N
Inspirerad av FK och DIGG enligt dokumentet. Heja Norrland! 
https://github.com/Sundsvallskommun/riktlinjer-oppenkallkod/blob/main/riktlinje/README.md
Bliver spännande att se vilken myndighet som är först ut med open source officer eller Wikimedian-anställd... Jag har sett en som nyligen lagt ut annons för halvtids Wikimedian. Mycket positivt, hoppas de hittar nån!
Jag har börjat samla data från svenska myndigheter om cykelleder också.
Första förfrågan skickat till Umeå kommun
Hej. Jag kommenterade i en annan tråd ang. språk och internationell återanvändning.
Hur tänker DIGG om värdet av byggblocken utanför Sverige? Har ni tagit designbeslut ang. språk?
Jag undrar också om ni har kollat om andra länder redan gjort liknande byggblock som dem som nu är under utveckling i Sverige så ni slipper uppfinna hjulet igen?
@erik-viklander Tack! Jag deltog precis lite via min mobil och Midori webbläsaren från Fdroid. Det fungerar klockrent, intuitivt och enkelt.
Jag gratullerar till ett välvalt system och än så länge är jag nöjd användare.
Hej
Jag har dragit igång ett nytt (potentiellt mångårigt) hobby-projekt. Se https://www.facebook.com/groups/osmsweden/posts/7958750247529439 och https://github.com/dpriskorn/svenska-vandringsleder/issues
Preliminära resultat från ett par kommuner och län är att ofta nekas förfrågan om öppna data om vandringsleder eller också fås inget svar från myndigheterna/stiftelserna.
I dagsläget är Umeå enda kommun jag hittat som delat data om vandringsleder utan inloggning via sin dataportal och under en vettig licens (från OSM/WD perspektiv).
Jag håller på att lägga in Umeås vandringsleder på OpenStreetMap nu så alla hundratals appar som suger data därifrån får glädje av den
Heja! Interoperabla system är vad vi vill ha. För att nå dit behövs länkad data och things not strings. Det här kommer vara en lång resa för myndigheterna att implementera gissar jag.
Vi kommer även behöva utbilda flera experter inom semantiskt interoperabla system som tex RDF/SPARQL/Kunskapsgraf för i dagläget verkar det finnas en kunskapsbrist om hur kunskapsgrafer kan möjliggöra denna stora omställning.
Aka det räcker inte med folk som kan koda backend och frontend och skapa ännu en SILO med en RMDB.
https://www.regeringen.se/4a0396/contentassets/a306b18e53434988815db4afb0d63c62/kommittedirektiv-utvecklad-reglering-och-styrning-av-interoperabilitet-vid-datadelning-inom-den-offentliga-forvaltningen-och-fran-den-offentliga-forvaltningen-till-externa-aktorer-dir.-2022118
@Dennis_Priskorn
Intressant nog verkar många aktörer anlita privata företaget Naturkartan.se för att göra jobbet med att presentera och gissningsvis även för att insamla delar av datan (dvs fota, samla GPS-spår och beskriva lederna). Tyvärr är delas inte denna data under en fri licens utan är upphovsrättsskyddat.
Jag vet inte vilka avtal de här myndigheterna skrivit på med Naturkartan, det kanske vore värt att begära ut och se vem som äger informationen egentligen.
Om det vore mig som förhandlat så skulle jag ha sett till att all information som samlas in med offentliga medel också måste ägas och publiceras som öppen data av myndigheten som beställer. Det möjliggör "fri konkurrens" och maximal nytta för medborgarna istället för som nu där ett privat företag verkar vara ensam om tillgång till den "offentliga" datan.
Jag är inte jurist men man skulle kanske kunna dra det så långt att säga att det är fråga om konkurrenshindrande verksamhet som idkas av alla dessa myndigheter? Kanske är avtalet de gjort med Naturkartan även olagligt ur konkurrenshänsyn och kan rivas om nån drar det till domstol?
@FilipDijak Har ni kollat op OSMs datamodell för öppetider? Den är bra mycket bättre än det ni har här skulle jag säga.
Jag reagerar också på att den här specifikationen (precis som alla andra från er verkstad jag sett) inte möjliggör länkad data. Är det medvetet?
Om ja, hur tänker ni då?
Om inte då undrar jag om ni vill ha förbättringsförslag så ni kan lyfta det här till nivå 5? Se https://5stardata.info/en/
I dagens samhälle där data och AI spelar allt större roll skulle man kunna vara taskig och säga att allt under nivå 5 som nyutvecklas eller görs i kommunerna på dataområdet är att kasta pengar i sjön.
