Community på Sveriges dataportal

@elias Kul att någon vill peka ut elefanten i rummet åtminstone. Svensk offentlig sektor utgör förstås en enorm kassako för Ms som bevakar denna intäktskälla aggressivt genom lobbying och andra påverkansmetoder. För länge sedan deltog jag på en föredragning på SKR om öppen programvara, och då satt det också med två representanter från Ms i rutiga skjortor för att bevaka företagets intressen. Något jag uppmärksammade med förvåning var att en föredragande tjänstemän verkade ångerfull och i princip bad om ursäkt för att ha låtit sina medarbetare använda Open Office i egenskap av obekant och mindre polerad produkt. Resonemangen jag hörde angående öppen programvara gick mest bara ut på att den skulle vara gratis i befintligt skick, inte att man istället för att köpa kommersiella licenser kunde lägga resurser på att gemensamt utveckla och förbättra öppen programvara efter organisationernas behov.

https://www.youtube.com/watch?v=xdKAOOxQwSI&t=6718s

1:52: / 2:22: 30 min
Keynote: Recipes for getting stuck in proprietary clouds: How public sector organisations discriminate against open source software solutions

2:26: / 3:07: 41 min
Live podcast: Building a safer digital world

Day 1: Nextcloud Community Conference 2024
4:31:14
1 194 visningar Streamades live 14 sep. 2024
Nextcloud Community Conference 2024
September 14-15, 2024 @ 10am CEST - Berlin, Germany

@FredrikEriksson Jag undrar om inte nämndärenden är en del i en process och kopplade till saker utanför själva ärendet: vad ledde till att ärendet skapades, vilka objekt berör ärendet, beslut relaterade till ärendet. Det är sådant man tänker sig vore intressant att följa.

Har ni kikat på några befintliga modeller, på EU-nivå t.ex.?

Det vore snyggare också om ni hade en README som presenterade projektets innehåll och förklarar att det är källkod för sidan på lankadedata.se, istället för att visa en exempeltext från GitLab.

Jag postar om förslaget citerat från ett tidigare inlägg att lägga till Goda Exempel på DIGGs webbplats hur man går tillväga när man skapar hållbara URI:er.

Dvs. referenser som inte bryts när man möblerar om på webbplatsen, flyttar forumtrådar och liknande.

Teknikchefen för Nobelprisets webbplats tog fram unika persistenta identifierare för alla Nobelpristagare, skapade "samma som" Wikidata för personen, men även födelseland etc. Se Albert Einstein

Albert Einstein Wikidata Q937 = Nobel Laureate API-ID 26 --> API http://api.nobelprize.org/2.1/laureate/26

(Jag förmodar att det går för sig att nämna Albert Einsteins personnamn i ett inlägg.)

@VarförFungerarInteDetta Är det dessa programvaruleverantörer som skulle använda sig av Skatteverkets API månntro?

Dags för en jämförande studie mellan Sverige, Danmark och Estland i hur man har gått tillväga i sina digitaliseringsprojekt?

Dålig datakvalitet orsakar stora samhällskostnader.

Känns resonemanget igen kanske att datakvaliteten är någon annans problem?

https://www.jensnylander.com/kaos-for-arsredovisningar/

Leverantörerna skyller på att det är företagarnas ansvar att lämna in korrekta årsredovisningar, men de flesta företagare som jag har varit i kontakt med och som lämnat bristfälliga årsredovisningar trodde att mjukvarorna och Bolagsverket säger ifrån när något är fel.

Tvärtemot Bolagsverkets påstående att digitala årsredovisningar "kan återanvändas i vidare steg" har myndigheten istället registrerat en enorm mängd, 74 192 stycken, digitala dubbletter av poster i årsredovisningar, de senaste 8 månaderna. Därutöver finns 30 000 andra felaktigheter och totalt har 60 000 digitala årsredovisningar brister i olika former.

