Community på Sveriges dataportal
-
@ainali Ja staden och kommuner borde nog vara två objekt i de flesta fall. Kommunen är större än staden i alla fall i de flesta fall. Malmö kanske är ett undantag men jag är inte säker:
https://www.google.com/maps/place/Malmö/@55.5711167,12.8760536,11z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x4653a11136ef19ef:0xbadc68b2196607f6!8m2!3d55.5790534!4d13.0108705 -
@dennis_priskorn @salgo60 Sedan tycker jag ni ska tänka över hur ni uttrycker er. Att saker är skräp utan att ni egentligen vet är rätt tråkigt och skapar inte bra förutsättningar för en konstruktiv dialog.
-
@björn-hagström jo det är en annan samtals ton i wiki världen, det positiva är att saker händer... alla skriker AI ML och datadrivet men då måste datat vara bra , stabilt och ha semantisk interoperabilitet....
Det är skräpdata om länkarna/koderna inte är persistenta se min lista av best practise ni är inte först i ledet där vi ser detta problem....
Dennis har rätt och det dysfunktionella jag ser att ingenstans förs denna dialog offentligt.... utan 2021 verkar det vara silos, icke lärande organiusationer... tekniken finns idag att jobba mer intelligent och ihop tyvärr verkar Öppna data blivit old school och drivs av gamla organisationer som har sin egen agenda... lite öppna skolplattform känsla...
Det är synd att alla sitter i sina SILOS och det tar 2 år innan något släpps..... DIGG och deras API block borde vara synliga, grunddata utredningen hur tänker dom.... varför jobbar ni inte ihop? är det bara Dennis som ser detta problem eller har han fel...
-
@salgo60 sa i Livsmedelsinspektioner som öppna data - hur du publicerar:
Det är ett val man gör.
Exakt. Så valet att sätta samma kommunkod på två "olika" objekt var Wikidatas.
-
@ainali sedan blir det galna att kommunkoder är oldschool och byts ut länk....
Jag har lekt med Riksarkivet NAD-plats-id koder och SCBs församlingkoder och där hade 2 myndigheter samma koder man kom överens om men sedan har det ruttnat
- kom Riksarkivet på att man skulle versionshantera koderna vilket fungera för dom och la på 3 siffror på slutet
- finns i Wikidata som NAD- plats-id Property:P7434 ex. Söderala församling SE/218205000
- SCB började återanvända dessa koder och sedan var allt ruttet
- finns i Wikidata som församlingskod Property:P778 ex. Söderala församling 218205
Data ruttnar och måste diskuteras det är bl.a. det som gör detta ett stort steg. och kompetenser som Lead Ontologist behövs.. tycker vi ser mer och mer en acceptans på Wikipedia för Wikidata men det har tagit 9 år (min bild av Wikipedia är en väldigt konservativ grupp så förändringar sker långsamt).... kollar vi på Öppna data så har vi inte ens börjat diskutera detta eller har vi det?... positivt var att EU EEA har tagit steget se kommentar Eionet Data Dictionary men jag ser inte detta i Sverige....
- kom Riksarkivet på att man skulle versionshantera koderna vilket fungera för dom och la på 3 siffror på slutet
-
@salgo60 Du pratar hela tiden om det perfekta men vi lever inte i en perfekt värld. När det tas steg åt rätt håll får de kritik för att de inte är perfekta. Vi har den data vi har i offentlig sektor och det är det vi har att förhålla oss till när den ska delas.
Vi inom NSÖD arbetar inte med DIGG direkt med grunddata men inspireras av deras arbete. Grunddata är något som pekas ut och finansieras av regeringen. DIGG är med och är aktiva i NSÖD. Att du slänger ur dig att vi inte arbetar ihop med fet stil utan att ha koll på hur verkligheten set ut gör det mindre intressant att diskutera med dig.
-
@björn-hagström tolka min kommentar är att vi från utsidan inget ser....
2021 måste man vara lite modern och fundera över kunskapsgrafer tror det blir lite Henry Ford om man frågar befintliga organisationer att dom vill ha "snabbare hästar"...
