DIGG har nu släppt 2 dataset där det ena är deras "Leverantörsfakturor 2020" datasets/760_1544

Som en test och en undring så hämtade jag ned detta

1. i datasetet finns organisationsnumret som är en nyckel till verksamheten
   1-1) om jag förstår rätt har Bolagsverket inget API där jag kan hämta ut Standard för svensk näringsgrensindelning SNI men Google Sheet har lite webscraping så jag fuska med dom... och funktionen IMPORTXML och Xpath som kördes mot www.allabolag.se som har organisationsnummer som nyckel....
2. jag grupperade på SNI och skapade nedanstående översikt -->

==> att jag kan se grovt vad pengarna läggs inom för områden och vilka företag som fakturer....

• worksheet

Vad saknas

• fler som har sina fakturor som öppen data
• att Bolagsverkets har ett API med nyckel organisationsnummer där mer saker kan hämtas enkelt
• att en faktura kopplas till ett projekt hos DIGG som kopplas till de uppgifter DIGG har i sitt regleringsbrev att göra "Förordning (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning"
• att SNI kopplas till några internationella standarder så vi kan jmf mellan olika länder
• ?!?!?! några tankar....

Ungefär samma tema där dagens PDF fixering skapar hinder twitter

Datastory har nu tvättat myndighetsdata publicerade i PDF:er och skapat "Sök i regeringens diarium"

• mer från Datastory

@jonor det är bara att höra av dig till mig kan jag vi köra en session där vi delar skärm 0705937570.... eller ännu bättre om du har konkret data....

• det här är en helt ny värld och det vi pratar om är att vara semantisk expert / knowledge engineer dvs, att kunna beskriva olika kunskapsdomäner semantiskt och sedan koppla ihop dom med andra kunskapsgrafer. Dom som kommit längst på detta är Google, Apple, Amazon ....
  • jag har inte ens sett detta i Sverige.... vi har en del att lära.... eller kanske en del misstag har gjorts och kommer att göras igen tills vi inser utmaningen...

kollar jag på dom som håller på med Wikidata och gör verklig skillnad på Wikidata så är det folk som doktorerat inom Teknisk fysik och är några av dom smartaste människor jag mött och då är jag själv Teknisk fysiker så detta är inte trivialt.

• Lätt video vad Wikidata är "An introduction to Wikidata"
• längre video där han som skapa internet Tim Berners Lee pratar om att ha data som data - the next web
  • det är även han som kommit på detta med #Linkeddata
• det är som sagt inte helt trivialt och vi har sett kultur Sverige försökt ta steget sedan 2012 men inget händer mycket för att man inte inser att detta kräver nya kompetenser min blogpost om detta elände...

Enklare exempel på skillnad

• Sverige
  • text sträng = Sverige
    • text sträng med språkkod = Sverige - lang sv
    • text sträng med språkkod = Sweden - lang en
    • text sträng med språkkod = 瑞典 - lang zh
• Wikidata: Sverige = Q34 ==> lista egenskaper 222 egenskaper
  • samma fast som en graf dvs. du som hämtar data som land = Q34 vet mycket mer
    • denna graf kan jag hämta på många språk ex. en, zh, ar eftersom detta är designat att vara "språkoberoende" (motsvarande Tyskland, USA, Burma

Kollar vi på Riksdagens data

• min erfarenhet med detta data
  • jobbade på Paralog som var svensk fritextsökning på 90 talet och var inblandad som konsult hos Riksdagen
  • träffade Riksdagen 2019 och beskrev Wikidata för att se vad vi kan göra med varandra länk
    * skapade en egenskap för svenska Riksdagsledamöter Property:P8388
    * en annan för Riksdagens dokument Property:P8433
  • andra har gjort ett magiskt jobb att lyfta in > 100 000 dokument i Wikidata se bra video vid 21:20 minuter beskriver Daniel (enormt skärpt) hur han importerat Högsta domstolens domar, ledamöter och skapar sedan kopplingar till Riksdagens dokument som varit som underlag till detta ex. NJA 2019 s. 1013 - Takläckaget jämför hur HD har detta bara som ett textdokument i pdf utan kopplingar....