Dessa allvarliga fel har lett till:

• Årsredovisningar uppfyller inte lagar och regler - något som normalt anses vara ett bokföringsbrott.
• Kreditupplysningsföretag som betalar Bolagsverket för att återanvända materialet får ett undermåligt underlag för att bedöma företagets ekonomi och ställning, vilket gör att bolag exempelvis kan få lån, vinna upphandlingar och göra affärer med förfalskade siffror.
• Bolagen undviker förseningsavgifter genom att hitta på nollade, tomma eller kopierade årsredovisningar.
• Dubbletterna med motstridig ekonomisk information leder dessutom till att det blir svårt att arbeta systematiskt med ekonomisk brottslighet. Det blir istället en gissningslek vilket tal som var rätt eller fel i det digitala materialet.
• Bolag registrerar en annan årsredovisning än den som deras revisionsberättelse avsåg. Revisorerna får inte se den digitala årsredovisning som lämnas in till Bolagsverket och revisorer som jag pratar med kallar systemet för mycket märkligt.

@mikkeschiren Ok, tror ni felen i forumet ligger i temat då, eller att det kan ha med er installation att göra?

Har du en länk till källkoden för det tema ni använder?

@josefinlassi Tror du det? Jag beskrev problemet med att visa utkast i det första inlägget november 2023. Jag kan inte påminna mig om att det är något som uppstått efter det senaste sommaruppehållet åtminstone.

@UlrikaDM Hej, är det finansiering som är den primära frågan i sammanhanget, eller finns det även andra frågor som utgör hinder?

Vilka kostnader och åtgärder är förknippade med att aktivera SPARQL-sökningar i Dataportalen?

Som jag skrev i början på tråden så finns funktionaliteten i programvaran och kan aktiveras med några inställningar. Såvitt jag förstår ska programvaran vara öppen källkod. Dataportalen ligger redan i drift, så tillkommer det då någon form av kostnad för drift eller annat underhåll?

ser över om det kan finansieras och realiseras i något sammanhang

Vad har ni för beslutsprocess kring detta?

@elias sa i Skatteverkets API Rättsliga regler och regelfilskonceptet i sin helhet:

Borde inte både privatpersoner och olika organisationer i civilsammhället (ideella föreningar till exempel) också få använda APIet?

Det kan man undra, skälen till begränsningen är oklara. De kanske tror att det skulle underlätta för ekonomisk brottslighet på något vis? Kan man se någon nytta i att allmänheten får tillgång till API-tjänsterna? Vad blir skadan?

@VarförFungerarInteDetta Ja, jag undrar varför de arkiverar koden. Det är väl samma tema som används för forumet idag antar jag.

@elias En videokommentar om en artikel i ämnet.

https://www.youtube.com/watch?v=7zmfm9xOvD8

8:43
Switzerland is the first open source country (yes really)
Theo - t3․gg 326 000 prenumeranter
151 647 visningar för 9 dagar sedan
The idea of all government software being open source is somehow both obvious and crazy. I kind of love it. I really hope this goes well and a new standard is set as a result.

Angående underrubriken i artikeln, så är mitt intryck att Sverige i högre utsträckning påverkas av USA:s inflytande i de här frågorna.

Hur ser det ut med underhållet av forumet inför hösten?

https://github.com/diggsweden/nodebb-theme-digg

This repository has been archived by the owner on Jun 15, 2024. It is now read-only.

https://github.com/diggsweden/nodebb-plugin-digg

This repository has been archived by the owner on Jun 15, 2024. It is now read-only.

Det här felet kvarstår fortfarande i min webbläsare (desktop Chrome).

Jag skrev ett utkast och valde "Hide" för att fortsätta senare. (1)

Ikonen för "Drafts" (2) öppnar en ruta med grå platshållare och en animerad vänte-indikator.

Nu vet jag inte hur jag ska få fram meddelandet igen?

Det är ett ganska allvarligt problem att det inte går att visa sparade utkast.

• 1.
  

• 2.
  