Den här resan är inte enkel har jag tjatat om innan och jag gissar att kommuner myndigheter inte är mogna.... och förändringsvilliga,.,.,.
du pratade om Öppna data 2012 är det inte lite udda att inte mer har hänt... och att kunskapsgrafer knappt nämns
-
@salgo60 Det normala om man inte vet vad som sker är att man frågar vad som sker inte att man säger att det är dåligt.
Jag tycker absolut att vi borde kommit längre med länkade data och kunskapsgrafer men om vi hade haft det som ett krav hade vi inte kommit någonstans alls. Som jag sagt tidigare så är inte det perfekta det godas fiende utan det handlar om att få till en framåtrörelse hela tiden.
-
@björn-hagström Tack för påminnelsen, jag ska försöka tona ner. Tyvärr är det en genomgående brister i hela den digitala modelleringen av vårt samhälle och detta verkar vara stimuli till frustration hos mig och andra när vi märker hur illa det är ställt och hur mycket skattepengar vi ödslar på undermåliga IT-projekt och system.
Finns det någonstans där jag kan ta del av vad dessa kodnummer egentligen är tänkt att modellera? Jag hittade https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/lan-och-kommuner/lan-och-kommuner-i-kodnummerordning/ där det verkar som att de ENDAST är för den administrativa indelningen, dvs. det gäller inte för staden utan bara för kommunen.
Ifall att jag tolkat detta rätt, då är det fel i Wikidata eftersom att denna kod bara ska vara på administrativa objekt och inte på själva tätorten/staden (dvs. de är unika). Hurvida de är beständiga vet jag ej, men unik är en bra början.
-
@björn-hagström sa i Livsmedelsinspektioner som öppna data - hur du publicerar:
@salgo60 Det normala om man inte vet vad som sker är att man frågar vad som sker inte att man säger att det är dåligt.
Tyvärr måste jag hålla med @salgo60 här. Vi lägger enligt mitt estimat (baserad på data från DIGG) runt 15 mia. årligen på IT i hela den offentliga sektor. (att vi inte ens vet den exakta summan är i sig en skandal om ni frågar mig och vittnar om bristen på öppen data hos alla involverade myndigheter när det gäller ekonomi)
När DIGG senast frågade runt bland IT-chefer var det tydligt att stora delar av denna enorma summa går "förlorad" på att hålla igång undermåliga föråldrade IT-system.
Offentliga myndigheter bär ansvaret för att använda alla skattemedel effektivt och på ett sätt som leder till att medborgarna får god service. Offentliga myndigheter måste alltså HELA TIDEN jobba för att visa sin berättigade existens och sin relevans (detta gäller även privata företag).
@salgo60 har tagit fram otaliga exempel på brister på detta hos diverse offentliga myndigheter och det börjar teckna sig en bild (för mig) av IT som ett bottenlöst hål dit vi kastar skattepengar och får lite eller ingen nytta.
I det perspektivet så tycker jag det är helt rimligt att anta att myndigheter levererar skit tills det motsatte är bevisad.
AF verkar klara av att både vara responsiva på förbättringsförslag och ligga framme i skona när det gäller API-utveckling, IT-verksamhetsutveckling, deltagande i NOSAD för anställda på arbetstid, m.m. De verkar tyvärr vara en outlier i mängden av myndigheter som jobbar med digitalisering (jag hoppas att jag har fel).
Vi som står utanför dessa stängda gammaldags organisationer vill väldigt gärna ha effektivt insyn i:
- hur medel allokeras inom IT (budget, uppföljning, portföljhantering, m.m.)
- motiveringar för beslut
- ansvariga för olika projekt
- bakgrund för val av chefer (gärna CV)
- öppna backloggar
- all information om hur systemen tas fram, dvs. allt från tidiga design sketchar till användarberättelser, resultat av användartestning, m.m. bör IMO publiceras tidigt och kontinuerligt.
Ett exempel jag själv hittat är Inera. Den organisationen berättar själva i sina senaste styrelsehandlingar hur illa det är ställt och flera hundratals miljoner extra behövs pga. föråldrade (och undermåliga?) system.
