om det kan finansieras och realiseras i något sammanhang

Vad har ni för beslutsprocess kring detta?

@elias sa i Skatteverkets API Rättsliga regler och regelfilskonceptet i sin helhet:

Borde inte både privatpersoner och olika organisationer i civilsammhället (ideella föreningar till exempel) också få använda APIet?

Det kan man undra, skälen till begränsningen är oklara. De kanske tror att det skulle underlätta för ekonomisk brottslighet på något vis? Kan man se någon nytta i att allmänheten får tillgång till API-tjänsterna? Vad blir skadan?

@VarförFungerarInteDetta Ja, jag undrar varför de arkiverar koden. Det är väl samma tema som används för forumet idag antar jag.

@elias En videokommentar om en artikel i ämnet.

https://www.youtube.com/watch?v=7zmfm9xOvD8

8:43
Switzerland is the first open source country (yes really)
Theo - t3․gg 326 000 prenumeranter
151 647 visningar för 9 dagar sedan
The idea of all government software being open source is somehow both obvious and crazy. I kind of love it. I really hope this goes well and a new standard is set as a result.

Angående underrubriken i artikeln, så är mitt intryck att Sverige i högre utsträckning påverkas av USA:s inflytande i de här frågorna.