Community på Sveriges dataportal
Utveckling av en digital arena
-
Vad är en "digital arena"?
Är tanken att det ska det vara ett alternativ för offentlig verksamhet till att föra diskussioner på sociala medier som LinkedIn och Facebook, och att dela filer och data internt?
Finns några exempel på digitala arenor i bruk i andra sammanhang, t.ex. i andra länders offentliga administration eller allmänt som används av företag eller allmänhet?
Är det samma sak som en mötesplats, Internet-gemenskap eller community i mer etablerade termer?
Jag undrar lite över bakgrunden till uttrycket och varifrån det är hämtat.
Kan det jämföras konkret med funktionalitet i plattformar som Sharepoint och liknande? Vilka verktyg och plattformar kan tänkas behövas och komma ifråga för implementationen av en digital arena?
Ska DIGG utveckla en digital arena som öppen programvara, eller basera den på existerande programvara, eller ska någon annan göra det?
Är det här forumet en digital arena?
@Nina_Berlin sa i Svenska vandringsleder:
Framför allt det här citatet från sidan 2 beskriver mycket av vad vi fokuserar på den här hösten:
- "Möjliggöra ökad samverkan mellan aktörer som delar och nyttiggör data"
- Digg ska utveckla en digital arena som möjliggör för aktörer att dela och nyttiggöra data genom ett ökat erfarenhetsutbyte och institutionellt lärande om datadelning samt en utökad experiemnt- och utvecklingsverksamhet baserad på delade data.
- Särskilt fokus ska läggas på nyttiggörande av data i den löpande verksamheten."
Som du ser i dokumentet har vi en slutredovisning i januari 2023. Vi planerar en leverans kopplad till det.
@mistral sa i Textdata och delning av statliga utredningar för maskinell analys:
sen har vi ju de nya buzz-worden ”digitala arenor”, ”digitala innovationshubbar” mm och en uppsjö projekt med olika etiketter (sätt ihop följande ord i valfri ordning: smart, sustainable, resilient, viable, data, platform, IoT, open)
@Magnus-Sälgö sa i Svenska vandringsleder:
sedan börjar dom leva sitt eget liv och skall skapa communities istället för leverera öppna data ....
- "Möjliggöra ökad samverkan mellan aktörer som delar och nyttiggör data"
-
@jonor det är icke digitala organisationer som famlar vi har sett denna uppdelning hos kulturorganisationera se mycket bra video där man pratar om att året är 2020 och vi är på ett digitalt årsmötet ...finns det några andra som delar upp det
- ICA
- vill du betala med kort gå till den digiatal arenan där man tar emot kort betalning
- Spotify
- välj om du vill besöka den digitala eller analoga arenan
Vän av ordning kan undra hur Digitala är DIGG i sin vision och arbetssätt... anpassar man sig till dom som är sämst i klassen för mycket? jag har en känsla att DIGG är osunt rädda att styra upp den röra som finns...
- ICA
-
@jonor Roligt att du frågar !
Digital plattform, mötesplats, arena, portal. Alla substantiven försöker visa på adresser där relevanta resurser huserar.
I detta fall syftar arena på att beskriva en ambition större än Dataportalen men inte istället för Dataportalen, utan snarare något som inkluderar fler digitala resurser, fler metodstöd och fler aktörer.
I uppdraget står det uttryckligen att den digitala arenan ska främja datadelning och dataanvändning. Data behöver mjukvara för att bearbetas, så ja, Olika lösningar i öppen källkod som underlättar datadelning, dataanvändning och databearbetning kommer att delas på den digitala arenan. Och av olika aktörer. Exempelvis statistikverktyget PxWeb tillhandahålls av SCB och Arbetsförmedlingen har utvecklat DCAT-AP -SE-Processorn som möjliggör automatisk metadatataggning på datamängderna.
De kategorier som vi har i detta Community ger en vägvisning kring vad som är hållbart; resurser och rationalen kring open by defaut: Öppna format och standarder för interoperabilitet; öppna data för att ge tillgång till värdefull information och kunskap; öppen källkod för innovation, vidareutveckling och hållbar arkivering; Öppna api:er för samarbete över organisations gränser kopplat till individers och företags livshändelse. Och så har vi det transparenta arbetssättet. Det som baserar sig på en lag från 1766! Insyn är bra men dialogen ännu bättre. Därav detta forum. Detta forum är en del av den digitala arenan som möjliggör diskussion kring Sveriges digitala resurser.