Ingen utom regionernas och kommunernas IT-chefer har insikt i hur Inera arbetar eller vad de gör när och hur. Detta är i mina ögon helt oacceptabelt.
Utan den information jag efterfrågar ovan är det helt omöjligt för oss medborgare att utkräva ansvar och hjälpa myndigheterna att ställa om.
Ett färsk exempel på denna relation mellan medborgare och dessa gammaldags hierarkiska byråkratiska (och möjligen ineffektiva) organisationer är exemplet med (Öppna) Skolplattformen där Stockholms stad nyligen äntligen verkar ha vänt och börja jobba MED medborgarna istället för EMOT.
-
@dennis_priskorn
Om man vänder på hela IT-steken skulle man kunna säga: den nuvarande praxis är att STÄNGA UTE medborgaren när det gäller information från dessa organisationer och det finns en stor generell samhällsrörelse för mera ÖPPENHET och involverande av intresserade medborgare (som på fritiden eller i affärssammanhang gärna hjälper myndigheterna).Detta är såklart en stor fara för alla inom offentliga myndigheter, speciellt i chef-ledet, som inte har det som krävs för att klara denna omställning. Därför ser vi alla möjliga typer av motåtgärder, vägranden, sabotage, m.m.
Detta är ett exempel på omogenhet och bristande kompetens och kan bara lösas av organisationerna själva om de vill överleva. Inom organisationsteorin pratas det om lärande organisationer och behovet att kunna reagera på förändringar i omvärlden för att hela tiden reproducera och säkerställa sin relevans.
-
@björn-hagström sa i Livsmedelsinspektioner som öppna data - hur du publicerar:
ainali Ja staden och kommuner borde nog vara två objekt i de flesta fall
Mjo, men det är det redan. Det som vi pratar om är objektet som trots etiketten Malmö stad inte handlar om den nuvarande tätorten Malmö utan om kommunen så som den hette fram till 1971. Det är alltså två kommunobjekt, och är det verkligen två olika saker före och efter 1971? Om Wikidata tycker att det krävs så är det inte fel att sätta samma kommunkod på dem, utan något Wikidata får leva med på grund av de modelleringsval som har gjorts. (Den nuvarande staden Malmö finns på Q2211.)
-
- Lista kommuner som inte har upphört idag men som har bytt kommunkod
Ingen aning om hur bra kvalitet Wikidata har för kommuner men kollar vi på Åmåls kommun Wikidata Q271079#P525 så har data lagts in utan källa vilken är ett no no och inte bra för trovärdigheten
Wikidata infon visas även i WIkipedia artikeln i infoboxen finns källa i WD så syns den som i exemplet ned
WD samma post Q515519#P525 = Tomelilla kommun
-
En före detta användarereplied to En före detta användare on Senaste redigerad av En före detta användare
kommunkod del 3
Lite intressant hur OSM löst det relation/935672
gissar att deras databas saknar den flexibilitet som Wikidata har
Påpekas hur tragiskt saker är att den källa vi hade på Tomelilla kommun till scb.se har dom tagit bort -->
- Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012 --> http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____350652.aspx
Det finns en del saker att ta tag i frivilliga upp på däck
-
En före detta användarereplied to En före detta användare on Senaste redigerad av En före detta användare
Bara för att ge en ide hur bra en kunskapsgraf är jmf med strings
Frågan ovan ändras till visa kommuner som bytt kommunkod men visa texter på engelska och länka engelsk Wikipedia (samma men tyska / franska / kinesiska)
Rent praktiskt byter vi sv --> en och sv.wikipedia.com till en.wikipedia.com
==>
kinesiska ==>
Vinnova projekt 2016 "Kunskapsgrafer för samhällsnytta" -
@Kristine_ Denna tråd har kommit att handla om mycket annat än den aktuella specifikationen. Jag föreslår att alla inlägg från och med https://community.dataportal.se/post/676 flyttas till en ny tråd som förslagsvis kan heta "Kommunid och beständiga identifierare".
-
@björn-hagström detta flytta runt gör att alla externa länkar sluta fungera är min gissning.... känns som vi är tillbaka till detta att kunna logga frågor med unika idn.......