Community på Sveriges dataportal
-
Apropå nyheter om det nya systemet för brottsmålsavgörande, och tidigare diskussioner om rättsinformationssystem för förordningar (Lagrummet).
Jag undrar lite över hur ett sådant här system ser ut tekniskt i dagens läge, vilka plattformar är det utvecklat på, och vem äger och hur förvaltas programkoden?
https://sverigesradio.se/artikel/datasystem-kranglar-uppgifter-blir-fel-i-domar
Det nya systemet för att skriva domar, som heter Digitalt Brottmålsavgörande - förkortat DiBa - har varit igång i snart ett år nu.
tingsrätternas nya system DiBa – Digitalt brottmålsavgörande. Det har varit igång i ett år nu och andra problem har uppmärksammats i media tidigare, exempelvis att domtexten är oöverskådlig.
Jan Josefsson, enhetschef på Domstolsverket med ansvar för DiBa-införandet, säger att flera nya uppdateringar är på gång som bland annat ska rätta till de fel som Ekot hittat i genomgången. Men han menar att det kan bli så här när man byter till ett system som är så stort och komplext.
Hittade lite mer info:
- Domstolsverket tar nu successivt fram en ny generation av verksamhetsstödet till den dömande verksamheten inom Sveriges domstolar, och har nyligen driftsatt systemet DiBa som stödjer framtagande och rapportering av domar, enligt nya informationsstrukturer som är överenskomna i rättskedjan.
- De nya delarna av verksamhetsstödet bygger på deras nya utvecklingsplattform med Java EE, REST och Angular.
- tvärdisciplinärt team som arbetar enligt DAX (Domstolsverkets anpassning av Scrum). Utvecklingen bedrivs i en modern miljö med inriktning mot DevOps. Verktyg som används i utveckling är exempelvis IntelliJ, Maven, Jenkins, Git, SonarQube och Docker. För att hålla ordning och reda på arbetet används Jira och Confluence.
-
@jonor det här luktar inkompetens och skitsystem lång väg. Har de testet på användare? Om ja, varför har de inte fixat de här uppenbara problem innan de rullar ut systemet?
Finns en UX expert tillknyten?
Du kan begära ut dokumentation om projektet och upphandlingen från Domstolsverket.
Om de inte redan delat informationen om projektet öppet säger kanske en del i sig om hur de tänker när det gäller transparens. -
@jonor Du kan även använda Handlingar.se och testa begära ut källkoden för DiBa-systemet. De använder ju redan Git så en snapshot i zip-arkiv tar 5 minuter att lämna ut rent tekniskt men en begäran måste vara specifik och vässad för att det inte ska bli en lång och belastande juridisk bedömning.
Ett så viktigt system som DiBa, som ska hjälpa till att uppfylla rättstatens principer och statens ansvar att skydda medborgare, bör kunna gå att inspekteras. Därmed kan det också få den tillit det systemet behöver i samhället för att sköta och hantera rättsliga processer.
Det här är extra aktuellt idag då kriminella rapporteras infiltrera offentlig sektor, t.ex. även driva välfärdsföretag men speciellt farligt när det nu rapporteras ske även inom polis, kriminalvård och rättsväsende: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-infiltrerar-kriminella-den-offentliga-sektorn
Öppen källkod är som i en trädgård ett hälsosamt bekämpningsmedel mot ogräs som annars helt riskerar ta över det vackra som vi byggt upp och länge fungerat. Vi behöver använda alla rättssäkra medel vi kan för att säkra demokratins integritet och rättstatens principer. Regeringen skriver om detta här:
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/demokrati-och-manskliga-rattigheter/fakta-om-manskliga-rattigheter/manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattstatens-principer/ och länkar till https://www.osce.org/odihr/Jag skulle gärna se öppen källkod som ett kriterie i upphandlingar för att i sin tur säkra att system och lösningar uppfyller rättstatens principer.
-
Jag skulle gärna se öppen källkod som ett kriterie i upphandlingar för att i sin tur säkra att system och lösningar uppfyller rättstatens principer.
Vet att du känner till detta men passar på att informera om Kammarkollegiets vägledning för att avropa programvaror och tjänster där det står:
Kund får ställa ett obligatoriskt krav på specifik namngiven Programvara som i sin helhet är licensierad med en eller flera licenser godkända av Open Source Initiative (OSI), är gratis och fri för alla leverantörer att nyttja (det krävs ex. ingen återförsäljarstatus).
Kund får ställa obligatoriska krav på standarder om standarden uppfyller kraven på en öppen standard enligt SOU 2009:86.
I Diggs Policy för anskaffning samt utveckling av programvara: går att läsa:
Vid anskaffning och utveckling ska verksamheterna i första hand välja öppen
programvara samt tillgängliggöra denna under en öppen programvarulicens, om
inte särskilda skäl föreligger. -
@mattias Jag har ingen som helst tillit till ett enda av samhällets IT-system i dagsläget. Allt jag grävt i har varit trasigt, ofullständigt, undermåligt eller rent av så kasst skött att det resulterat i lagbrott eller så ineffektivt ur kostnadsperspektiv att man förvånas att det öht kunnat beslutas på politisk nivå.
Jag räknar med att jag kommer fara illa framöver pga. bristande IT-kompetens överallt.
Jag förvånas över att det inte är flera som protesterar mot status quo. Jag förvånas även över att det inte är flera läckor och angrepp, för det är löjligt enkelt att installera keyloggers på regionens datorer, ta sig förbi skalskydd, m.m.
-
@Maria_Dalhage sa i DiBa:
Vid anskaffning och utveckling ska verksamheterna i första hand välja öppen
programvara samt tillgängliggöra denna under en öppen programvarulicens, om
inte särskilda skäl föreligger.Skickade iväg följande med stimuli från detta. Tack! https://handlingar.se/request/upphandlingspolicyhandlingsplans
-
Jag undrade också över att de kommit så långt med att bygga och driftsätta systemet, men inte verkar ha testat och utvärderat funktionaliteten med dem som ska använda det och är insatta i verksamheten som systemet ska stödja?
@Dennis_Priskorn sa i DiBa:
Har de testet på användare? Om ja, varför har de inte fixat de här uppenbara problem innan de rullar ut systemet?
Finns en UX expert tillknyten? -
Mycket riktigt konstateras problematiken också i en granskningsrapport från Riksrevisionen, RiR 2023:6.
Riksrevisionen bedömer att myndigheterna inte arbetar med att involvera användare i tillräcklig omfattning, när de utvecklar de digitala tjänsterna. Ett utvecklat arbete på området skulle leda till en avsevärd förbättring vad gäller tjänsternas användbarhet och tillgänglighet, enligt vår bedömning. Det finns också flera exempel på när samarbete mellan myndigheter som skulle kunna förbättra kvaliteten på de digitala tjänsterna ännu inte kommit till stånd. Det finns sålunda mycket som myndigheterna kan förbättra inom ramen för nuvarande förutsättningar.
Digitalisering av tjänster genererar både kostnader och nyttor, men kan vara lönsam och betala sig på ett par år i form av minskad manuell hantering. Myndigheternas användning av kostnadsnyttoanalyser är dock begränsad och i den mån de används undersöks enbart myndigheternas besparingar och inte användarnas. Det finns därför en risk för att myndigheterna gör fel saker eller att de gör för lite.
-
@Dennis_Priskorn Svar från Härnösand: Ingen sådant finns i dagsläget i vår inköpspolicy.
