-
@Dennis_Priskorn Jag har varit i kontakt med naturkartan.se. De har stort intresse av att få in ex. badplatser, lekplatser, utegym, grillplatser, vandringsleder från kommuner och regioner på ett standardiserat sätt. De fyra första har vi skapat en specifikation för (finns på dataportal.se) och vi kommer arbeta vidare med andra. Vi har oxå fler och fler kommuner som börjar publicera denna data (inte alltid på ett sätt som utvecklarna vill ha den
men den finns där). Det tar tid men går framåt... 
-
@Maria_Dalhage Vi vet, vi har en lista på 40 datamängder som besöksnäringen själva identifierat som intressanta, vi ska bara få de nationella aktörerna att vakna till liv, så fixar vi det tillsammans med dem. Vi har en dialog och jag hoppas att vi snart kan komma igång (läs oktober) mer konkret.
-
@FredrikEriksson Det är en (1) aktör. Det @Dennis_Priskorn menar är en hel värld av aktörer. Det är skillnad på "öppna data" och öppna data
-
@FredrikEriksson Superbra! Det vore jätteintressant att ta del av listan med 40 datamängder. Det ger en hint om vad som är på gång. Särskilt roligt är det när det är datamängder som kan samlas in av alla, bara det finns en gemensam specifikation.
En utmaning som jag har jobbat med under ett par år är hur vi inom offentlig sektor designar för bidrag. Både från andra offentliga organisationer, men också från privata aktörer. Det är oerhört svårt, om inte kultur och processer finns framme, men ger mycket i slutändan. Ser fram emot att ta del av era erfarenheter!
-
@Maria_Dalhage Tack! Håller helt med. Vill gärna se en inkluderande dialog, med öppen projektyta - där relevanta projektdokument delas.
Uttalanden som gör att mystiken tätnar - " vi har en lista på 40 datamängder som besöksnäringen själva identifierat som intressant". Om det finns en lista - ut med den i ljuset, ögonaböj
@FredrikEriksson - finns planer på större öppenhet i projektet eller kommer vi fortsätta vänta på nyhetsnotiser då och då?
Vi i det här forumet är redo att bistå projektet med expertkunskaper, och säkert få "nationella aktörer att vakna till liv". Det är så öppna data utvecklas, inte genom slutna projekt, förbehållna en exklusiv skara deltagare.
-
@mistral sa i Svenska vandringsleder:
@IntegerOverflow1 Här får @Dennis_Priskorn svara, men jag tror OSM generellt är skeptiska till massupdateringar/batch-inläsningar (som kan bli väldigt fel). Jag tror inte heller OSM bygger på att skörda från datakällor, men jag är inte expert på OSM. Det viktiga är att det skapas en konsensus kring hur/vad som redigeras, så att vi inte får ett mischmasch av olika taggar.
Enig med detta. Massuppdateringar överlag är relativt sällsynta och oattraktiva inom OSM. Det finns flera skäl till det. Ofta grunder det sig i
- infrastrukturens upplägg är inte särskilt anpassat för import (inga lager tex)
- det är ett rätt "anarkistiskt" projekt där hur det ser ut på marken ska dominera all kartering, dvs. att kommunen säger att något finns på en plats betyder ju inte att det faktiskt stämmer. Dessutom passar inte all data i OSM, man kan enkelt med tex. leaflet lägga på ett lager med myndighetsdata uppepå en grundkarta när man gör gränssnitt.
Jag känner till adressimport i DK som gjordes för några år sen. Där la man in alla adresser i ett svep när staten publicerade dem fritt.
Just nu pågår en NVDB import manuellt, men där lider datakvaliteten ibland. Jag har inte jobbat med det själv, men har hört att tex cykelvägar i NVDB inte är särskilt pålitliga och saknas om jag förstått rätt.
Wikidata fungerar mycket bättre för dataimport och håller väldigt hög kvalitet på många sätt. Där är det många botar och kunniga användare som massskapar objekt hela tiden. Inom Wikidata önskar man som utgångspunkt att länka till data och inte sitta på alla detaljer själv.