* för att kunna beskriva hela världens alla riksdagar (projekt Wikidata:WikiProject_every_politician) och deras ledamöter så har andra tagit fram en ShEx beskrivning se EntitySchema:E134 dvs. ett schema för datat så att vi får konsistens

inte helt trivialt men Tim Bernes Lee hade rätt om internet när han tog fram det 1989 och det känns även som han förstår hur data skall kopplas till data semantiskt...

@jonor sa i Taxonomi API:

authoritativeness

Han som pratar på videon är extremt ödmjuk och galet snabb att koda men min tolkning blandat med min erfarenhet nedan

• authoritativeness
  • traditionellt var "gamla auktoriteter" = sanningen
    • Kungliga Biblioteket (KB) lever i den tron fortfarande och senast jag fråga ansåg dom inte att dom behöver källor på deras påstående eftersom dom är Sveri­ges natio­nal­bib­li­otek - Samhällets minne

• det som händer är att "gamla stötar" som Kungliga biblioteket inte hänger med och inte uppfyller saker på "min" lista --> de håller på att "utrota" sig själva om du frågar mig... eftersom de ofta/alltid är bidragsstyrd verksamhet så är det en långsam process...
  • vad som har hänt sedan KB skapades är
    • kortkatalogen är elektroniska
      • 2012 startade man LIBRISXL som skulle skapa en Linked data katalog men min tolkning är att KB organisationen är inte lärande --> enormt tamt resultat
    • man söker idag via Google oftast, KBs sökning idag är lite "udda"
    • Google kör projekt där man scannar in alla böcker --> att dom kan även fritextsöka i boken och visa upp i sin Google sökning
      • eftersom Google har min sökhistorik "vet dom" vad jag brukar söka på och gissar jag har en kunskapsgraf med mina preferenser
    • Google vet vad ML är och gissar jag har helt andra kompetenser på att extrahera ut vad böckerna handlar om --> du kan söka med både högre recall/precision än vad KB erbjuder... plus att KB bara stödjer svenska
  • nästa problem som börjar synas är att även dessa "gamla auktoriteter" behöver ha kunskap om ny teknologi så är min tolkning att eftersom man inte "hänger på" så blir man mindre och mindre attraktiv som arbetsgivare PLUS att man konkurrerar med dom stora jättarna om samma kunskap som att kunna #ML/kunskapsgrafer se tweet om detta problem --> att många utlysningar aldrig tillsätts... även fast jag känner att man sänker kraven till löjligt låg nivå för tjänster inom kulturarvet....

Japp jag drar samma slutsats som du att informationssamhället håller på att omformas och en site som Bionomia kanske har större trovärdighet.... jag har funderat lite över detta och även frågat Denny som skapade Wikidata om hur han ser på trovärdighet/trust se video / mina tankar där jag vill ha "trust" i maskinläsbar form....

@garance_vinnova ingen annan svara men kanske kolla med Digitaliseringsledare på Havs- och vattenmyndigheten Fredrik Ängdervik jag fick en känsla att dom jobbade med det i samband med Inspire

@jonor håller med dig väldigt flummigt hela grejen med detta med Öppna data känns idag målgrupp powerpoint administratörer och inte doers. Vi får se om DIGG eller öppna data projekt vinner bästa API priset

@Maria_Dalhage finns det något att testa innan er workshop?

Jag ser idag att det behövs enormt mycket stöd dels hur saker designas men även då man upphandlar konsulttjänster för att designa saker. Saker blir löjligt dåliga med klipp och klistra i Word specar sedan skickar man en faktura på 16 miljoner och en svag uppdragsgivare tror dom köpt något som egentligen är 10 minuters jobb...

