Community på Sveriges dataportal
Svårigheter med att samarbeta över organisationsgränser
-
Det pågår många initiativ med att skapa förutsättningar för offentlig förvaltning att samarbeta mer. Vi har en öppen datalag, det pågår en interoperabilitetsutredning. Flera olika sektorer och domäner inom offentlig sektor har av regeringen fått uppdrag att skapa förutsättningar för att dela och främja dataanvändning. Trots alla initiativ finns en trögrörlighet.
Min fråga till er: Vad är det som gör det svårt att samarbeta. Vilka är våra största hinder?
-
@Maria_Dalhage Bra och viktig frågeställning. Jag tror att i många fall är man ovetandes om varandra. Sen, om jag bara ser på min "egna" organisation, så finns en otydlighet i vilket mandat man har fått. Hur mycket samarbeten får man dra igång? Får jag etablera ett samarbeta med xxxx? De som kämpat med detta i flera år kanske börjar känna en uppgivenhet "inget händer ändå, man talar för döva öron etc".
-
@Maria_Dalhage här pratade de om något relaterat, på konferensen foss-north 2023:
"Municipal collaboration on open source software - Why is it so hard? - Johan Linåker and Per Persson"
https://conf.tube/w/mfYSrtPvbj7JjwBFqEaNKe
Bland annat tar de upp exempel från Danmark, och från Nederländerna tror jag det var.
-
@Maria-Söderlind mandatfrågan är intressant och den har också lyfts som en "utmaning/hinder" för vissa organisationer för att exempelvis kommunicera i detta forum. Vidare håller jag helt med om att vår ovetskap om vad andra faktiskt gör försvårar för samarbeten. Vi missar momentum och beroende på hur utveckling ser ut, får svårt att bidra eller använda varandras lösningar i efterhand.
Har du tips på hur vi kan få större insyn, vetskap kring vad vi gör? Är det i detta forum där vi löpande berättar vad som händer inom våra respektive domäner eller finns det andra sätt?
-
@elias Toppen att du delar. Jag kompletterar med en textversion från foss-eventet link text. skriven av @johanlinaker.
Kommuner delar många typer av uppgifter och har en enormt stor potential att tjäna på (åter)användning, delning och samverkan kring öppen programvara (öppen källkod eller eng. Open Source Software). Samtidigt är utmaningarna många. Några exempel inkluderar: bristande intern förmåga, kapacitet och kultur, osäkerheter kring hur öppen programvara kan beaktas och utvärderas, luckor och missuppfattningar kring ex. legala och säkerhetsrelaterade aspekter, avsaknad av koordinering, samt process för långsiktig förvaltning.
Hur kan man lösa detta? Flertalet exempel finns om vi tittar inåt och utåt. I Sverige visar aktörer som Sundsvalls kommun, Alingsås kommun, Helsingborgs stad, Föreningen Sambruk, och på senare tid även Inera AB och det informella ÖSAM-samarbetet på både resultat och ambition. Tittar vi utåt ser vi motsvarande exempel men som generellt ligger lite längre fram. I Danmark har vi OS2 – Offentligt Digitaliseringsfællesskab - en kommunägd förening (motsvarande Föreningen Sambruk) där kommuner initierar och samverkar kring utveckling och förvaltning av gemensamma öppna programvaror i nära samarbete med ett ekosystem av olika leverantörer. I Tjeckien finns OpenCities, en civilsamhällesdriven organisation med 20+ städer som medlemmar, som är värd och koordinator för idag tre olika gemensamma öppna programvaror. I Holland kan vi se hur VNG (motsv. SKR) börjat agera värd och koordinator för Signalen-projektet framförallt pådrivet av Amsterdam och med stöd från Foundation for Public Code. I Belgien har vi IMIO, ett offentligt tjänstebolag (liknande Inera AB) samägt av 120 kommuner, som koordinerar, utvecklar och driftar bl.a. CommunePlone-projektet. Genom Paris stad kan vi ser hur en större aktör (som Sundsvalls kommun) kan ta ledartröja och driva på utvecklingen av öppna programvaruprojekt som Lutece, en e-tjänsteplattform.
Med andra ord, goda exempel finns det gott om. Men vad kan vi lära?
Det finns behov för
- faciliterad samverkan och poolning av resurser och kunskap
- samlat ägarskap och förvaltning av kod och andra leverabler
- gemensamma processer för styrning, kravhantering, anskaffning och förvaltning
- att större kommuner samt aktörer från det privata och civilsamhälle visar vägen
- att samverkan och community byggs från idéstadiet, ej från att en produkt är färdig
- att barriärer för användning och engagemang kring öppen programvara sänks.
Dessa är behov ej kan påtas en enskild aktör. Här finns utrymme både för tidigare nämnda och andra med ambition och insikter kring de potentiella nyttoeffekterna.