Apropå att data.europa.eu refereras när det gäller metoder för uppföljning av metadatakvalitet i den nya dataportalwebben.
Hur ser man på stöd för SPARQL gällande den svenska dataportalen?

https://data.europa.eu/data/sparql?locale=en

All metadata of data.europa.eu is stored as RDF triples (RDF) and can be queried using SPARQL query language at this endpoint. Queries can be executed via the query editor (below) or via the machine-readable endpoint (https://data.europa.eu/sparql).

https://www.dataportal.se/metadatakvalitet

Metadatakvaliteten bedöms enligt den metod som den europeiska data portalen, data.europa.eu, har tagit fram.

Intressant fråga kanske om metoder för att bedöma och redovisa datakvaliteten enligt 5-stjärnemodellen.

https://www.dataportal.se/metadatakvalitet
https://docs.dataportal.se/dcat/docs/quality/#datakvalitet-5-stjarnemodellen

Datakvalitet: 5-stjärnemodellen

Den metod som används för att bedöma dessa kriterier kring en katalogs datakvalitet använder det tillängliga metadatat för varje distribution i katalogen. Varje distribution betygsätts enligt kriterierna, varefter medelvärdet över alla katalogens distributioner bildar katalogens totala medelvärde.

I nuläget uppfyller metoden modellen med en reservation, gällande uppfyllandet av fem stjärnor. Då metoden inte har stöd för att ladda ned och granska datats innehåll, går det i nuläget inte att bedöma huruvida det finns länkar ut till annat länkat data.

@VarförFungerarInteDetta sa i "Nya" Sveriges dataportal är nu lanserad, varmt välkomna!:

b) saknar att det inte finns breadcrumbs eller liknande tog mig 10 minuter att hitta kvalitetsbedömning av datakatalogerna

Såg att kvalitetsbedömningen finns under en innehållsmeny, tredje nivån från toppmenyn räknat. Jag hade kanske förväntat mig att se någon referens under "Data & API:er" också.

Sidan kanske är under utveckling fortfarande, syskonsidan "Uppföljning Open Data Charter" verkar inte klar ännu. Det är klent med beskrivning av hur och när bedömningen framställts, och om det är något som kommer att uppdateras regelbundet. Någon konsulttjänst som upphandlats kanske?

Förväntas läsaren känna till vad detta betyder t.ex.?

Poäng beräknad enligt MQA

Ok, hittade förklaringen nu under frågetecknet vid "Totalpoäng", och sedan "läs mer" sist i stycket. Man får leta runt lite. https://docs.dataportal.se/dcat/docs/quality/#metadatakvalitet-mqa

DN Debatt

https://www.dn.se/debatt/informationsbrus-forsvarar-granskning-av-korruption/

Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi, Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning (IFN)

Publicerad 2024-03-01

Svenska kommuners webbsidor är i dag fulla av information om allt möjligt, men sökbarheten är låg och utformningen för snarast tankarna till företag som marknadsför sig.

Den tekniska utvecklingen och den omdiskuterade ökningen av antalet kommunikatörer i offentlig sektor borde kunna användas bättre. Journalister och medborgare som vill följa hur kommunens pengar används eller ta reda på vem som har fattat ett visst beslut och på vilka grunder, måste lätt kunna hitta relevant information. Tyvärr tycks utvecklingen gå åt fel håll.

Ökningen av antalet kommunala bolag och privata utförare inom välfärden har bidragit till att det har blivit svårare att granska hur skattemedel används. Lagar som GDPR och tillgänglighetslagstiftning spelar också roll. Kommuner och myndigheter som är oroliga för att bryta mot dessa har incitament att avstå från att göra vissa handlingar digitalt tillgängliga.

Utmaningen för Sveriges del är att skapa en rollfördelning inom den offentliga sektorn där olika delar granskar varandra. Samtidigt måste det råda en transparens gentemot medborgare och journalister som gör det lätt att följa resursanvändningen hela vägen från beslut till faktura. Det farligaste vi kan göra är att under­skatta risken för korruption.