Lite off topic hur snyggt dagens Nobelpris släpps i ett API där personen har id 1003 med samma som Wikidata Q5237001

--> att vi i WIkivärlden som har bara på engelsk WIkipedia > 452 tusen dagliga visningar av Nobelpristagare (125 milj/år) kan nu matcha detta automatiskt och sedan har vi många av hans senast publicerade dokument och visar upp det i Scholia som är ett lager på Wikidata --> länk scholia Q5237001 eftersom api.nobelprize.org API:et är nivå 5 se 5stardata.info/ och inte strings utan things blir detta möjligt med ex. co-authors se SPARQL fråga

Bygger vi en API design där vi levererar data som things och inte strings skulle vi kunna koppla ihop lika snyggt alla kommuners info om medborgarförslag, eller förslag som jag vill rösta upp, nya utegym nära mig, vad olika kommungubbar tycker om miljöfrågor som jag bryr mig och enkelt skala det till hela världen, när det planeras mat som mitt barn är allergiskt mot etc....

att 2021 köra textsträngar och inte kunskapsgrafer är inte ok.

• Dagens Nobelpris hade samma som Wikidata

• Wikidata hade publicerade vetenskapliga papper kopplade till personerna --> citation graphs kan skapas

• @Dennis_Priskorn kopplar nu på ämnesord på alla vetenskapliga publicerade papper med sitt nya verktyg ItemSubjector --> att datat blir ännu mera värdefullt dvs. vi vet vilka vetenskapliga papper som publicerats senast inom olika ämnen eller vilka som det senaste året är mest citerade inom ett ämne....

  • Wikidata status - tool of the week

Varför ser vi Öppna data API:er designas med textsträngar där konsumenten av API:et skall göra jobbet med att koppla det till things känns som rollen API designers måste kombineras med verksamhetskunskap och grundläggande kunskaper av kunskapsgrafer.... nu känns det lite 70-tal med csv filer, textsträngar och inga backloggar...

våga ställ krav är min önskan. Höj statusen på API designers !!!

Ps. morgondagens Nobelpristagare i litteratur blir 1004

Funderar DIGG eller några andra aktörer i samma banor som IKEA

"digital acceleration across the entire organization as part of large-scale data transformation" ....

• annons

our Knowledge Graph team are creating the opportunity for digital acceleration across the entire organization as part of large-scale data transformation

@jonor tycker Socialstyrelsen specar vettigt utan att jag är domänkunnig ex. nim/hos/NIM-Kroppslängd sedan kan man fundera varför det bara verkar vara på svenska...

@salgo60 la upp detta på GITHUB med ämnesord som en test som jag hoppas kopplar ihop denna test med datasetet

• datasets/760_1544 --> GITHUB ämne github.com/topics/datasets-760-1544

dvs. alla tecken fungerar inte att använda i ett TOPIC hos GITHUB men det borde inte vara omöjligt att hitta en konvention där uppladdade lösningar på GITHUB har en koppling till de dataset de använder

Ingen dialog eller svar här men mer fart på twitter med en kreativ tanke att myndigheterna borde ha hack och visa att de jobbar professionellt där dom samlas bygger saker med sina API:er, kopplar ihop dom med andra och sedan laddar upp lösningar på GITHUB. Exempelvis DIGG ställer upp med 10 team och en aktiv prioriterad backlog som hanterar deras datas frågor fel och problem.... dom tar fram nya dataset vid önskan (ger också poöng)

Jag var med och vann 2016 ett kulturhack med en lösning med länkade data se mymuseum vi fick flyga till SLUSH 2016 i Finland och lyssna på Steve Jurvetson från Tesla och massa bitcoins visionärer vilket var nyttigt men kulturgubbar/tanter lärde sig inget av det vi gjorde , kulturen kändes inte som lärande organisationer.... jag är rädd att vi ser samma mönster här där vi har SILOS utan publika backlogs --> OECD ser att vi inte har det och kan cocreate public value se video

Tror alla skulle lära sig av detta..... dagens utreda i 2 år eller "hemliga" projekt utan backlog gör ingen glad mer än någon enstaka faktureringsglad filur... sedan ha hack där man lägger 4 miljoner på detta och ingen kan påvisa vad det är bra till känns galet när vi är näst sämst i Europa...

