Input: Utkast - en gemensam förvaltning och utveckling av en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande

[Erik Lejdemyr]

Hej,
Åtta myndigheter har i uppdrag att utveckla en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande (KLL) som skapar förutsättningar för myndigheter och andra aktörer att skapa och tillhandahålla digitala tjänster som stärker individers ställning på arbetsmarknaden samtidigt som privat och offentlig sektors kompetensbehov tillgodoses. En del i uppdraget handlar om att utreda formerna för utveckling och förvaltning av en sådan infrastruktur/ekosystem.

Vi myndigheter i uppdraget skulle nu vilja inhämta era medskick och synpunkter på hur en sådan förvaltning/utveckling kan utformas, med följande utkast som ”triggermaterial”/utgångspunkt (se särskilt kapitel 5). OBS LÄNK HAR UPPDATERATS EFTER INKOMNA SYNPUNKTER.

Målsättningen är att tidigt involvera er aktörer och myndigheter inom ekosystemet i utformningen av förslaget, och att vi tillsammans även under regeringsuppdragets genomförande testar, återkopplar och förädlar löpande, så att utvecklingen av ekosystemets strukturer sker agilt och med ett ekosystemperspektiv.

Några frågor som vi särskilt skulle vilja få era svar på (och diskutera i detta forum):

• Bedömer ni att delarna i förslag 1, 2 och 3 (se kap 5) kan skapa förutsättningar för en sammanhållen datainfrastruktur för KLL som skapar värde för er? Är förslaget ändamålsenligt? Om inte, vad saknas eller behöver justeras?
• Hur vet vi myndigheter att vi har lyckats skapa förutsättningar för en sammanhållen datainfrastruktur för KLL som skapar värde för er?
• Vilka risker/möjligheter ser ni med genomförbarhet kopplat till förslag del 1, 2 och 3 i utkastet?
• Vilka/vilken KLL-data är du/ni i särskilt behov av för att kunna skapa träffsäkra tjänster, exempelvis för validering, matchning och vägledning?

I dokumentet finns även ytterligare frågeställningar som vi är nyfikna på era svar/reflektioner, men prioriteringen är att få svar på frågorna ovan.
Input/svar från er som inkommer före 31 oktober 2022 kommer omhändertas i aktuell utredning, men senare svar och diskussion kan med fördel fortsätta i detta forum även efter detta datum. Tack på förhand, och vi ser fram emot era tankar och inlägg/svar!
Med vänlig hälsning,
Myndighetsgemensamt sekretariat för regeringsuppdraget (via Erik Lejdemyr - Arbetsförmedlingen, enheten Jobtech)

[Nina_Berlin]

@Erik-Lejdemyr Bra initiativ! Vi vill gärna ha fler sådana här dialoger i forumet. Jag ser det som en av våra största styrkor.

[leifj]

Här kommer Sunet kommentarer på dokumentet:

** Bedömer ni att delarna i förslag 1, 2 och 3 (se kap 5) kan skapa förutsättningar för en sammanhållen datainfrastruktur för KLL som skapar värde för er?**

Svar: Nej. Förslaget innehåller för många brister för att det ska gå att redovisa i detalj - några av de viktigaste bristerna är beskrivna nedan. I sammanfattning:

1. Förslaget baserar hanteringen av individdata på teknologi som både är behäftad med alvarliga briser och som inte är kompatibel med EUs digitala plånbok.
2. Förslaget verkar utgå ifrån antagandet att mycket känslig data kan delas via användarens "POD-server". Detta motsäger erfarenhet från andra registerdata-områden (bla e-hälsa) och är i vår mening orealistiskt ur ett skalbarhetsperspektiv.
3. Förslaget förlitar sig på erfarenhet av etablering och underhåll av ekosystem för öppen data. Sunet menar att detta inte ger en rättvisande bild av hur ekosystem för delning av känslig data fungerar.

** Är förslaget ändamålsenligt? Om inte, vad saknas eller behöver justeras?**

Svar: Nej. Vi menar att den huvudsakliga utmaningen inom ekosystemet är att i samverkan mellan arbetsmarknad och utbildningsväsende skapa förutsättningar för bättre beslutsstöd för individer kring sin utbildningsresa. Det data som krävs för ett sådant beslutsstöd är i huvudsak inte öppen data. Rapporten pekar på erfarenhet från ekosystem kring öppen data som vi menar i allt väsentligt saknar relevans för problemet vi behöver lösa. Sunet har inom uppdraget pekat på att vår erfarenhet kring etablering av sk indentitetsfederationer (som är ett slags ekosystem för delning av känslig data) är mer relevant än erfarenhet från hantering av öppen data. Erfarenheten från arbetet med hälsodata inom RUT-projektet på Vetenskapsrådet har också lyfts som viktigt av Sunet.