Det här säger jag såklart lite med glimten i ögat. Man vinner hur mycket som helst på att börja bra så man slipper problem när man senare vill höja till nivå 5.
EU vill ha mera länkad data. Företag som Google och Facebook vill ha länkad data, datamogna organisationer som Wikimedia, alltrails, tripadvisor, m.fl. vill ha länkad data. Det är dags att lämna nivå 3 och börja på nivå 5.
@Dennis_Priskorn ni kan testa att starta med att modellera något enkelt tex ett utegym (punkt). Sen kan ni testa att modellera en vandringsled som är en samling punkter som hänger ihop geografiskt och därför är knepigare.
Om ni kollar på de entity schema som jag och Magnus skapat får ni en idé om vad världen vill veta om objektet.
Tex vill man för ett utegym kanske veta vilka gymdon som finns att tilgå.
För en vandringsled vill man veta etapper. Man vill också ha länk till geodatan för varje etapp. Man vill också veta vilken led varje etapp ansluter till.
Nu har jag bara skrapat på ytan. Fördelen med Wikibase är att:
Hej
Jag undrar vad ni tycker om funktionen "tyck till om sidan"?
Jag skulle vilja att DIGG rekommenderar alla offentliga myndigheter att ha sådana formulär som gör det ENKELT för användarna att kontakt myndigheten och påpeka brister.
Jag vill även att alla sådana formulär ska spotta ut unika helpdesknummer till en öppen backlog så alla kan se vad alla andra tyckt till om och att den informationen arkiveras på betryggande sätt. Jag skulle även vilja att det går att abonnera på och delta i dessa konversationer likt issues på github.
Vad säger ni? DIGG?
@Maria_Dalhage sa i Med anledning av regeringsskiftet har ett stort antal sidor tagits bort:
- Nej.
"uppdrag som tilldelats statliga verk av tidigare regering, finns det en samlad publicering någonstans"
Det här verkar vara en väldig viktig datamängd. Jobbar ni på DIGG med att uppmana regeringskansliet till att öka mängden öppna data de själva publicerar? I dagsläget publicerar de nämligen inte en enda öppen datamängd vad jag hittat 
Här finns möjligen en intressekonflikt, se https://www.idioms.online/dont-bite-the-hand-that-feeds-you/ <- hur förhåller ni er till att er uppdragsgivare (regeringen) säger att vi ska ha öppna data, men inte själva publicerar någon strategi för att sjävla nå målet själva med sina egna värdefulla datamängder?
Både Italien och Sverige delar sin budget som data, men inga av dem har klarat av att lyfta datan till nivå 5 (rätta mig om jag har fel!).
Enter g0v.it! De har skapat en ontologi för den italienska budgeten.
Såhär ser ontologin ut, dvs. hur datans olika delar beskrivs i förhållande till varandra:
Är nån sugen på att göra samma med den svenska och ladda in i en graf? Forskningsprojekt?
Den svenska budgeten delas i excel och csv formaten här https://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/statens-budget/statens-budget-som-excel/ men där finns vad jag sett ingen ontologi, så det är en silo (enligt @salgo60-ej-aktiv's begrepp) och används nog inte mycket i dagsläget).
Ändringar i budgetinformationen ut såhär:
https://www.regeringen.se/4978b3/contentassets/cae3434fdfc94f9da5f478fbd33b2cd0/varandringsbudget-for-2021-prop.-20202199.pdf
Inuti verkar tjänstemännen inte orka länka till sina egna URI/URLer så att användarna/läsarna själva får gissa vad de olika förkortningarna betyder och hur man får tag i informationen bakom. Regeringen kanske vill att jag ska ringa växeln och fråga?
Exempelvis hittar man
Söker man på https://www.regeringen.se/sokresultat/?query=prop.+2020%2F21%3A77 då får man faktiskt dokumentet som första resultat ur 2.
Se https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2021/01/prop.-20202177/
Gissa hur datan där är strukturerad? Inte alls, det är PDF där med.
Jag önskar mig strukturerad data från Regeringen så att det går att följa allt de tar sig till och koppla ihop personer, dokument, webbsidor, m.m.
Bonus:
Regeringen skulle även kunna ge ut en ändringsström så att jag i realtid kan se vad som händer i grafen hos Regeringen, precis som jag kan på Wikipedia (de kör Kafka internt och har ett enkelt API).
Se https://twitter.com/landgren/status/1596857929621475328
Min killgissning är att om alla myndigheter tvingas att publicera alla beslut och leverantörreskontra som öppna data då kommer det inte gå att dölja och låta sånt här slöseri pågå utan att nån ställas till ansvar så länge.