Arenan är alltså ett sätt att hantera resurser, kunskap, erfarenhetsutbyte och dialog så att det ska vara enkelt för dem som arbetar med Sveriges digitala resurser att hitta rätt.
Digg har en policy som säger att det som anskaffas i första hand ska vara öppen programvara och också delas under en öppen licens. Dataportalen har en öppen licens, Detta forum och allt annat som utvecklas på den digitala arenan kommer bestå av öppen programvara.
Alla länder har Nationella Digitala Arenor i form av Datakataloger/portaler. Flera länder däribland Italien, Frankrike och Estland samt EU- kommissionen själva har kompletterat med öppna källkods-kataloger/portaler osv.
-
@Magnus-Sälgö sa i Utveckling av en digital arena:
se mycket bra video där man pratar om att året är 2020 och vi är på ett digitalt årsmötet .
Ja, den första talaren är väldigt insiktsfull. Klart värd att ses! Jag delar talarens fundering på om det finns andra sektorer som ser digitaliseringen som något vid sidan av. När digitaliseringen följs upp på andra premisser än nytta och effekt, riskerar vi att satsa skattebetalarnas pengar på fel hästar. Hur klyschigt det än är så behöver vi bli mer datadrivna och mindre organisationsbundna.
-
@Maria_Dalhage Roligt att du nämner Pxweb - ett enormt underskattat verktyg, dessutom gratis för kommuner och myndigheter. Tänk om kommunerna och regionerna bara visste om potentialen i att nyttja befintlig infrastruktur i stället för att hoppa på opportunistiska, Vinnova-finansierade projekt. Hur förmedlar vi den insikten till kommunerna?
-
@mistral Det är detta som är en del av syftet med en digital arena. Att visa vad som finns tillgängligt och säkerställa att offentlig sektor kollektivt har kunskap att välja de hållbara lösningarna. D.v.s. de "öppna" alternativen. De lösningar som inte skapar inlåsningseffekter, som möjliggör interoperabilitet och skapar förutsättningar för ett agilt arbete genom att samtliga organisationer äger sin backlog samt viktigast, att andra kan vidareutveckla det man själv påbörjat. PxWeb finns på https://nosad.se/katalog
Vi jobbar på att hitta ett sätt där vi kan ge alla offentliga repon samma metadatastandard. Inom EU används Publiccode.yml för offentliga organisationers öppna programvara.
Se GitHub - publiccodenet/publiccode.yml: A metadata description standard for public software and policy repositories.
Allt handlar inte om att lägga upp information och kod digitalt utan också ha olika träffar för att visa vad som finns.
-
@Maria_Dalhage Låter bra, men utöver det du beskriver skulle jag ändå våga påstå att det krävs ett "måste" på statliga myndigheter att aktivt arbeta för användandet av den nationella digitala infrastrukturen, troligen genom budget, regleringsbrev och instruktioner. Bara för att det finns en massa bra saker på en digital arena, kommer vi inte (per automatik) få utväxling. I offentlig sektor finns det generellt en övertro på nätverkande och träffar, som ofta blir mer diskussionsklubbar än verkstad. Det är här jag menar att ansvaret för verkstaden vilar tungt på statliga myndigheter, som ju står för den nationella digitala infrastrukturen och grunddata. Annars finns det, som jag ser det, en risk att fältet fortfarande lämnas öppet för ad hoc-projekt som NSÖD och Nationell dataverkstad. Eller, lite krasst uttryckt, den digitala arenan får inte bli en konsultarena
-
@mistral Precis så är det. Inom ramen för datastrategin har ett antal myndigheter fått i uppdrag av regeringen att främja delning och nyttiggörande av data för att bl.a. möta de utmaningar som utpekas inom ramen för regeringens strategiska samverkansprogram. Bl.a. följande myndigheter omnämns:
ehälsomyndigheten, SCB, Vti, Rymdstyrelsen och Arbetsförmedlingen.När det gäller konsultberoende så uppstår detta fenomen när organisationer låter konsulter så för kontinuiteteten i verksamheten. Det är alltså inte kompetensen hos de enskilda konsulterna som är problemet, på en generell nivå, utan det kollektiva minnet och beställarkompetensen, anser jag.