För att göra det mer utmanande

• kommunikation mellan olika myndigheter får ske på hacket MEN
  • skall saker ske får man bara kommunicera med de andra myndigheterna / kommunerna via officiella publika prioriterade backlogs och visa att man har ett unikt task id om inte diskas laget och myndighet/kommun utan fungerande backlog
  • varje deltagande myndighet/kommun bedöms
    • om dom har en publik prioriterad backlog
      • att unika taskid skapas
      • att alla kan registrera sig där och prenumerera
      • att alla registrerade kan fråga
      • att tasks kan kopplas mellan olika backlogs dvs. vill vi ha en förändring av API:er för medborgarförslag så kan man se koppling hur detta förslag skickats till andra kommuner och om dom implementerat det, eller API vindskydd vilka tasks som är kopplade mellan olika backlogs och vad status är
    • hur snabbt dom svara andra deltagande kommuner/ myndigheter bedöms
    • hur andra uppfattar
      • dokumentation av API:er
      • exempelkod, notebooks som finns tillgängligt
      • teknisk kompetens på svaren - förstår dom teckenkoder
    • bra slutrapport där dom skall peka på
      • processer dom tar med sig hem och skall förbättrar i sin organisation allt kopplat till unika taskidn
      • data som skall tvättas i sin egna organisation för att det skall bli användbart av andra dokumenterat med unikt task id
        * är organisationen mogen för feature engineering dvs. skapa dataset som fungerar bra för ML som andra vill skapa.... dvs. finns grundläggande ML kunskap och har man dataset för att träna upp externa ML modeller - exempelvis alla kommuner som har ett jobbspår med vilka typer av jobb dom som personer får, deras kompetens, jobbet beskrivet i ett dataset man kan köra matchning på....
        • finns en modell för att hantera ML eller är det ad hoc - finns “archetype use cases” eller skall alla uppfinna hjulet själva
      • vad kan förbättras och vad är mervärdet med detta dvs. lyfta sig på 5stardata trappan
        • finns nivå 5 data
        • finns nivå 5 data med Europeiska organisationer samma som ex. dataelements/99263 - vi ser att Havsmyndigheten har det men har en smutsig implementation med fel fält namn och inte alls kopplade till EEA definition av Methodology for obtaining data --> även icke EUbad verkar ha detta ---> #göromgörrätt
        • API:et om det finns
          • DOI för dataset så vi kan unikt referera dataset och version
          • versionshantering av datat - kan vi se äldre versioner jmf Wikidata och Litteraturpristagaren Q317877 se jämföra 2 versioner
          • språkstöd u API:et/visa data jmf en sv ar zh
          • tidstämplar ändrad
          • change API
          • finns JSON / SPARQL endpoint
          • implementering av fler språk i datat - finns de 10 vanligaste språken i Sverige ...
          • har data unika persistenta identifierare
          • finns en utvecklingsmodell hur nya dataset skapas dvs. är processen kontrollerad eller Picture from [http://www.arkivdigital.net Arkiv DIgital] of hoc
            • kan en produktägare prioritera in detta och få ett estimat från teamet när dom skall leverera
          • unika persistenta id:n för termer
            * termkatalog där man kan se vem som är ansvarig för termen och man skall kontakta och hur detta data är kopplade til andra myndigheters/kommuners dataset
          • finns schema över datat
            • kan man validera datat mot sitt eget schema enkelt
          • exempel kod, notebooks
          • enkelt se helpdesk issues kopplade till olika dataset
          • enkelt se andra lösningar levererade med detta dataset
          • felrapportering av API:et fås ett spårbart helpdesk id, där man kan prenumerera på ändringar och skicka in frågor
          • datum finns stöd för olika kalendrar ex. gegoriansk etc...
          • dokumentation på andra språk en svenska
          • finns landningssidor för koncept ex. kommun, person.....
          • finns EPICS/roadmap tillgängliga så man vet vad som är på G
          • kan jag som konsument se data om prestanda med ex. verktyg som grafana
          • publicerar kommun/myndigheten info om sina API;er med ex. veckostatus jmf Wikidata weekly Status