** Hur vet vi myndigheter att vi har lyckats skapa förutsättningar för en sammanhållen datainfrastruktur för KLL som skapar värde för er?**

Genom att involvera högskolesektorn som kund till specifika funktioner och APIer med tydlig styrning och funktioner för återkoppling mellan leverantör och kund/användare.

** Vilka risker/möjligheter ser ni med genomförbarhet kopplat till förslag del 1, 2 och 3 i utkastet? **

Användningen av sk "POD-servrar" och W3C Solid menar Sunet är ett gravt misstag. Vi har vid flera tillfällen under uppdraget påpekat bristerna i Solid som vi menar allvarligt undergräver ekosystemets skydd för den personliga integriteten. Vidare utgör Solid ett avsteg ifrån EUs referensarkitektur för den digitala plånboken vilket medför alvarliga risker för projektet i ett längre perspektiv. I dess nuvarande form menar Sunet att förslaget är ogenomförbart.

** Vilka/vilken KLL-data är du/ni i särskilt behov av för att kunna skapa träffsäkra tjänster, exempelvis för validering, matchning och vägledning? **

Vår bedömning är att högskolesektor är beroende av att på kort sikt kunna tillgängliggöra data om utbildningar som inte använder central antagning. Detta kräver en öppning av SUSA-navet. Vi menar också att SUSA-navet på sikt behöver anpassas till APIer och format som har brett stöd i edtech-branchen och inom EU; det betyder tex en anpassning till eduAPI och ELM3. På sikt menar Sunet att en fortsatt satsning på en Svensk lokal standard (EMIL) försvårar integration och anpassning till en gemensam marknad inom EU.

[CarolineSöder]

Från Trygghetsfonden TSL önskar vi göra nedanstående medskick.
Bästa hälsningar Caroline Söder, vd.

5.1: ”Hur:et”
Det är mycket positivt att myndigheter samverkar i denna mycket viktiga fråga. Det finns många synergier mellan verksamheterna och möjligheter till utveckling som vi bara har sett början av. Sammanfattningsvis:

• Positivt med ett konsortium som är myndighetsövergripande.
• Positiva till de styrande principerna som ligger till grund för strategin: Interoperabilitet, användarfokus och samverkan kring värdekedjor, organisatorisk förmåga, transparens, öppna data, kod och arbetssätt
• Konsortiet bör ha ett tydligt uppdrag och beslutsmandat för att kunna skapa operativa, taktiska och strategiska förbättringar.
• Viktigt att fokuset är på data som en infrastruktur, och inte förädling av data som en ”sluttjänst”.

5.2: Vad:et
• Positiv till att initiativet integreras med DIGGs uppdrag och principer, som ligger till grund för styrning av ENA.
• Förtydliga gärna skillnaden mellan data infrastraturen och ENA utifrån ett organisatoriskt och styrande perspektiv då detta är lite svårt att förstå.
• Bra att dataportalen och DIGGs Community plattform används som en knutpunkt för data infrastrukturen.

5.3: Individ centrerat
• Viktigt att myndigheterna hittar en lösning för individen att kunna ha större kontroll över data som berör individen, inklusive ”portabilitet” av data mellan myndigheten och 3:e parts aktörer.
• Ovan skulle skapa förutsättningar för både individen och 3:e partsaktörer att utveckla tjänster med ”verifierad” data från en myndighet.
• Vi har inga synpunkter gällande bakomliggande teknologin som ska användas.

[Johan Sandgren]

@Erik-Lejdemyr
Om TRR

TRR grundades 1974 som en omställningsorganisation för tjänstemännen inom privat sektor, av parterna Svenskt Näringsliv och PTK. TRR är en stiftelse som drivs utan vinstintresse.

Vi är specialister på omställning och kompetensstöd.

I våra cirka 35 000 anslutna medlemsföretag arbetar drygt 1,1 miljoner tjänstemän.

Vi stöttar arbetsgivare inför, under och efter en omställning – och vägleder deras medarbetare till nästa steg i karriären. Vi ger även stöd till fackligt förtroendevalda.