-
@Maria_Dalhage Håller med, "Kollektiva minnet" och "Kollektiva dåliga självförtroendet" hos offentlig sektor. Av de myndigheter du räknar upp ska det bli väldigt intressant att se hur SCB samtidigt främjar datadelning och säkerställer sin intäktsfinansierade verksamhet, det blir en balansakt på slak lina
-
@mistral Jag hejar helt klart på SCB! Intäktsfinansieringen är ju inte enskilda myndigheters egna val. Det som talar för SCB förutom bred kompetens och vilja hos ledning är att just statistik är en av de av EU (och Sverige) utpekade värdefulla datamängder som ska vara kostnadsfria enligt den nya datalagen.
-
@Maria_Dalhage Exakt, men jag menar absolut inte att finansieringsmodellen skulle ha med kompetens att göra. Jag har fullt förtroende för SCBs kompetens. Men har man intäktskrav så har man. Om t.ex. företagsuppgifter skulle vara öppna data så kollapsar ju produkter/tjänster som Företagsdatabasen, Sammansatt bastjänst (Bolagsverket/SCB) m.fl.. Här måste politiken bestämma sig för vad som är viktigast (och det här har ju snart sagt varje regering de senaste 25 åren utrett).
-
@mistral Precis så. Frustrationen delas av alla som försöker skapa tjänster på myndigheters data oavsett om vi tillhör offentlig- eller privat sektor.
Men EU:s data-direktiv och svensk datalag formulerar att de datamängder som anses vara värdefulla att dela såsom sammansatta bastjänster, statistik och geodata ska bli kostnadsfria. Jag vet att myndigheter har något års dispens. Men bättre än så här har det ju faktiskt inte varit förut. Och samtidigt finns en vilja från civilsamhället att stötta och samarbeta genom andra data-arenor såsom wikidata. Det är ju jätteinspirerande. Och svårt. Offentlig sektor är inte vana att ta emot bidrag. Så här får vi jobba tillsammans och ha tålamod.
-
@Maria_Dalhage Jo, jag håller helt med dig. Men tror ändå budget kommer fortsätta vara en knäckfråga. Om du synar listan över särskilt värdefulla datamängder så är den rätt mycket "rubriknivå" och lämnar mycket utrymme för att "dribbla" med definitioner. De myndigheter som har intäktsfinansierad verksamhet är duktiga på att differentiera produkter. Låt mig ta ett exempel: SCB tillhandahåller förskolor som öppna data. Vad bra, tänker någon, då kan jag bygga en tjänst/app. Men, vänta nu, datamängden saknar ju identifierare på förskolorna (det som @Magnus-Sälgö brukar prata om)? Vad kan det bero på? Jo...den unika identifieraren (koden) på förskolorna ligger i Företagsdatabasen och är avgiftsbelagd. Så vips har myndigheten bockat av en datamängd som "öppen" (fast värdelös) och samtidigt behållit sin möjlighet att sälja samma datamängd (som värdefull). Och det här finns det massor med exempel på. Listan över särskilt värdefulla datamängder är tyvärr ingen garanti för öppna data (på riktigt).
-
@Maria_Dalhage Om jag har förstått saken rätt så innebär utveckla en digital arena att skriva en vägledning/rekommendation för hur man ska arbeta digitalt då, och leveransen består av själva rapporten?
-
@jonor Jag är övertygad om (inte cynisk, snarare realistisk) att det tagits grundläggande felskär i uppdragsformuleringen kring digital arena. "Regeringen kommer i kommande uppdrag till myndigheter specificera vilka
myndigheter som ska delta i arenan. [..]". Digitalisering är ju tvärsektoriell till sin natur. Statskontoret uttrycker väl problemet: "Vår studie visar att regeringens politik i tvärsektoriella frågor ofta saknar en tydlig inriktning och att styrningen präglas av kortsiktighet. Styrningen lämnar därmed ett tomrum som Regeringskansliet och myndigheterna behöver hantera. Dessa aktörer saknar ofta rätt förutsättningar för att göra det."Just det här tomrummet som Statskontoret talar om är grogrunden och livsutrymmet för allehanda innovations- och öppna data-projekt (även klimatomställningsdata mm). I brist på nationell ledning och styrning kan ett projekt som Nationell dataverkstad utmåla sig som ett slags representant för Myndighetssverige.