OECD har redan synat att vi inte är bäst i världen så en övning som ovan kan säkert visa på vilka satsar på öppna data, hur många av 290 kommuner dyker upp med en backlog, kan myndigheter prata med varandra på ett strukturerat sätt, kan man hantera externa backlogs... finns säkert mycket att lära av varandra

@Maria_Dalhage det beror vad du menar med lyckade exempel.... tycker att samla ihop alla myndigheters författningar är exempel på vad bra Öppen data skall lösa...
Projektet levererar många bra saker med resurser, kompetens, att ha projektyta, beskriver informationsstrukturer, blog, uthållighet känns värda att lära av men även fundera varför levererade man inte mer det blev bara en sida med länkar och det tar 20 år att inse att det blir inte bättre.....

För att få lite perspektiv så grundades Google 1998 efter detta projekt starta med en utredning, Google bygger på samma tid upp en organisation som levererar.... detta myndighets projekt "Rättsinformationssystemet" försökte samla ihop några tusen författningar som data....att skapa ett rättsdatasystem i Sverige och "ger upp "efter 20 år....

Projektet ovan "Rättsinformationssystem":

• startar kring 1996 med en utredning. Regeringskansliet Ds 1998:10 i förstudien är kunniga personer med som Peter Krantz
• innan dess har IT kommissionen skrivit till regeringen och föreslagit vissa åtgärder för att förbättra den elektroniska spridningen av rättsinformation
• jag uppfattar att Domstolsverket som driver detta bygger upp kompetens liknande Jobtech, finns på GITHUB, har ett ställe där projektets dokument publiceras, och även en blog
• det man försöker lösa är att de 100 myndigheter som producerar rättsinformation skall samlas in Digitalt dvs. myndigheternas "kärnverksamhet" att kunna hantera sina församlingar...
  • det som gör projektet "enkelt" är att alla myndigheterna redan jobbar med författningar och vet vad det är och vad som skall levereras
• i början har dom med duktiga utvecklare som Niklas Lindström numera på KB bl..a. i första delen av försöksverksamheten
• skapar startpaket för myndigheter
• 2011 identifieras att en hel del myndigheter inte byggt upp kompetens att leverera se blog
  • en ny applikation tas fram FST för att göra det enkelt för dessa myndigheterna
• 2013 tror domstolsverket att projektet kan slutlevereras om några år se video
• 2016 ger man upp och det blir en sida med länkar som man inte kan söka i lagrummet.se.... 2016 dvs. 16 år efter lagen skrevs och 20 år efter att förarbetet starta....
  • vore intressant att veta om myndigheterna inte hann bygga upp IT kompetens under dessa 20 år eller hur någon som var med i projektet ser på det....
  • gör vi samma misstag igen med öppna data att kompetens inte byggs upp....??

Finns säkert en del att fundera över varför dom behövde 20+ år och 2736 incheckningar på GITHUB för att sedan ge upp...

Det jag tror mig se

• alla myndigheterna hade inte kompetens att leverera sina författningar utan klarade bara att publicera pdf:er på sin websida kolla i exempel.zip så finns exempel
  • på att Statens jordbruksverks, Riksdagen, Livsmedelsverkets, Boverkets, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsförmedlingen lyckats leverera i alla fall exempel
  • det finns ett förarbete på 150 sidor från 1998 DS 1998:10. Beräknade besparingar 100 miljoner per år
    • dom pekar i förarbetet från 1998 på att struktur måste finnas annars blir systemet vildvuxet dvs. det dataportalen är idag 2022 ...

• det jag från utsidan ser mest galet är att myndigheter inte kan under 20 år bygga upp denna kompetens att leverera sina församlingar till ett centralt rättssystem
  • DIGG ny digital expert myndighet har författningar MDFFS idag finns ingen öppen data om dessa författningar utan dom webpublicerar med PDF och inga metadata som att hämta... för mig är det en early warning att DIGG själva inte jobbar data drivet... om man internt med 3 författningar kan leverera vad är visionen....