Vår verksamhet finns över hela Sverige, huvudkontor i Stockholm

Medskick från TRR

Vi är positiva till att en gemensam plattform skapas, i form av en digital infrastruktur. Vi är redan idag är i stort behov av att konsumera kvalitetssäkrade framtidsprognoser av yrken, roller och kompetenser för att kunna leverera rådgivning i jobbsökning och vägledning i studier inom ramen för vårt uppdrag.

I och med vårt utökade uppdrag f om 1 okt 2022 behöver vi lämna rättssäkra yttranden och bedömningar till CSN. Ur vårt perspektiv är vi angelägna att denna lösning kan bli verklighet och genererar nytta inom en snar framtid.

Vi tror starkt på att privat och offentlig sektor behöver samverka för att få bästa möjliga förutsättningar för ett brett användningsområde som inkluderar hela arbetsmarknaden. Vi tror att input från näringslivet är en förutsättning för att kunna samla och förstå aktuella och framtida behov som bidrar till att skapa en rörlig arbetsmarknad och stärker svensk konkurrenskraft.

Då vår studievägledning riktar sig till individer i arbetslivet som vill eller behöver komplettera sin nuvarande kompetens, är perspektivet att förstå framtida behov ner på kompetensnivå viktig. Vi är gärna med och bidrar i det arbetet från vårt perspektiv som konsument i behov av utbildningsutbud, data och prognoser. TRR verkar på svensk arbetsmarknad vilken i sin tur på många sätt också är europeisk/global. Därför är det angeläget att plattformen beaktar det europeiska samarbetet och standarder på området.

Plattformen/lösningen, behöver utvecklas för att vara långsiktig, hållbar och dessutom skalbar. Detta innefattar framtidssäkrad teknik och standarder kring taxonomier för att säkerställa tillgänglighet och mätbarhet.

Johan Sandgren, Strateg TRR
Åsa Thambert, Omvärldsanalytiker TRR

[PerAnd]

@Erik-Lejdemyr

Några korta reflektioner:

Erfarenhetsanalys - massor av sådana här initiativ har redan prövats, i stora såväl som små initativ. Utred varför man misslyckats tidigare och för in det i utvecklingsarbetet. Vilka EU-initiativ har ni belyst men förkastat? Varför?

Dataformat - tror inte på (som jag tolkar det) att samverka fram dataformat eller dataspecifikationer. Ta lead, ge någon aktör uppdraget att utveckla, förvalta dom specifikationer som är ett måste för att dataöverföringarna ska kunna realiseras.

Behovsanalys - känns "tunn". Var är användningsfallen? Typflödena? Det resoneras lite löst om "grunddata" m m, men visst måste det väl i uppdraget redan ha tagits fram ett gediget underlag för hur behover kommer att se ut, med faktiska dataleveranser, innan man ger sig in i en lösningsdiskussion?

Avsnitt 5.3 - känns intressant. Men det där med juridiken måste ni ta en sväng till. Eller lösa på något smidigare sätt. Redan idag lagrar Google uppgifter om mig, min adress, mina betalningsuppgifter etc. Utan att jag på förhand gett medgivande till alla tänkbara möjliga sätt att använda dem. Jättesmidigt! Handla på nätet, få alla fält ifyllda. Google föreslår namn, leveransaress, kortuppgift osv. Bara att acceptera. Den analogin måste gå att använda även när det gäller offentliga webplatser. Sen undrar jag om det inte krävs en "mina sidor" där medborgaren kan komplettera sin personliga profil med data som inte lagras i något myndighetssystem. Det skulle kunna vara allt från intresseområden till nyckelord. Flyktiga eller förändringsbenäget data.

Arkitektur - anges på tre ställen i texten. Förtjänar en vidareutvecklad tankemodell.

[Maria Lillström Stenroos]

@Erik-Lejdemyr

Om Reskilling for Employment (R4E)
Européen Round Table for Industry (ERT) grundades 1983 för att främja konkurrenskraft och välstånd i Europa. ERT har åtagit sig att skapa ett starkt, öppet och konkurrenskraftigt Europa och genom Reskilling for Employment (R4E) driver ERT hållbar tillväxt, jobb och välstånd för alla.

ERT medlemmarna representerar
• 5 miljoner direkta jobb globalt
• 2 000 miljarder euro sammanlagda årliga intäkter
• 60 miljarder euro investeringar i FoU varje år

Reskilling for Employment (R4E) syftar till att hjälpa samhället att möta behovet av karriäromställning genom att mobilisera partnerskap med aktörer inom ekosystemet för att möjliggöra karriäromställning i stor skala över hela Europa. Det övergripande målet är att stödja omskolning av 5 miljoner människor till 2030. Sverige, Spanien och Portugal är pilotländer och ytterligare europeiska länder ansluter sig i dagsläget. I Sverige leds Reskilling for Employement av AstraZeneca och Volvo Group med stöd av McKinsey & Company.

