@Jonas-Nordqvist @elias @jenniferskoglund @johantjader @Maria-Söderlind @Maria_Dalhage @Nina_Berlin

Det här var ju en intressant diskussion om något som jag har tänkt ganska mycket på de senaste åren! Jag har nu jobbat över 20 år med IT-utveckling och digitalisering i staten med ett stort antal år inom polisen innan jag började på Digg 2020. Polismyndigheten är sedan 2015 Sveriges största myndighet och har idag ca 1000 anställda på IT-avdelningen av totalt ca 35 000 medarbetare.

Polisen är nog en lite speciell organisation men som anställd inom IT-verksamheten där upplevde jag ganska ofta att det saknades ett externt medborgarfokus och att man ofta pratade om den interna verksamheten och poliserna som kunder. Det var först när man började storsatsa på utvecklingen av e-tjänster som perspektivet skiftade lite och började inkludera ett medborgarfokus och utifrån-in-perspektiv även på IT-avdelningen (eller så var det kanske mitt eget perspektiv som ändrades successivt).

Man kan skoja om att polisen ibland kallar brottsmisstänkta för kunder men officiellt och till skillnad från t.ex. Skatteverket och Kronofogden så använder man begreppet medborgare istället för kund vilket även inkluderar t.ex. utländska medborgare som numera är i fokus för EU:s digitalisering. Istället för kundtjänst så är det polisens kontaktcenter som svarar när man ringer 114 14 och gör en polisanmälan. Istället för att prata om digitaliseringen av kundmötet som Skatteverket och eSam-myndigheterna har gjort länge så pratar man nu om det digitala medborgarmötet. Jag tycker personligen att det senare har en mer tilltalande klang i ett demokratiskt perspektiv kopplat till öppna data och begäran om allmän handling osv. men det är säkert en smaksak.

Jag håller också med @elias om att kundbegreppet för mig också är väldigt associerat med ett kommersiellt marknadsperspektiv där jag som missnöjd kund kan välja att få bättre service hos en annan aktör på marknaden vilket rimmar illa med myndigheters monopolverksamhet. Just detta är ju intressant nog dock relaterat till området datadriven innovation och möjligheten för privata aktörer att innovera med egna tjänster baserade på myndigheters data genom exempelvis öppna API:er där bl.a. Skatteverket och Arbetsförmedlingen är föregångare. Att som myndighet ge service via andra privata aktörers tjänster ställer dock ganska stora krav på tillit och avtal och handlar nog oftast mer om frontend än backend och de interna verksamhetssystemen.

Kundbegreppet är så etablerat hos våra stora serviceinriktade myndigheter idag att det knappast går att påverka i någon större utsträckning på kort sikt och det är högst oklart om det skulle vara motiverat. Min personliga förhoppning är dock att vi inom offentlig sektor försöker undvika att ledas in för mycket i den kringliggande terminologin från det kommersiella näringslivet. Jag ryser t.ex. lite inombords om man förväxlar begreppen verksamhetsnytta och affärsnytta.

@stefan-wallin DIGG jobbar i dagsläget med att etablera de nya grunddatadomänerna för Person (Skatteverket) och Företag (Bolagsverket) med målet att publicera både informationsmodeller och API:er för Person och Företag som grunddatatjänster via dataportalen framöver. API-tjänster som innehåller personuppgifter kommer dock att kräva avtal mellan konsument och producent enligt ramverket för organisationstillit som utvecklas inom det nationella byggblocket för Tillitsramverk, en viktig grund för tillit och säkerhet i den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen.

När det gäller att agera ombud åt annan fysisk eller juridisk person så hanteras detta främst i det nya byggblocket Mina ombud som Bolagsverket ansvarar för och som just nu är under utveckling. Du hittar mer information på https://minaombud.se/ samt i byggblocksbeskrivningen här:

https://www.digg.se/4902e0/globalassets/dokument/utveckling-av-digital-forvaltning/digital-infrastruktur/informationsutbyte_byggblocksbeskrivning_mina-ombud_20210129.pdf

Här finns mer allmän information om den påbörjade etableringen av den digitala infrastrukturen:

https://www.digg.se/utveckling-av-digital-forvaltning/digital-infrastruktur

Tipset från Jonas om regeringsuppdraget för kontroll och insyn av data om individen är också intressant i sammanhanget och har kopplingar till framtida lösningar både nationellt och på EU-nivå som utgår från "MyData"-principer och inriktningar kring SSI (Self-Sovereign Identity). Detta är dock ett större paradigmskifte för offentlig sektor både i Sverige och i EU där man på EU-nivå pratar om en roadmap med sikte mot 2030 för EU-gemensamma lösningar i produktion.