Min snabbkoll så känns det inte fel på specar och dokumentation.... på 90-talet konsulta jag hos Skolverket och Luftfartsverket och levererade fastprissystem som hade deras författningar och tillämpningar och det var en hel del diskussion men ingen raketforskning.... men viktigt att ha struktur... och enormt viktigt både för Luftfartsverket och Skolverket vilka författningar som gäller nu och vad som ersätter vad.... hela projektet lagrummet projektet känns klockrent även idag att sammanställa alla författningssamlingar digitalt.... men kanske bränt barn skyr elden....

Min tro

• det är på den nivån dialogen var i detta projekt som dialogen skall skall vara även för Öppna data inte "flum" som jag uppfattar Nationella principer för att tillgängliggöra information är det är ett dokumentet som inte pratar om information som data utan känns mer vad som kan finnas på en websida
• Projektet "Rättsinformationssystemet" dom gör precis det @Stefan-Wallin pratar om att ha struktur på dokument/ information dvs. data som data som följer exempelvis DTDer ...
• tittar jag på Öppna data ser jag inte kompetenser motsvarande Peter och Niklas som kan peka framåt.... och kan implementera @Stefan-Wallin vision det oroar mig....
  • tydligen skall man även oroa sig att myndigheter på 20 år inte bygger upp IT kompetens för att publicera data som data för sina förordningar...
  • intressant trots > 160 sidors förstudie så pekar ingen på risken att enskild myndighet inte kan bygga upp IT kompetens som jag uppfattar är den pusselbit som saknas. Underlevereras det så extremt eller hur skall detta tolkas....

• söker man med ordet föreskrifter på dataportalen.se så ser vi hur vildvuxet dagens lösning är om det ens är en lösning mer kanske en katalog med några kategorier och massa dataset som alla är SILOS...

• i brist på ett fungerande digitalt lagrum sitter man idag 2022 och sammanställer saker för hand se "Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2021/2022" - 26 år efter förstudien starta...

Fundering: Kan vi lära oss något av ett projekt som höll på i 20 år med massa myndigheter som blev en sida med länkar...

Gör vi om samma misstag med Öppna data lovar stort men levererar inget mervärde... pratar om massa internationella index och hoppas vi blir bättre.... men styr inte ens upp att kommunerna har en sida med Öppna data utan dom tar bort sidorna....

• att det i detta projekt tar 20 år att stoppa ett projekt känns udda... men kanske man skall fundera över Yesterdays weather redan nu med hur DIGG jobbar.... och styra om fokus...

Gör vi om samma misstag med Öppna data? Vad kan vi lära?

Glad midsommar

@Nina_ @Jonas-Nordqvist lite fakta så vi vet vad vi pratar om just nu minskar kommuner som ens har en websida som heter Öppna data är min slutsats efter att ha jämfört 2022 med 2020

Nedan kommuners Öppna data sidor som verkar ha upphört... men ev. finns i internet archive

• Bollnäs kommun hade 2020 sidan https://bollnas.se/psidata
  • internet archive / WD
• Svalövs kommun hade 2020 http://www.svalov.se/psidata
  • internet archive 2016 / WD
• Härryda kommun https://www.harryda.se/psidata
  • internet archive / WD
• Håbo kommun sida 2020 https://www.habo.se/psidata)
  • internet archive / WD
• Lerums kommun - https://lerum.se/psidata
  • internet archive / WD
• Lunds kommun hade https://lund.se/psidata
  • internet archive saknar denna sida
• Staffanstorps kommun https://staffanstorp.se/psidata
  • internet archive
• Vetlanda kommun https://vetlanda.se/psidata
  • internet archive
• Kungsbacka kommun hade https://kungsbacka.se/psidata
  • internet archive saknar sidan
• listan är nog längre eftersom jag klickade runt på Wikidata skapad karta (tips på midsommar pyssel leta Öppna data )

finns säkert fler och i många fall är en kommun sida om Öppna data en länk till kolada eller någon udda älgstatistik

Hade DIGG haft @Stefan-Wallin lösning hade ni sett detta direkt i portalen....

Om DIGG tror att ni utvecklar Öppna data så har nog kommunerna missat det tåget....

Fundering: Gör DIGG skillnad? Vad behövs? Behövs Öppna data?