Det är ineffektivt att kopiera data runt när vi kan länka ihop graferna och enkelt söka på tvären. Det är alltså mycket värt om myndigheterna börjar med grafer så vi lättare kan länka datamängder. Det finns vad jag kan se inga bra ursäkter för att låta bli. Alla vinner på grafer och även AI har börjat gå mera och mera över till grafer för det förbättrar kvaliteten. Google Maps använder grafbaserad AI för ruttberäkningar (användarna får blixtsnabbt en tidsuppskattning för de två bästa vägarna av AI:n presenterat i appen när du beräknar en rutt). Se https://www.informationweek.com/ai-or-machine-learning/graph-based-ai-enters-the-enterprise-mainstream
Det underlättar också att hitta fel, t.ex. poster som saknas när man samkör grafer där man "samma som"-länkar.
-
Detta inlägg är raderat! -
@mistral sa i Svenska vandringsleder:
@FredrikEriksson Det är en (1) aktör. Det @Dennis_Priskorn menar är en hel värld av aktörer. Det är skillnad på "öppna data" och öppna data
Exakt. Målet är att vem som helst kan ta del av den öppna data på ett sätt som gör det enkelt att bädda in den i den egna miljön. Vi datakonsumenter vill att datan ska vara korrekt, versionerad, specificerad, verifierbar och samordnad.
Bäst är det om den länkar till existerande auktoriteter som har bra ordning på sina identifierare (dvs. de ska vara permanenta och unika och beständiga) t.ex. Wikidata eller en myndighetsgraf med liknande egenskaper som jag föreslagit att Lantmäteriet skapar för sina geodata tex. Eller Naturvårdsverket skapar för vartenda naturreservat. Vi vill ha för varje naturreservat t.ex. ha: länk till domen (så användaren kan läsa den med 1 klik), geoshape, namn, beskrivning, länk till bild på wikimedia commons eller liknande öppet bildarkiv från staten, länk till video, koordinater till det beräknade centrum på reservatet, länk till datamängd där flera detaljer finns, länk till specifikation för datamängden, etc.
När Naturvårdsverket sen publicerar sin datamängd på en dataportal då länkar de från varenda post till grafen. Dvs gärna ett objekt för varje led. Gärna även för varje delsträcka. Då kan Tripadvisor eller Naturkartan enkelt konsumera datan och visa upp den snyggt i en app eller whatever.
Det finns såklart en uppsjö av vägar att välja på. Mitt förslag är att de svenska myndigheter skapar flera grafer där de lägger in kopplingar mellan datamängder som publiceras tex på DIGGs dataportal såväl som till specifikationen för datan.
Då kan jag eller Magnus enkelt både hitta nyaste versionen av datamängden och validera att alla poster från kommunerna följer specifikationen. I dagsläget går inte det alls. Varje kommun har sin egen hitta-på lösning för hur de öppnar data. Det lämnar mycket att önska nerströms och hindrar spridandet. Detta i sig gör att myndigheterna gör kiss-i-byxorna-lösningar som att dela genom Naturkartan istället (för de har ett snyggt CMS som kommunikatörerna begriper eller enkelt kan lära sig) eller endast via PDF på hemsidan som i fallet Härnösands kommun.
-
@Dennis_Priskorn Hear! Hear! Det är jättemärkligt att Sverige hamnat i en situation där ett projekt (utan öppen projektyta), kuckelurar ihop med ett fåtal privata aktörer om vilka datamängder och specar som ska skapas och publiceras. Det är en "svansen som viftar med hunden-situation" och jag skulle vilja ropa på en kapten på den här skutan...
Det värsta i den här soppan är att projektet kommunicerar som att de är en myndighet och står för en expertis inom öppna data. Det är enormt svårt för andra att göra sina röster hörda, om ens möjligt. Mot alla dessa bidragsmiljoner står sig frtitidsarbetande experter/entusiaster ganska slätt. Visst kan vi diskutera här i forumet, men kommun-/regiondirektörerna är inte här.