Tills dess är vi beroende av ihärdiga medborgare som trots motvind lyckas begära ut underlag som förvaltningen försöker dölja så gott de kan och tom. dristar sig till att sabotera utlämningen och begränsar tillgången
Jag hittade ett svenskt bidrag från MIUN här om själva processen att släppa öppna data http://miun.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1359760&dswid=-9111
För folk som är intresserade av att släppa data på Nivå 5 (dvs. länkad data) kan jag rekommendera att ta en titt på:
Det är i mina ögon helt essentiellt att myndighetspersoner tillägnar sig kunskap om (eller anställer nån som har koll på) ontologi, semantiska webben samt de koncept som nämns ovan för att kunna höja nivån på datan som de vill släppa som öppen data.
Ni som sitter på datan måste först annotera/matcha ihop den med andra datamängder och sen släppa. En möjlig mängd att matcha mot är Wikidata som blivit en nod i nätvärket av semantiska data och växer så det knakar.
Om ni börjar göra detta så är min gissning att ni väldigt snabbt inser behovet av en egen graf där ni kan stoppa in sådant som inte passar in i Wikidata och som ni sen kan länka permanent till när ni annoterar era dataposter.
@björn-hagström sa i Önskemål: Ny rekommendation från DIGG om API:ers koordinatsystem:
Så din slutsats är att offentlig sektor inte ska arbeta med kunskapsgrafer?
Intressant fråga. Nu är den tyvärr lite för generell för att den går att svara på. Överlag skulle jag personligt säga att när stora organisationer som WMF brottas lite med att få till sin graf (och likaså KB, om än något mindre lyckat om ni frågar mig) så bör en offentlig organisation vara beredd på att ta in nytt folk med rätt kunskaper för att kunna göra det bra.
@magnus och jag tvivlar på att den kunskapen finns idag inom offentliga organisationer. Regeringen skulle kunna be DIGG göra ett grafcampus/grafexpertcenter där olika grafdatabaser testas och där kunskap byggs upp och som andra myndigheter sen kan lära sig från och luta sig mot när det behövs.
Grafer är annorlunda jämfört med RDBMS-system och har många fördelar, men det finns även falluckor och utmaningar med att få det att skala.
Grafer är bra på att länka mellan saker och vara en auktoritet som man kan referera till (och det är just därför att det ger mening med en gemensam myndighetsgraf där både personer och saker i svensk förvaltning beskrivs).
Grafdatabaser är inte lika bra på att hålla tusentals temperaturvärden eller vad annars folk brukar hälla in i relations-databaser. Då är det bättra att från grafen länka dit sånt finns, precis som Wikidata börjat göra och som Google gissningsvis gör dem med.
Grafen är alltså spindeln i nätet dit man går för att få veta vad som hänger ihop med vad och sen kan man därifrån hoppa vidare till andra resurser.
Tex skulle en myndighetsgraf kunna ha ett objekt för Naturvårdsverket och en länk för vardera av deras APIer och dokumentationen för dessa.
Även generaldirektören skulle kunna länkas med startdatum för anställning, m.m.
Även beslut som tagits skulle kunna länkas, m.m.
Om en myndighetsgraf ska lyckas så måste många människor vara med att mata den. Med Wikibase går det utmärkt att hålla ordning fast många kockar finns i köket. En ny graf hos DIGG innebär att medarbetare på flera nivåer i alla andra myndigheter måste läras upp och introduceras till att mata och korrigera grafen.
På Wikidata är det runt 22k dagliga användare. För en svensk myndighetsgraf skulle jag gissa att 10-100 på en dag räcker och kanske 1000 olika på ett år (detta beror på ambitionsnivå, man kan ju börja lågt och bara ha en graf med alla politiska organisationer och deras APIer tex).
Ännu en utmaning är att det vad jag vet inte forskas i grafer eller finns folk inom akademin i Sverige som kan grafer bra (om ni hittar nån så länka gärna!).
Ett grafforskningscenter kanske inte vore en dum idé heller?
@jonass sa i Data och API:er:
@Dennis_Priskorn Ändringsström avseende data: https://data.arbetsformedlingen.se/rss/datajobtechdevse.xml i beta version.
Hallå! Jobtechdev håller kvar ledartröjan ser jag 
Jag har bara jobbat med Wikimedias ditto som är baserat på en ström från Kafka.
@Dennis_Priskorn
Frågan är om de svenska myndigheterna vill jobba aktivt med att öka värdet på sin öppna data?