Notera att EU:s nya datastrategi redan nu nämner "MyData"-principerna:

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52020DC0066&from=EN

"Till följd av detta förespråkar bland annat rörelsen MyData och andra aktörer 31 åtgärder för att ge enskilda personer verktyg och metoder så att de på detaljnivå kan besluta vad som görs med deras data. Detta kommer att ge betydande fördelar för enskilda personer och deras hälsa och välbefinnande, såsom bättre personliga finanser, minskad miljöpåverkan, problemfri tillgång till offentliga och privata tjänster samt ökad tillsyn och insyn när det gäller deras personuppgifter. Dessa verktyg och metoder omfattar bland annat verktyg för hantering av samtycke, appar för hantering av personuppgifter (även helt decentraliserade lösningar som bygger på blockkedjeteknik) och kooperativ eller truster för personuppgifter som fungerar som nya neutrala mellanhänder i ekonomin för personuppgifter 32 . För närvarande är dessa verktyg fortfarande i sin linda, men de har en betydande potential och behöver en stödjande miljö."

När det gäller just uppdraget om statlig e-legitimationen kan man fundera lite över den nya digitaliseringspolitikens mål som bl.a. säger att "Elektroniska kommunikationer ska i första hand tillhandahållas genom en väl fungerande marknad" ...

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/digitaliseringspolitik/mal-for-digitaliseringspolitik/

@Nina_Berlin @elias

Angående uppdrag och nytta till samhället så tycker jag också att den här diskussionen angränsar till diskussionen om kundernas eller medborgarnas framtida behov av sammanhållen och livshändelsebaserad service från det offentliga. Till skillnad från våra nordiska grannländer så är vi i Sverige fortfarande väldigt inriktade på att våra 350 myndigheter, 290 kommuner och 21 regioner ska utveckla helt egna digitala kanaler och ingångar för kunderna och medborgarna (typ Mina sidor) och att medborgaren själv ska bege sig ut på myndighetssafari för att hitta rätt myndighet(er) som hanterar ett visst ärende.

Digg bidrar ju nu med nya möjligheter att nyttja nationell digital infrastruktur i offentliga organisationers egna digitala kanaler men det stora paradigmskiftet för kunder och medborgare handlar nog mer om att likt andra nordiska länder kunna få nationell digital service utan att behöva veta vilken svensk myndighet som ansvarar för vilken fråga eller vad 1177 är för något.

För några år sedan skrev bl.a. jag och @adrian ett blogginlägg om livshändelser och digitala ekosystem som handlar om framtidsvisioner inom detta område och som fortfarande känns relevant, bl.a. när det gäller nyttorealisering ur ett samhällsperspektiv:

https://medium.com/@oneteamgovse/livshändelser-och-digitala-ekosystem-visioner-från-en-meetup-814666d4030b

@jenniferskoglund

Jag är osäker på om det finns något mer passande begrepp än kund som beskriver relationen när en myndighet har kontakt och ger service till både privata och offentliga organisationer. När det bara handlar om relationer mellan offentliga och inte privata organisationer så ser ju relationen annorlunda ut, bl.a. eftersom statliga myndigheter inte kan teckna juridiskt bindande avtal med varandra utan endast överenskommelser. Man kan väl ändå se det som en kundrelation t.ex. när en myndighet använder HR-tjänster från Statens Servicecenter eller Ena-tjänster från Digg eller annan Ena-myndighet.

@Nina_Berlin @elias

Angående uppdrag och nytta till samhället så tycker jag också att den här diskussionen angränsar till diskussionen om kundernas eller medborgarnas framtida behov av sammanhållen och livshändelsebaserad service från det offentliga. Till skillnad från våra nordiska grannländer så är vi i Sverige fortfarande väldigt inriktade på att våra 350 myndigheter, 290 kommuner och 21 regioner ska utveckla helt egna digitala kanaler och ingångar för kunderna och medborgarna (typ Mina sidor) och att medborgaren själv ska bege sig ut på myndighetssafari för att hitta rätt myndighet(er) som hanterar ett visst ärende.

Digg bidrar ju nu med nya möjligheter att nyttja nationell digital infrastruktur i offentliga organisationers egna digitala kanaler men det stora paradigmskiftet för kunder och medborgare handlar nog mer om att likt andra nordiska länder kunna få nationell digital service utan att behöva veta vilken svensk myndighet som ansvarar för vilken fråga eller vad 1177 är för något.