Att utveckla en digital arena, med ett urval av myndigheter (gissningsvis där värdefulla data plockas bort från bordet), tror inte jag leder till en effektiv helhet. Statskontoret skriver vidare att "Regeringens kortsiktiga och otydliga styrning skapar utrymme för tolkningar" och det här tror jag indirekt besvarar din fråga "Vad är en digital arena?". En "digital arena" kan vara, i stort sett, vad som helst.
-
@jonor vägledningar, rekommendationer som DIGG tar fram syftar till att hjälpa andra myndigheter i vad man bör tänka på när man delar data o.s.v. Dessa är leveranser som omnämns i samband med den digitala arenan. Men dokumenten är inte en digital arena, utan en typ av resurs på denna.
Jag rekommenderar följande NOSAD-inspelning för att ge en bild av vad vi försöker åstadkomma. Den viktigaste delen för frågeställningen är regeringskansliets presentation.
-
@Maria_Dalhage Tack för länken! Jag tycker dock inte Infrastrukturdepartementet ger särskilt mycket "kött på benen", snarare blir jag bekymrad över att det tvärsektoriella tänket lämnats därhän och att man duckar så effektivt på finansieringsfrågan (kanske de skulle talat med kollegerna på Finansdepartementet först? Allt går genom budget). Jag tjatar med en dåres envishet om att staten mjölkar värdefulla datamängder på intäkter och data som öppnas är "andra klassens data". Hur vi än vrider och vänder och spottar ur oss Vinnovaprojekt, så kommer inte detta faktum kunna rundas. Här är Sverige definitivt inte i paritet med framgångsrika länder (inom öppna data, datadelning, digitalisering). Det är bara att titta på t.ex. Danmark som öppnade grunddata redan för 10 år sen.
Om vi tittar på uppdragen så har de vitt skilda "abstraktionsnivåer". Vi har cancerdiagnostik, rymddata och sen en plötslig djupdykning ner i högspecialiserad statistik (rörelsemönster). T.o.m talas om visualisering. Det här visar, anser jag, att de som skapade den här strategin inte förstår skillnaden mellan data (fundamentala aspekter) och praktiska tillämpningar (som visualisering). Mobilitetsstatistik är ett litet fragment av statistikområdet.
Jag hade hoppats på en djupare förståelse av data och datastrategi, dvs tillse att nationella grunddata öppnas och att kommuner och regioner får finansiering. Då kan vi arbeta med en nationell likriktning, nationella plattformar och först då är det relevant att tala om en "digital arena".
-
@mistral den risk som du påtalar önskar jag att jag kunde argumentera emot. Men det kan jag inte. Lagar och budget styr våra prioriteringar.
Nedan länk ger en intressant läsning och lite mer kött på benen kopplat till vårt uppdrag, möjligheter och risker.
https://data.europa.eu/sites/default/files/report/EN_data_europa_eu_and_the_European_common_data_spaces_0.pdfRapporten från Kommissionen reflekterar över vilken roll de nationella dataportalerna har samt deras aktörer (dataproducenter) när det kommer till genomförandet av EU:s dataspaces.
I sammanfattningen går att läsa:
-
Open data are commonly mentioned alongside private and personal data as a core type of data source. However, open data holders are not well positioned or involved in initiatives developing data space reference architectures or implementation approaches. If this state of affairs persists, the use and impact of open data could be reduced owing to the friction that may occur when combining the use of data shared in data spaces and the use of data published in open government portals.
-
Open data holders have extensive experience in data publishing, metadata management, data quality, dataset discovery and data federation, as well as tried-and-tested standards (e.g. Data Catalog Vocabulary) and technologies. There seems to be very little knowledge/technology transfer from the open data community to the data spaces community, which is a missed opportunity. Data spaces should not reinvent methods that the open data community has already developed, tested and used extensively.