Öppna data i Sverige idag har blivit det moderna Alice i Underlandet.
-
@Dennis_Priskorn Jag kan ju passa på att nämna att förutom domstolarna så är det väldigt få myndigheter som har bra ordning på sin data och har t.ex. unika persistenta identifierare.
Jag önskar att alla publicerade dataposter bliver lika omsorgsfullt underhållna och behandlade som samhället behandlar varje dom. Detta kostar såklart!
Nån måste utbildas och göra jobbet. En kulturförändring måste också till. Vi kan avskeda webbredaktionerna som jobbar idag med att uppdatera Naturkartan. De behövs inte alls. Naturkartan kan ta betalt av sina användare istället för av myndigheterna och konsumera öppen data och göra bästa appen för friluftsliv i EU översatt till många språk och älskad av alla som betalar. (de omsätter 5 mio i dagsläget)
Vi vill ha en rörelse från snygg presentation -> läcker data. Kommunerna ska i första hand samla in och beskriva data om t.ex. friluftsliv. Vi vill ha läckra bilder med geotaggar och tydlig licens. Vi vill ha dataposter för varje sopkorg, utedass, grill, bänk, m.m. i hela kommunen med geotaggar. Nån annan får sen presentera, validera, aggregera datan.
Jag föreslår att det skapas en ny ideell förening med myndigheter som medlemmar som kan fixa EN graf för friluftsdata så varje kommun inte själv måste tänka ut hur deras graf för friluftsdata ska se ut. En för hela Sverige borde räcka.
En för hela EU skulle vara ännu bättre för som Magnus exemplifierade så har andra länder liknande behov och utmaningar men det är kanske för mycket att önska i dagsläget. -
@Dennis_Priskorn Tack, mycket bra formulerat. Det är stötande att Naturkartan och Nationell dataverkstad ger sken av att vara auktoritativa. När myndighetsliknande organisationer som SKR och Storsthlm ställer sig bakom och applåderar är det inte lätt att genomskåda upplägget. @Maria_Dalhage och @Nina_Berlin - förs det någon diskussion om strategiska vägval kring öppna data eller sväljs Nationell dataverkstads upplägg med hull och hår? Jag ser inte DIGGs åsikt någonstans, för det måste väl finnas en? Om vi får 100 eller fler datamängder insamlade på detta sätt, kommer vi få många dataöar och oanvändbara datamängder, kostnadsdrivande för kommuner och regioner. Se bara på det triviala exemplet med de "30" badplatspubliceringarna, som visade sig vara långt färre. Har någon verifierat dem? Har de någon förvaltning? Kvalitetssäkring? Har de unika och beständiga identifierare? Vem ansvarar för allt detta efter projektets avslut? Ingen.
-
@mistral Det förs diskussioner, och Sverige har en datastrategi med följande insatsområden:
- Ökad tillgång till data,
- Öppen och kontrollerad datadelning,
- Samverkan och kultur,
- Styrning, reglering och uppföljning,
- Forskning, utveckling och kompetens,
- EU och internationellt samarbete.
DIGG deltar som en projektpartner i den Vinnovafinansierade Nationella dataverksdagen vilket framgår av deras webbsida. https://www.vgregion.se/ov/dataverkstad/om-dataverkstad/organisation/
-
@Nina_Berlin Men säger en uppdragsformulering verkligen något specifikt om vad DIGG ägnar sig åt för närvarande, det är väl svårt att utläsa ur ett sådant dokument något konkret om hur långt man har kommit eller vad man har kommit fram till i nuläget?
Jag tycker det låter som den vattenfalls-metod som tidigare refererats till av @mistral, "att arbeta under lång tid för att sedan kommunicera".
@Nina_Berlin sa i Svenska vandringsleder:
Om du är nyfiken på vad vi som jobbar med dataportalen specifikt arbetar med just nu så kan du läsa mer i det här regeringsuppdraget:
https://www.regeringen.se/49e173/contentassets/142e91d86d70461080d98041451af7ec/uppdrag-att-framja-delning-och-nyttiggorande-av-data
Regeringsbeslut 2021-06-17 I2021/01826
...