För några år sedan skrev bl.a. jag och @adrian ett blogginlägg om livshändelser och digitala ekosystem som handlar om framtidsvisioner inom detta område och som fortfarande känns relevant, bl.a. när det gäller nyttorealisering ur ett samhällsperspektiv:

https://medium.com/@oneteamgovse/livshändelser-och-digitala-ekosystem-visioner-från-en-meetup-814666d4030b

@jenniferskoglund

Jag är osäker på om det finns något mer passande begrepp än kund som beskriver relationen när en myndighet har kontakt och ger service till både privata och offentliga organisationer. När det bara handlar om relationer mellan offentliga och inte privata organisationer så ser ju relationen annorlunda ut, bl.a. eftersom statliga myndigheter inte kan teckna juridiskt bindande avtal med varandra utan endast överenskommelser. Man kan väl ändå se det som en kundrelation t.ex. när en myndighet använder HR-tjänster från Statens Servicecenter eller Ena-tjänster från Digg eller annan Ena-myndighet.

@Jonas-Nordqvist @elias @jenniferskoglund @johantjader @Maria-Söderlind @Maria_Dalhage @Nina_Berlin

Det här var ju en intressant diskussion om något som jag har tänkt ganska mycket på de senaste åren! Jag har nu jobbat över 20 år med IT-utveckling och digitalisering i staten med ett stort antal år inom polisen innan jag började på Digg 2020. Polismyndigheten är sedan 2015 Sveriges största myndighet och har idag ca 1000 anställda på IT-avdelningen av totalt ca 35 000 medarbetare.

Polisen är nog en lite speciell organisation men som anställd inom IT-verksamheten där upplevde jag ganska ofta att det saknades ett externt medborgarfokus och att man ofta pratade om den interna verksamheten och poliserna som kunder. Det var först när man började storsatsa på utvecklingen av e-tjänster som perspektivet skiftade lite och började inkludera ett medborgarfokus och utifrån-in-perspektiv även på IT-avdelningen (eller så var det kanske mitt eget perspektiv som ändrades successivt).

Man kan skoja om att polisen ibland kallar brottsmisstänkta för kunder men officiellt och till skillnad från t.ex. Skatteverket och Kronofogden så använder man begreppet medborgare istället för kund vilket även inkluderar t.ex. utländska medborgare som numera är i fokus för EU:s digitalisering. Istället för kundtjänst så är det polisens kontaktcenter som svarar när man ringer 114 14 och gör en polisanmälan. Istället för att prata om digitaliseringen av kundmötet som Skatteverket och eSam-myndigheterna har gjort länge så pratar man nu om det digitala medborgarmötet. Jag tycker personligen att det senare har en mer tilltalande klang i ett demokratiskt perspektiv kopplat till öppna data och begäran om allmän handling osv. men det är säkert en smaksak.

Jag håller också med @elias om att kundbegreppet för mig också är väldigt associerat med ett kommersiellt marknadsperspektiv där jag som missnöjd kund kan välja att få bättre service hos en annan aktör på marknaden vilket rimmar illa med myndigheters monopolverksamhet. Just detta är ju intressant nog dock relaterat till området datadriven innovation och möjligheten för privata aktörer att innovera med egna tjänster baserade på myndigheters data genom exempelvis öppna API:er där bl.a. Skatteverket och Arbetsförmedlingen är föregångare. Att som myndighet ge service via andra privata aktörers tjänster ställer dock ganska stora krav på tillit och avtal och handlar nog oftast mer om frontend än backend och de interna verksamhetssystemen.

Kundbegreppet är så etablerat hos våra stora serviceinriktade myndigheter idag att det knappast går att påverka i någon större utsträckning på kort sikt och det är högst oklart om det skulle vara motiverat. Min personliga förhoppning är dock att vi inom offentlig sektor försöker undvika att ledas in för mycket i den kringliggande terminologin från det kommersiella näringslivet. Jag ryser t.ex. lite inombords om man förväxlar begreppen verksamhetsnytta och affärsnytta.

När det gäller just uppdraget om statlig e-legitimationen kan man fundera lite över den nya digitaliseringspolitikens mål som bl.a. säger att "Elektroniska kommunikationer ska i första hand tillhandahållas genom en väl fungerande marknad" ...

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/digitaliseringspolitik/mal-for-digitaliseringspolitik/

@dennis_priskorn Tyvärr tror jag att du har delvis rätt i din analys och jag tycker personligen att Pierres initiativ är mycket intressant eftersom det handlar om just data som borde klassas som öppna data (till skillnad från debatten om Öppna skolplattformen i Stockholm som ju handlar om GDPR och behov av avtalsreglerade API:er för personuppgifter).

Angående din punkt 3 så har vi dock sedan flera år tillbaka en svensk motsvarighet till challenge.gov i form av https://challengesgov.se/ men det är nog inte alla som är helt medvetna om den som sagt.

Jag tror också att detta handlar om en allmän och till viss del befogad oro hos det offentliga för att släppa kontrollen över "användarresan" och informationen som leder fram till den här typen av tjänster (vilket Pierre själv beskrev det som ovan). Det blir ju givetvis också en mer känslig fråga när det handlar om vaccination mot COVID-19 enligt nationella prioriteringar jämfört med mindre känsliga livshändelser och relaterad data.