Saker som har testats men inte gör skillnad

• Lag 1999:175 med lagrummet

  • projektet lades ned om jag fattar rätt 2016 för att myndigheter inte kunde leverera sina författningar digitalt... blev en länksida inte sökbar
    
    .

• Vi testade skapa en myndighet SFS 2018:486 grov gissning att snart är en miljard Skr förbrukade...

  • resultat? en portal och en diskussionsgrupp och färre kommuner som har Öppna data sidor, några dokument om att typ "Öppenhet är standard"....

• Projekt NSÖD körde 3 år 2019-2022 för +16 miljoner
  • resultat: kom fram till att NSÖD projektet saknade egen kompetens på API och att detta är en kulturresa för kommunerna...

Finns säkert flera 100 tals miljoner som lagts på andra initiativ....Stockholms stads irrande med en portal Stockholmskommunernas öppna data-portal som försvann vet säkert @Jonas-Nordqvist mer om....

Som medborgare känns det surt att saker som köps för skattepengar inte levereras som bra öppen data och vi blir mer eller mindre tvingade att använda dom digitalajättarnas tjänster även för kommunalinformation. Det blir bara mer och mer galet där de digitalajättarna försöker komma över vem vi har i våra adressböcker/ vilka mediciner vi köper på apoteket....

Er slutsats: .....

Glad midsommar

https://mannheim.opendatasoft.com/page/home/

har antal nedladdningar top 5

Skickade frågan till dom som organisera eventet om vi kunde få feedback hur olika dataportaler fungerar i olika länder ur ett användarperspektiv .... kanske DIGG kan prata om dataportal.se och den roadmap ni har, utmaningar ni ser, vad som används och vad som fungerar mindre bra, hur ni jobbar med data kvalitet...

Idag har vi i Wikidata en egenskap för Öppen data portal som vi kan koppla till organisationer och plats... detta skulle kunna förbättras

• ha info om portalen har fokus på 5-star data dvs. det som @Stefan-Wallin pratar om....
• om helpdesk funktion finns med unika id:n för portalen och dess dataset, kan ställa frågor svar etc...
• om funktion finns för att logga dataproblem dvs. fel i datat
• att portalen själv delar sitt metadata så vi kan uppdatera Wikidata
  • bra vore då att det fanns ett schema som beskriver vilket metadata som skall finnas för en Öppen data portal

Det känns som vi idag pratar DCAT-AP-SE för dataset men även portalen borde beskrivas som metadata eller finns det --> om det finns skulle vi kunna skörda datat till Wikidata och kanske i förlängningen kunna visa upp den öppna dataportal som finns för en organisation i Wikipedia....

@elias @mattias tackar intressant detta med att kunna radera sitt data går jag igång på...

Paul-Olivier Dehaye som avslöjade Facebook i Cambridge Analytica fallet har skapat en Wikibase wiki.personaldata.io att hålla reda på vilka appar som spårar vilken data...

• kanske något för dataportalen att hålla reda på vilka API:er som kräver att man registrerar sig etc... och att man kan filtrera bort dom...

OT lite intressant att se hur Linked in beskrivs som DIGG agerar på som sedan länkar till reports.exodus-privacy.eu.org där dom säger att Linked in tom med uppdaterar mina kontakter.... skall myndigheter finnas på sådana plattformar

Stockholm rankas nu som världens mest hållbara stad !!! artikel 2022 Sustainable Cities Index

(ingen nyhet för oss som kan vår Pugh)

Kolla hur Stockolms nu kopplar kommuninvånares feedback till plats på karta se och lär många kategeorier, synlig statistik om bra eller dåligt....

Massa kategorier att filtrera på

Statistik om det är "bra rop" eller feedback förbättringar gissar jag

• borde vara samma för alla dataset i portalen.... gärna fler parametrar, finns helpdesk, helpdesknummer, finns på GITHUB, teknisk mognad ..... nu har vi torrsimmat sedan 2010 med Öppna data dags att leverera

Wikidata har börjat med Wikidata:Events/Data Quality Days

• vill ni vara med är det bara att dyka upp
• vill ni prata och dela era erfarenheter eller bolla tankar så är det ännu bättre...