-
@Maria_Dalhage Jag tror (tycker) att detta forum är viktigt. Men jag är också rädd för att många har missat att det faktiskt finns. Om vi är spridda på olika forum och inte känner till varandra så blir det även svårt att samarbeta. Där har jag tyvärr inget förslag på en lösning, även om jag önskar att jag hade det
-
@Maria-Söderlind I befintligt regeringsuppdrag där ett antal myndigheter ska utveckla en datainfrastruktur för Kompetensförsörjning och livslångtlärande (KLL) dyker då och då frågan upp kring hur vi ska tolka ordet "sammanhållen". Jag tänker att ett sätt är att vara tydlig med att respektive myndigheter nyttjar de forum och infrastruktur som finns etablerade såsom Dataportalens Communityforum. Detta står förövrigt specifikt i vårt uppdrag:
Myndigheternas för uppdraget relevanta datakällor ska finnas representerade
i den av Digg förvaltade tjänsten Sveriges dataportal. Respektive myndighet
ska verka för att tillgängliggöra, dela och nyttiggöra data i enlighet med Diggs
riktlinjer. Data, standardiserade gränssnitt (API:er) och relaterade resurser,
såsom begrepp, kod och öppna specifikationer ska göras sökbara på Sveriges dataportal. Myndigheterna ska delta i det samverkansforum för delning och
nyttiggörande av data som Digg ska inrätta (I2021/01826).Vi som deltar i uppdraget bör agera ambassadörer för både dataportalen och dess communityforum och bör därmed också säkerställa att våra myndigheters kommunikationsstrategier tar höjd för detta. Jag hoppas att fler myndigheter får uppdrag som pekar på användandet av forumet. Ibland (ofta) behövs formell styrning.
-
@Maria_Dalhage Öppen programvara har länge framhållits som en viktig faktor för digitaliseringen. Och fördelarna med Öppen källkod är väl beskrivna. Det handlar bland annat om minskade kostnader för licenser med långa och tvingande underhållsavtal och bättre möjligheter till utveckling i samverkan. Men också om att undvika inlåsningseffekter där åtkomsten till egen data styrs av licenser och avtal, vilket fördyrar och försvårar byte av systemleverantör.
I alla informationssystem ligger det verkliga värdet i informationen. Kanske vi ska fokusera på öppen information som kan samverka, istället för öppen källkod? Alltså tänka isär information och applikation. Ta steget från systemförvaltning till informationsförvaltning. För om informationen kan samverka i digitaliseringen spelar det mindre roll hur verktygen för att skapa och underhålla en viss verksamhets information är licensierade. Öppna, väl dokumenterade och gärna standardiserade databaser kanske är mer värda än slutna system, även om de är öppen källkod? Det behöver inte vara likhetstecken mellan licensierade verktyg och slutna databaser.
Men som andra har nämnt är silodatabaser och slutna verksamhetskulturer hinder mot en effektiv samverkande informationshantering. I hög grad beror det nog på att man inte vet vilken information som hanteras i korridoren i våningen över, eller på vilket sätt den egna informationen kunde komma andra till nytta. Det väcker en tanke hos mig om att inrätta en kommunal informationssamordnare. Titeln GIS-samordnare (eg. geodatasamordnare) är etablerad, men kunde utökas till kommunens samlade intelligens.
Sökningar på termen leder för det mesta fram till tjänster för information i betydelsen kommunikation; Informatörer, producenter av text och bild och så vidare.
Min tanke är istället en samordnare för digital information, med uppdrag att dammsuga kommunens ofta hundratals system efter återanvändbar information. Jag är medveten om att rådande systemtänk för det mesta förhindrar ett effektivt utnyttjande av den lagrade kunskapen, men att lyfta fram dess existens kanske skapar en efterfrågan som kan ändra på förekommande administrativa hinder? -
@Matself sa i Svårigheter med att samarbeta över organisationsgränser:
I alla informationssystem ligger det verkliga värdet i informationen. Kanske vi ska fokusera på öppen information som kan samverka, istället för öppen källkod? Alltså tänka isär information och applikation.
Jag håller helt med dig i att hålla isär information och applikation! Vi ser hur det blir problem med informationssäkerhetsklassningar när dessa ibland görs på systemen och inte på informationen. Detta försvårar avsevärt både säkerhetsarbete och datamängdernas distribution.
Håller helt med dig om att många informations-yrkesroller saknar "datakunskap", det är bl.a. därför vissa webbplatser mer är en länkkyrkogård än en källa till information och kunskap.
Däremot tycker jag att vi ska fortsätta att prata öppen källkod av precis de skäl som du nämner. Syfte med att dela data är ju att också kunna bearbeta den och ibland behöver vi göra detta tillsammans.
-
@Matself sa i Svårigheter med att samarbeta över organisationsgränser:
I alla informationssystem ligger det verkliga värdet i informationen. Kanske vi ska fokusera på öppen information som kan samverka, istället för öppen källkod? Alltså tänka isär information och applikation. Ta steget från systemförvaltning till informationsförvaltning.
Jag har en invändning här: man kommer inte ifrån att så länge det krävs en stängd programvara för att hantera informationen så är man beroende av den programvaran och man vet inte om informationen verkligen är öppen på riktigt. Kanske påstår företaget som äger programvaran att det skapas öppen information, men du vet inte om resultatet verkligen är öppet förrän du har bekräftat det genom att använda fri och öppen programvara.
Värt att tänka på också att de företag som vill sälja licenser för stängd programvara, de har väldigt mycket att tjäna på att skapa inlåsning, de kommer alltid att försöka låsa in så mycket de kan eftersom det är så de tjänar pengar. Sådana företags intressen är mycket annorlunda jämfört med syftena med en offentlig verksamhet som vill jobba med öppen information.
Vill man vara säker på att man verkligen har öppen information, är det bästa sättet att använda fri och öppen källkod. Betala gärna företag för utveckling, men kräv leverans i form av öppen källkod och inte i form av någon licens för stängd programvara som företaget äger.
