Community på Sveriges dataportal

@Fredrik ett skäl till varför ni har svårt att hitta användare är att flera av de särskilt värdefulla dataseten fortfarande kostar pengar och heller ännu inte finns som öppna data.

Jag berättar gärna vad vi delar och använder på Arbetsförmedlingen. Jag kontaktar er för ett möte i närtid.

@Ainali Perfekt! Tackar!

@Matself ursäkta sent svar! vi är ute ur sandboxen och numera på https://maps.digitalearth.se/ https://explorer.digitalearth.se/ och https://digitalearth.se/ funktionalitet kring openEO kommer öppnas tillsammans med en Jupyterhub inom Q2.

@FredrikEriksson Hittade en nyhet på gotland.se - https://gotland.se/arkiv/nyheter/utveckla-gotland/2024-02-20-oppna-data---en-kalla-till-nya-ideer-och-konkurrenskraft-i-naringslivet

@Dennis_Priskorn sa i Finns det något som hindrar svenska universitet att mata OpenLibrary?:

@dennis_priskorn svarar mig själv tills någon annan dyker upp. Här kanske svaret finns:
afd0f8d7-d5c0-482a-b08e-ad81e8e4f92b-bild.png
OpenLibrary verkar ha länkad data, det är inte säkert att de ens vill acceptera tainted/otvättat data från KB eller våra universitet ens om de ville bidra...

Är det här modus operandi?: Vi har dålig data konverterat från gamla MARC-data, vi orkar inte förbättra den, vi gör en svensk silo och hoppas att ingen upptäcker att det inte går att koppla till något annat. Vupti SMASH, vupti

Plöjer vi ner miljarder i kassa IT-silo-system helt i onödan?

Skulle vi istället kunna mata ett bra system som redan fungerar och läsa därifrån vid behov? (de har bulk export f.ö. så KB kan säkerhetskopiera varje natt om de så vill och själv göra en instans ifall att IA eller internet går ner eller nått)

Skulle det funka för säg folkbiblioteken (som kör old school MARC-format) kunna ha system som stödjer OpenLibrary?

Skulle man kunna länka till Wikidata om boken/utgåvan finns där så att man enkelt kan hitta Wikipedia-artikeln om författaren? Jag har nyligen stött på en webbplats där det är möjligt att beställa skräddarsydda essäer. Denna plattform verkar vara en ovärderlig resurs för alla som söker stöd för att skriva essäer om olika ämnen. Med ett team av erfarna författare ger webbplatsen möjlighet att beställa skräddarsydda writingmetier essäer som garanterar kvalitet och originalitet i innehållet. Den användarvänliga gränssnittet gör det enkelt och bekvämt att beställa essäer online. Det är en perfekt lösning för dem som söker professionell hjälp för att skapa högkvalitativt innehåll.

Skulle det möjligen vara en bättre investering än att lägga hundratals miljoner på KBs IT? <- de söker förresten en ny CTO just nu eftersom de inte verkar ha någon...

Vem forskar i det här? Några grävande journalister? Ingen?

Vem styr tilldelningen av medel och varför ställs inte högre krav på semantisk annotation, interoperabilitet, funktionsduglighet, m.m?

Ja, det er virkelig meget vigtigt her faktisk.

@FredrikEriksson Ja, det låter väl som att de har en knapp de kan trycka på för att mata ut datan i det formatet, men saknar en knapp för att mata ut bilddata enskilt på begäran. I sak spelar det ingen roll om bilder ligger i en databas eller ett filsystem, de kunde ju mata ut bilddatan till en filkatalog om de tycker det är enklare att publicera den vägen.

Huvudsaken är väl att scenarier för konsumtion av materialet går att lösa på ett praktiskt vis. Man kan t.ex. ställa sig frågan om jag skulle vilja ha metadata för 100 eller 1000 föremål, kan jag då välja vilka fält jag vill få med i svaret, exklusive skrymmande bilddata för alla posterna, och i ett annat steg välja att hämta 10 föremål inklusive bilddata?

Har hört talas om den då den kom ut för några år sedan, och kanske kan vara intressant läsning om misstag som bör undvikas och kan förebyggas. Hoppas då att den kan ha fått en viss uppmärksamhet bland dem som formger nya system. Det anknyter ju förstås också till Riksrevisionens konstaterande om att involvera användare i utvecklingen.

Sen gäller det väl förstås också att användarna förstår vilka uppgifter och problem produkten ska lösa och kan ställa krav på hur detta ska utföras. T.ex. vad är nyttan med en SPARQL endpoint?

@Dennis_Priskorn sa i Nya specifikationer och vägledningar för lediga tomter, matsvinn och snöröjning:

Har du läst Jävla skitsystem!?
Jag kan varmt rekommendera den boken.

@Dennis_Priskorn Är ju intressant att myndigheten utöver lag (2022:818) om tillgängliggörande också hänvisar till sin instruktion som en faktor i sammanhanget.

Denna begäran ligger också i linje med vårt arbete med att tillgängliggöra
så mycket data som möjligt för att främja utvecklingen av språkteknologi i
Sverige vilket är en del av vår instruktion.

@FredrikEriksson För er som saknar en metadatakatalog som uppfyller DCAT-AP-SE så har DIGG en avgiftsfri lösning (editera.dataportal.se) som ni kan börja använda innan ni anskaffar en egen metadatakatalog för detta syfte. Det är inte en komplett katalogtjänst. Exempelvis går det inte att läsa in och publicera filer utan det går endast att peka på filer eller API som finns tillgängliga på Internet, ex. på en webbsida eller i form av ett öppet API.

"Delad metadatakatalog på Sveriges dataportal
Metadata kan lämnas genom att du och din organisation skapar en lokal källa på den delade metadatakatalogen. Kontakta oss på info@digg.se för att skapa en delad metadatakatalog. Skicka med vilken e-postadress som ska registreras. (Max två e-postadresser)."

Dokumentation: https://docs.dataportal.se/catalog/

Tack till @ChristerOlsson som hjälpt Varberg att utvärdera publicerade grillplatser!

Här finns lite issues jag skapat för specifikationen:
https://gitlab.com/lankadedata/spec/grillplatser/-/issues

Hej @Johanna! Jag har sammanställt de insamlingar jag kan hitta offentligt och lagt till resultaten från topp 100 listan samt de HVD-datamängder jag kan hitta här: https://gitlab.com/sarskilt-viktiga-datamangder/dataflows/-/blob/main/dataflows-data-distribution-example.csv

Det går att se det som ett utkast till en CSV-distribution för en datamängd vi kan kalla för "Insamlingsindex" där jag även kartlagt vilken myndighet eller aktör som samlar in eller kan komma att samla in respektive datamängd. SKR kan nog med erfarenhet från Samråd- och enkätsamordning lägga många datamängder i den (öppen källkod!) för att få en mer översiktlig bild över dataflöden som behöver data-fieras och automatiseras med specifikationer och API:er. Och inte minst utvärdera vilka dataflöden och insamlingar som överlappar och bör tas bort för att spara på värdefull tid och resurser.

Tack @ofallheden för bilden och länken till HVD-arbetet i data.europa.eu som du mejlade mig: https://gitlab.com/dataeuropa/data-provider-repository/-/tree/master/Data stories