#linkeddataneedslinkedpeople

@Maria-Söderlind det är en enormt lång resa och inte enkel.... #linkeddataneedslinkedpeople är min tro

Bara detta Europeana projekt jag länkade till startade 2010 och har säkert kostat oss skattebetalare 100 tals miljoner Euro och ändå blir det fel, tar 2 år att få en felticket som säger att dom har viktigare saker.. .... trots att skicka iväg konstnär x så att mottagande system förstår är enormt enkelt.... men ändå blir resultatet massa bilder utan bra metadata....

Jag gillar dock inte att vi får ett landskap där DIGG publicerar sina saker på Linked in/ Facebook och sedan sitter Facebook och tom "lurar" av apoteken vilka personer på Facebook som köper vissa läkemedel.... gissar DIGG nu kan köpa vilka som läser deras meddelande och som äter Viagra, har problem med frugan som käkar lugnade och emailar andra karlar.... eller annat galet... gissar att många har på sin GPS spårning så vi lämnar även spår hur ofta vi befinner oss på obskyra platser...

Digitalisering skall fram men användas på rätt sätt... typ mina utegym eller offentlig konst och inte av kommersiella aktörer med låg moral.... andra sidan av problemet är att Apoteken/DIGG måste fundera över vilket ansvar dom har att hoppa i säng med "vem som helst"

@Maria-Söderlind min kanske naiva tro är att man bör tänka API first dvs. när du bygger en web så börja med att skapa data som data inte ens DIGG som starta för 3 år sedan och skall vara experter verkar ha tänkt så utan det blev mer webdesign och snygga bilder --> att deras författningar etc. inte finns som Öppna data utan bara på en websida.... (1999 fanns en ambition att skapa öppna data i projektet lagrummet av alla författningssamlingar men man la ned projektet kring 2006 och det blev en websida med länkar känns som behovet av rätt kompetens underskattas hela tiden... )

det kommer längre ner i prioriteringen

med APIFirst så kommer tom Öppna data först sedan websida.... Tim Berners Lee som skapade www säger detta i denna video "raw data now" .... han pratar även om Hans Roslings begrepp database hugging

Tyvärr ser jag att några av dom få Öppna data lösningar jag hittat hos kommunerna bygger på att datat som visas på web:en inte direkt skickas över till Öppna data --> felstavningar, ändringar syns inte samtidigt vilket jag tror att öppna data gärna "glöms bort"

Kan Facebook lura apoteken att samla in data till dom vilka läkemedel vi användare köper och koppla det till person borde övriga samhället komma längre med det digitala är min tes....

Andra som sliter med hur man skall jobba ihop och skapa användbar metadata är kulturarvet se Facebook dom har en workshop om detta 17 oktober....

Skillnaden är att utan bra metadata stannar forskningen... dvs. så borde det vara för kommuner att andra kommuner använder det metadata som producerar av deras "tvilling kommuner etc..." men där är vi inte idag... varför...

Gissar att dom försökt i 400 år så det verkar ta tid.... eller så kan man lära av deras misstag... jag tycker EU projektet Europeana är exempel på 10 års misslyckande det jag ser

• SILOS
  • finns sällan på GITHUB eller ger dig ett helpdesk nummer
  • verkar ha svårt att anställa nya kompetenser... Spotify har 70 000 ansökningar per månad / Riksarkivet får knappt några sökande på utlösta ITjobb har jag hört...
• brist på standarder hur data beskrivs exempelvis yrken, alla uppfinner sin egen
• Riksarkivet SBL har enormt bra domänkunskap men publicerar inte data som data dvs. metadata... SKBL som också skrev biografier var digitala, hade API och producerade 50 kvinnobiografier per månad medans SBL skapa 5 per år.... se Notebook
• saknas publika backlogs / roadmaps dvs. det är svårt att se vart arkiven etc. är på väg
  • undantag Riksarkivet
• det @Stefan-Wallin pratar om att ha korta 3 veckors sprintar har jag inte sett utan man får något efter 4 år.... och kan inte enkelt kommunicera med dom...