I Sverige fokuserar vi initialt på två spår:
• En digital plattform för proaktiv karriäromställnings för arbetsgivare och arbetstagare
• Karriäromställnings program

Medskick från Reskilling for Employment
Vår ambition är att skapa en plattform med tillhörande data-federation som möjliggör proaktiv karriäromställning. I korta drag handlar det om att tillgängliggöra information på en plats för både individer och organisationer.

Proaktiv karriärsomställning för individen handlar om att tillgängliggöra information samt guida individer kring framtidsutsikterna för kompetenser, roller, branscher och industrier samt framtidsyrken inom t.ex. digitalisering eller grön omställning samt utvecklingsvägar för att göra ett karriärbyte.

Tanken är att den digitala plattformen för proaktiv karriäromställning ska ge individen förutsättningar att på ett positivt och tryggt sätt utforska nuläge och framtid samt få vägledning kring hur man för en konstruktiv karriärplaneringsdialog.

Tanken är också att den digitala plattformen ska stötta organisationer och företag att arbeta strategiskt med personalplanering med hjälp av tillförlitliga yrkesprognoser och personalplaneringsverktyg som fokuserar på kompetensförsörjning och vägledning kring hur man håller konstruktiva dialoger med sina arbetstagare. Med rätt proaktiva insatser kan företag bibehålla och utveckla anställningsbara kompetenser över tid.

Utöver att hjälpa individer och organisationer är tanken att plattformen även ska ge universitet, skolor, andra lärosäten, myndigheter och utbildningsleverantörer, samt omställningsorganisationer, värdefull vägledning kring vilka behov som finns och hur vi tillsammans skapar den kompetens som behövs och efterfrågas på morgondagens arbetsmarknad.

Den digitala plattformen för proaktiv karriäromställning syftar inte på att ta bort företagens ansvar för kompetensutveckling utan att ge individer och organisationer bättre förutsättningar att möta framtidens behov.

Med detta som bakgrund är vi positiva till att en gemensam plattform skapas, i form av en digital infrastruktur. Dock tror vi starkt på att privat och offentlig sektor behöver samverka för att möjliggöra ett brett användningsområde som inkluderar hela arbetsmarknaden.

Vi tror att input från näringslivet är en förutsättning för att kunna samla och förstå aktuella och framtida behov som bidrar till att vi skapar en rörlig arbetsmarknad och stärker svensk konkurrenskraft.

Vår arbetsmarknad i Sverige är på många sätt kopplad till den europeiska- och den globala arbetsmarknaden. Därför är det angeläget att plattformen/digitala infrastrukturen beaktar det europeiska samarbetet och standarder på området.

Plattformen/digitala infrastrukturen, behöver utvecklas med målet att den ska vara långsiktig, hållbar och dessutom skalbar. Detta inkluderar framtidssäkrad teknik och användning av europeiska/globala standarder och taxonomier för att säkerställa transparens, tillgänglighet, skalbarhet och mätbarhet. Vi är gärna med och bidrar till det fortsatta arbetet kring en gemensam förvaltning och utveckling av en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Maria Lillström Stenroos
HR Project Lead
AstraZeneca/Reskilling for Employment

[Erik Lejdemyr]

@Erik-Lejdemyr Stort tack till alla som har bidragit med input på detta utkast, både till er som postat inlägg här men också till er som mailat in. Vi i sekretariatet kommer sammanställa dessa och ta med oss i det fortsatta arbetet. Delar kommer även fungera som input i den delredovisning som vi myndigheter inom uppdraget kommer lämna in till regeringskansliet 31/1 2023. Framöver kommer vi även förstärka vår involvering med ekosystemet, så jag ser fram emot fortsatt dialog/samskapande. Vi återkommer med mer info om den fortsatta processen/arbetet. Hör gärna av er om ni har några frågor eller funderingar. TACK!

[Erik Lejdemyr]

@Erik-Lejdemyr Nu har sekretariatet omhändertagit delar av era input (stort tack!), och en bearbetad version/arbetsmaterial går att läsa här. Delar av utredningen har även fungerat som underlag till den delredovisning som myndigheterna lämnade in till regeringen i januari 2023. Delredovisning hittar ni här.