Som du ser i dokumentet har vi en slutredovisning i januari 2023. Vi planerar en leverans kopplad till det.Nu läste jag ju också att det ska redovisas förslag under september, är det något man kan ta del av kanske?
- Digg ska senast 30 september 2022 inkomma med förslag till
Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) på hur den digitala arenan
ska förvaltas efter uppdraget har löpt ut, samt hur långsiktig utveckling och
förvaltning av datadelning bör organiseras. - Myndigheten ska redovisa
uppdraget i sin helhet, inklusive en ekonomisk redovisning av uppdragets
genomförande, till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den
31 januari 2023.
@Maria_Dalhage sa i Svenska vandringsleder:
Jag rekommenderar också DIGG Forum Det är digitala sändningar där du kan ta del av aktuell information om våra pågående uppdrag. Det kommer att vara fyra tillfällen under hösten. första tillfället var den 6 september.
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/evenemang/evenemang/2022-08-24-digg-forum
Sidan kunde inte hittas
Det kan bero på ett stavfel, att sidan inte längre finns eller att den har flyttats.
Senast uppdaterad: 9 maj 2022 - Digg ska senast 30 september 2022 inkomma med förslag till
-
-
@Dennis_Priskorn sa i Svenska vandringsleder:
@mistral sa i Svenska vandringsleder:
@IntegerOverflow1 Här får @Dennis_Priskorn svara, men jag tror OSM generellt är skeptiska till massupdateringar/batch-inläsningar (som kan bli väldigt fel). Jag tror inte heller OSM bygger på att skörda från datakällor, men jag är inte expert på OSM. Det viktiga är att det skapas en konsensus kring hur/vad som redigeras, så att vi inte får ett mischmasch av olika taggar.
Enig med detta. Massuppdateringar överlag är relativt sällsynta och oattraktiva inom OSM. Det finns flera skäl till det. Ofta grunder det sig i
- infrastrukturens upplägg är inte särskilt anpassat för import (inga lager tex)
- det är ett rätt "anarkistiskt" projekt där hur det ser ut på marken ska dominera all kartering, dvs. att kommunen säger att något finns på en plats betyder ju inte att det faktiskt stämmer. Dessutom passar inte all data i OSM, man kan enkelt med tex. leaflet lägga på ett lager med myndighetsdata uppepå en grundkarta när man gör gränssnitt.
Okej då är jag med tack för förklaringen! Spontant tänker jag att det blir svårt att motivera offentligt anställda att rapportera in data i OSM. Men det får kommunalt anställda svara på. Känns som det skapar förvirring om de har en egen datakatalog och dataplattform men ändå manuellt ska rapportera in en datamängd i andra verktyg?
Jag kanske har missförstått?
-
@jonor DIGG ägnar sig åt många olika saker och jag kan inte redogöra för alla. Vi har en väldigt komplex verksamhet och jag är inte insatt i hela.
Just det här regeringsuppdraget ägnar jag och @Maria_Dalhage oss åt. Vi gör andra saker också.
Vi jobbar oftast utifrån regeringsuppdrag. Här är en lista på vilka regeringsuppdrag vi har:
https://www.digg.se/ledning-och-samordning/vara-regeringsuppdrag
Jag vet inte om delrapporten kommer vara öppen, om den är det så återkommer jag med en länk.
Dialoger som vi för här i forumet har i vissa fall påverkan på vad vi skriver i delrapporten, eftersom det här är ett sätt DIGG har för att föra medborgardialog.
Delrapporten kommer inte vara på den detaljerade nivån om vandringsleder, badplatser och utegym. -
@IntegerOverflow1 sa i Svenska vandringsleder:
@Dennis_Priskorn sa i Svenska vandringsleder:
@mistral sa i Svenska vandringsleder:
@IntegerOverflow1 Här får @Dennis_Priskorn svara, men jag tror OSM generellt är skeptiska till massupdateringar/batch-inläsningar (som kan bli väldigt fel). Jag tror inte heller OSM bygger på att skörda från datakällor, men jag är inte expert på OSM. Det viktiga är att det skapas en konsensus kring hur/vad som redigeras, så att vi inte får ett mischmasch av olika taggar.