Vad är det som skiljer franska och svenska myndigheter här? Har nån forskat på detta? Varför är det så stor skillnad mellan olika länders myndigheter i de jobbar med öppna data? Går det inte att prata ihop sig och hitta fantastiska gemensamma lösningar på tvärs av EU?
Turisterna förväntar sig gissningsvis att POI:erna går att tillgå i de appar de redan använder (de vill inte behöva ladda ner en ny app för varje gräns de korsar t.ex.), de vill ha innehåll på deras egna språk eller som minimum maskinöversatt, med tillgång till originalet (precis som på Facebook eller liknande plattformer).
Naturkartan är inlåst och innehållet från myndigheterna verkar vara ENDAST på svenska i dagsläget och maskinöversättning erbjuds inte i appen på IOS.
IOS-appen antar att användaren förstår svensk text om objekten. Varken namn eller brödtext på vandringslederna t.ex. i Västernorrland är översatta i dagsläget.
Hur bra är detta jämfört med öppen data från myndigheterna som t.ex. följer den franska specifikationen?
Dessa datamängder kan enkelt länkas ihop via t.ex. en graf (se t.ex. https://www.wikibase.cloud/) där översättningar och dylikt kan hanteras. En frilufslivsgraf för hela EU.
Man kan t.ex. skapa en app för turism i EU som läser in data via grafen och när myndigheterna uppdaterar på sitt håll då uppdateras innehållet sömlöst i olika kanaler (t.ex. en mobilapp eller en webbsida). Men detta behöver myndigheterna inte lägga pengar på alls (se bara på öppna skolplattformen) för techjättarna inom friluftslivet och de frivilliga inom Wikimedia kommer på noll tid att ha integrerat den öppna data om den ställs fram på ett väldefinierat sätt och hålls i ordning.
Länkar mellan Wikidata och OpenStreetMap kan läggas in i grafen så man enkelt kan hoppa mellan och vi får ett unikt persistent id för varenda turism-POI i landet.
Myndigheterna kan fokusera på att god datakvalitet, skylta upp, fota och beskriva och kanske även korrigera maskinöversättningar om de olika POI:er (man skulle säkert kunna få frivilliga att hjälpa till med delar av arbetet (fota lederna med Mapillary så körstolsburna kan se hemifrån hur det ligger till eller köra en AI på fotona på leden och få en bedömning av farbarheten som sen läggs in i grafen). Då kan rullstolsburna söka fram leder utifrån framkomlighet.
Inom kort kommer nån kanske göra en recommender-portal där man för varje led kan ge betyg på farbarhet för rullstol, skriva en rekommendation, ge allmänt betyg eller whatever.
Det går säkert också att t.ex. göra ett projekt ihop med Wikimedia Sverige om delar av det här jag beskrivit ovan.
Förutsättningen för detta är såklart att myndigheterna vill anställa folk som
@Maria-Söderlind sa i Svenska vandringsleder:
@Dennis_Priskorn Kom på en fråga nu direkt. Du säger att start/slutpunkt saknas (och önskar dessa som QID) - men exakt vad är en användare ute efter? Den geografiska positionen? För den borde vi rimligtvis ha tänker jag (men kan ha fel).
Eller är det något annat du tänker på när det gäller start/slutpunkt?
Vi lägger in dessa som ”ändpunkter” i Wikidata. Det kan vara flera än två. Då kan man enkelt söka fram säg alla vandringsleder som börjar inom 1km från där jag står nu.
Ibland saknas tyvärr platsen man behöver i Wikidata. Då är goda råd dyra eftersom att Lantmäteriet inte håller på med sånt och då kan ni välja mellan:
a) lägga in platsen endast som koordinat i ett nytt fält 
<- vi vet inte vad ni menar
b) skapa nytt objekt i Wikidata och bara fylla i namn och koordinater där 
c) använda endast en textsträng 
i samma fält som ni brukar ange Wikidata QID
d) använda en textsträng i ett fält ett tomt wikidata-fält och ett tredje koordinatfält. Då kan de frivilliga enkelt se att ni menar en plats som troligtvis saknas i Wikidata. Detta kallas inferrence. 🤩
För en vandringsled kan det se ut såhär i typ JSON:
ändpunkter: [
{wikidata: Q1},
{wikidata: null,
namn: ”nykvarn”,
lat: 12.2,
lon: 34.5}
]
Jag föreslår att ni ringer er statliga expertmyndighet och ber dem skapa en vettig öppen datamängd för alla platser i Sverige med unika beständiga idn som vem som helst snabbt kan kolla upp så ni slipper förlita er på frivilliga externa system som kanske är fel.