-
Whether the data are private, shared or open, using data from multiple sources requires interoperability at several levels, from identity providers to vocabulary providers. The question of which data intermediaries will act as neutral agents to ensure interoperability is underexplored in the data spaces context. Public administrations, building on their experience of publishing open data, are best placed to take on such roles.
-
-
@Maria_Dalhage Tack, Maria, bra - jag vill bara inte att du tror jag på något sätt ifrågasätter värdet av det arbete ni gör i NOSAD, tvärtom - oerhört viktigt! Men för att Sverige ska komma vidare i digitaliseringen, eller t.o.m. inta en ledande position, skulle jag säga att första steget skulle vara "sjukdomsinsikt".
Data är, precis som andra råvaror, komplexa handelsvaror. Det som bekymrar mig mest är att jag tror politiken blir förd bakom ljuset av projekt som Nationell dataverkstad, dvs att frånvaro av bra, normativa data kan kompenseras genom insamling av skräpdata (enl. ngn spec eller inte, spelar ingen roll).
Jag har visat ett par exempel på intäktsproblematiken tidigare, men kan ju ta ett från presentationen du länkade till. "Mobilitetsdata". Telia (staten, till övervägande del) samlar in medborgarnas (Telia-kundernas) rörelsedata och säljer, tillsammans med Accenture, en produkt som heter CrowdInsights. SCB (intäktsfinansierad) vill ha sin del av denna kaka, som förutspås växa i framtiden och har nu samverkan med Telia. Om (rent hypotetiskt) Telias mobildata skulle vara öppna data (givetvis rensat från personliga uppgifter osv), så skulle marknaden för Telia/SCB/Accentures produkter försvinna i ett slag. Skulle alltså staten konkurrera med sig själv? Nej, det tror jag inte. Så vad återstår då att publicera som öppna data? Ja, troligen data som är så aggregerade eller på annat sätt bearbetade att de faktiskt inte går att använda till annat än möjligen visualisering eller enklare analyser.
-
@mistral tack för cred!
NOSAD är ju initierat av tjänstemän, för att lösa våra reella och praktiska behov när det kommer till att arbeta med öppna data och öppen källkod.
NOSAD har ingen extra finansiering utan alla insatser som genomförs, görs på en linjebudget, och efter behov. De som var med i början minns att vi endast hade en wikisida. (https://computersweden.idg.se/2.2683/1.736735/nu-bygger-myndigheter-ekosystem-for-oppna-data--och-oppen-kallkod)
NOSAD är inget projekt med ett regeringsuppdrag eller Vinnovafinansiering bakom, utan finansiering och legitimitet utgår från befintliga budgetramar och befintliga uppdrag.
Tre organisationer håller uppe NOSAD som ”plattform”/”arena”
DIGG via Communityforum, Arbetsförmedlingen (@jonass ) via https://nosad.se och Internetstiftelsen via Goto10 och Internetdagarna.Alla som deltar på workshops, diskuterar i forumet och lägger sin tid kring att förbättra Nätverket leveranser gör detta frivilligt, ibland på arbetstid, eftersom det ligger i linje med ens arbetsuppgifter ibland efter arbetstid. Anledningen till varför man deltar är behovet av att hitta dem som sitter med samma problemformuleringar, att få hjälp och stöd och viljan att får hjälpa att lyfta offentlig sektors digitalisering.
Du skrev i ett tidigare inlägg om det kollektiva dåliga självförtroendet hos offentlig sektor. Detta behöver vi bryta. Genom NOSAD visar vi att vi själva kan. Att vi förstår vår verksamhet. Jag blir himla stolt varje gång jag får en fråga och kan tipsa om NOSAD Lästips https://nosad.se/tips eller peka på någon presentation som genomförts av de 80 organisationerna som hittills presenterat på en av våra digitala workshops.
NOSAD är ett öppet nätverk. En leverans som många myndigheter, privatpersoner och företag bidrar till. Precis som du gör genom att diskutera vad som behöver göras och vad som inte funkar. Så väldigt bra att du hittade hit!
NOSAD kompletterar alla Digitala arenor genom att utgöra det mänskliga kittet.