Jag uppfattar det också som att denna tjänst mer eller mindre uppmuntrar s.k. vaccinsafari i andra regioner än den man själv tillhör vilket också kan uppfattas som lite känsligt med tanke på de nationella prioriteringarna som rekommenderar vaccination i den egna regionen.

Hursomhelst ser jag ändå Pierres initiativ som ett positivt exempel på hur CivicTech-rörelsen i Sverige kan utmana de befintliga offentliga strukturerna på ett sätt som jag uppfattar går i linje med DIGG:s grundläggande principer för digital samverkan och jag hoppas att det finns flera lärdomar av detta framöver:

https://www.digg.se/utveckling-av-digital-forvaltning/svenskt-ramverk-for-digital-samverkan/grundlaggande-principer-for-digital-samverkan#3_oppna_upp

Hej!

Finns det något generellt tips på hur man bör tänka när man publicerar statistik uppdelad i olika tidsserier om man inte har ett dynamiskt API som kan filtrera resultatet via argument i API-frågan?

Vi har en datamängd där vi bedömer att det finns intresse av uppdateringar månadsvis. Är det då lämpligt med en ny distribution av datamängden varje månad för data om föregående månad? Det blir ju i så fall en ny URL för varje månad som API-konsumenter måste anpassa sig till?

Går det att automatisera publiceringen av nya distributioner via API-integration med Entryscape e.dyl. så att vi inte behöver skapa nya manuella processer för månadsvis publicering?

Skulle det möjligen vara ett bättre alternativ att skapa årsvis distributioner där vi uppdaterar den utpekade datamängden månadsvis och automatiskt "fyller på" med innehåll för föregående månad i den befintliga distributionen? Då blir det bara en URL per år för konsumenter men det krävs kanske extra tydlighet om att distributionen för 2021 just nu bara innehåller data för januari-mars?

@stefan-wallin DIGG jobbar i dagsläget med att etablera de nya grunddatadomänerna för Person (Skatteverket) och Företag (Bolagsverket) med målet att publicera både informationsmodeller och API:er för Person och Företag som grunddatatjänster via dataportalen framöver. API-tjänster som innehåller personuppgifter kommer dock att kräva avtal mellan konsument och producent enligt ramverket för organisationstillit som utvecklas inom det nationella byggblocket för Tillitsramverk, en viktig grund för tillit och säkerhet i den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen.

När det gäller att agera ombud åt annan fysisk eller juridisk person så hanteras detta främst i det nya byggblocket Mina ombud som Bolagsverket ansvarar för och som just nu är under utveckling. Du hittar mer information på https://minaombud.se/ samt i byggblocksbeskrivningen här:

https://www.digg.se/4902e0/globalassets/dokument/utveckling-av-digital-forvaltning/digital-infrastruktur/informationsutbyte_byggblocksbeskrivning_mina-ombud_20210129.pdf

Här finns mer allmän information om den påbörjade etableringen av den digitala infrastrukturen:

https://www.digg.se/utveckling-av-digital-forvaltning/digital-infrastruktur

Tipset från Jonas om regeringsuppdraget för kontroll och insyn av data om individen är också intressant i sammanhanget och har kopplingar till framtida lösningar både nationellt och på EU-nivå som utgår från "MyData"-principer och inriktningar kring SSI (Self-Sovereign Identity). Detta är dock ett större paradigmskifte för offentlig sektor både i Sverige och i EU där man på EU-nivå pratar om en roadmap med sikte mot 2030 för EU-gemensamma lösningar i produktion.

Notera att EU:s nya datastrategi redan nu nämner "MyData"-principerna:

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52020DC0066&from=EN

"Till följd av detta förespråkar bland annat rörelsen MyData och andra aktörer 31 åtgärder för att ge enskilda personer verktyg och metoder så att de på detaljnivå kan besluta vad som görs med deras data. Detta kommer att ge betydande fördelar för enskilda personer och deras hälsa och välbefinnande, såsom bättre personliga finanser, minskad miljöpåverkan, problemfri tillgång till offentliga och privata tjänster samt ökad tillsyn och insyn när det gäller deras personuppgifter. Dessa verktyg och metoder omfattar bland annat verktyg för hantering av samtycke, appar för hantering av personuppgifter (även helt decentraliserade lösningar som bygger på blockkedjeteknik) och kooperativ eller truster för personuppgifter som fungerar som nya neutrala mellanhänder i ekonomin för personuppgifter 32 . För närvarande är dessa verktyg fortfarande i sin linda, men de har en betydande potential och behöver en stödjande miljö."