Enig med detta. Massuppdateringar överlag är relativt sällsynta och oattraktiva inom OSM. Det finns flera skäl till det. Ofta grunder det sig i
- infrastrukturens upplägg är inte särskilt anpassat för import (inga lager tex)
- det är ett rätt "anarkistiskt" projekt där hur det ser ut på marken ska dominera all kartering, dvs. att kommunen säger att något finns på en plats betyder ju inte att det faktiskt stämmer. Dessutom passar inte all data i OSM, man kan enkelt med tex. leaflet lägga på ett lager med myndighetsdata uppepå en grundkarta när man gör gränssnitt.
Okej då är jag med tack för förklaringen! Spontant tänker jag att det blir svårt att motivera offentligt anställda att rapportera in data i OSM. Men det får kommunalt anställda svara på. Känns som det skapar förvirring om de har en egen datakatalog och dataplattform men ändå manuellt ska rapportera in en datamängd i andra verktyg?
Jag kanske har missförstått?
Jag tror det vore en bra ide för myndigheterna att äga sin egen infrastruktur för effektiv delning av data. OSM är ett spretigt hobbyprojekt till viss del. Det är många frivilliga som tillsammans förbättrar iterativt utifrån DE RESURSER SOM STÄLLS TILL FÖRFOGANDE.
Myndigheternas jobb som jag ser det är att ta fram och dela så attraktiva, värdefulla och aktuella resurser som möjligt.
T.ex. ortofoto av hög kvalitet som uppdateras varje år (kan göras billigt och effektivt med droner)
T.ex. en eller flera kunskapsgrafer där datan länkas ihop och tydligt beskrivs på ett enhetligt sätt.
T.ex. ett stort offentligt digitalt arkiv med tydlig licens på all material (likt Wikimedia Commons) och där det finns strukturerade data.Myndigheterna kan sen i sina öppna datamängder länka till såväl sina grafer som till sitt offentliga beständiga multimediearkiv.
Sen kan de frivilliga och anställda på företag som Google, Tripadvisor, Naturkartan, Alltrails, m.fl. själva dra ner den del av datan som de finner intressant och göra vad de vill med den för att skapa värde för sina användare.
-
@Dennis_Priskorn Tack för bra svar!
-
@Magnus-Sälgö Det finns ingen arkitekt, ingen kapten på skutan, det blir vad det blir. Projektet kommer ”lyckas”, det vet vi på förhand, då resultat handlar om antal. Kvalitet och användbarhet spelar ingen roll. @Eric blev sur när jag kallade specarna ”hittepå”, men det är ju precis vad de är.
Skulle tro ett fint ”digitaliseringspris” väntar runt hörnet. Det här handlar inte om öppna data,
-
@Magnus-Sälgö Ja, jag tycker faktiskt det borde prövas juridiskt på något vis att offentligt finansierade projekt utan insyn vägleder kommunerna. Nationell dataverkstads webbplats ger ju bara ytterst sparsmakad information och saker som "Under våren har vi även genomfört vår utredning om särskilt viktiga datamängder" omnämns bara som interna angelägenheter. Kommunikation från projektet verkar ske godtyckligt, utan struktur, i olika kanaler och på en väldigt fluffig nivå. Vill minnas att @FredrikEriksson nämnt att projektet ska börja "brusa" mer på LinkedIn och brus är väl rätta ordet.
Vi saknar en öppen projektyta från Nationella dataverkstaden med bl.a.
- utredningar
- listor på datamängder
- mötesprotokoll
- samverkansavtal
- strategidokument och andra projektdokument/artefakter
Det är väl det minsta samhället kan begära av ett offentligt finansierat projekt?
