Community på Sveriges dataportal
Nyttan med öppet data - hur blev det?
-
Det har nu gått 5 år sedan EU-kommisionen publicerade rapporten som CapGemini tog fram i början av 2020. En rapport som redovisade en hyggligt stor potential med öppna data i Sverige, trots att vi inte bedömdes ha riktigt lika stora förutsättningar som de ledande EU-länderna. Det talades om ett marknadsvärde på 20 miljarder kr 2025 för enbart Sverige (200 miljarder för EU i stort) i GapGeminis rapport, och det skulle skapas 10 tusen nya jobb, försiktigt räknat, tills i år. Siffrorna understöddes bland annat av Lantmäteriet som beräknade den samhällsekonomiska nyttan till 10-21 miljarder (för enbart 4 datamängder).
Hur blev det egentligen?
Har det skett någon uppföljning av dessa prognoser? Vad är nyttan och kostnaderna nu, 5 år senare?Infriades målvärdena i de framtagna nyttoanalyserna, från 2020-2025?
Finns det enskilda projekt som lyckas räkna hem nyttan? Vilken metod har man använt då?https://data.europa.eu/sites/default/files/the-economic-impact-of-open-data.pdf
https://entryscape.com/sv/2020/04/oppna-data-genererar-jobb-och-tillvaxt-en-ljuspunkt-i-varselvagen/
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data
https://www.lantmateriet.se/contentassets/50c7b8feec4744e5a0fa2ffaf0ea07ec/bilaga-2_-vardet-av-oppna-data---samhallsekonomisk-nyttoanalys-av-vardefulla-datamangder.pdf -
@PerAnd Bra fråga! Pratade senast förra veckan med ett företag som inte hade kunnat levererat sin tjänst till privat och offentlig sektor utan öppna data, men att det hade kunnat göras så mycket mer om det fanns.
Alla prognoser var just bara prognoser och utgick troligen från att alla lagar, regleringsbrev och regler samt förvaltningsprocesser skulle komma på plats - men inget av det har hänt i den takt det behövts.
Tidigare regeringar och nuvarande i Sverige gör om samma utredningar om och om igen istället för att angripa huvudproblematiken - frivillighet kring datadelning funkar ej (och detta inser nuvarande version av EU, men det går för långsamt). Tvång kring datapublicering behövs om det ska bli data så att bollen kan börja rulla.
-
@mattias Tack för snabbt svar. Det är ju alltid trevligt med exempel från verkligheten, men går det att hitta någon sammanställning över vilket data som är mest efterfrågat - eller vilket data som verkligen skulle kunna göra skillnad?
Går det att lära något av Sydkorea, som konsekvent rankas bland de bäst presterande länderna i OECD:s initiativ för öppen data och har en lång historia av att vara banbrytande inom IKT-policyer och infrastrukturprojekt?
Sydkoreas portal för öppen data, Data.go.kr, erbjuder exempelvis omfattande möjligheter för datavisualisering, crowdmapping och visualisering av platsdata.
Eller ska vi ställa in oss på att det krävs en djup integrerattion med avancerad teknik som AI, IoT och dataanalys för kunna att skapa sofistikerade, högeffektiva tjänster inom olika sektorer, av det öppna datat?
-
@PerAnd sa i Nyttan med öppet data - hur blev det?:
@mattias Tack för snabbt svar. Det är ju alltid trevligt med exempel från verkligheten, men går det att hitta någon sammanställning över vilket data som är mest efterfrågat - eller vilket data som verkligen skulle kunna göra skillna
Javisst. Inte just nu men jag håller på och gör ett försök till det. Dataspaces och High Value Datasets, om de implementeras/implementerats rätt hade varit bra skott på det. Tyvärr har lagarna och juridiska tolkningar dragit undan mattan för vissa av dessa insatser och undergrävt möjlgiheten till nytta.
@PerAnd sa i Nyttan med öppet data - hur blev det?:
Går det att lära något av Sydkorea, som konsekvent rankas bland de bäst presterande länderna i OECD:s initiativ för öppen data och har en lång historia av att vara banbrytande inom IKT-policyer och infrastrukturprojekt?
Det går säkert men det handlar i slutändan om hur tvingande våra lagar och regleringsbrev är. D.v.s. vilka politiker är redo att kavla upp ärmarna för att få offentlig sektor att börja göra det nödvändiga jobbet.
@PerAnd sa i Nyttan med öppet data - hur blev det?:
Sydkoreas portal för öppen data, Data.go.kr, erbjuder exempelvis omfattande möjligheter för datavisualisering, crowdmapping och visualisering av platsdata.
Visst, och det skulle ju gå och lösa på Sveriges dataportal det också, om det anses viktigt av väljarna, politiken och finansieringen.
@PerAnd sa i Nyttan med öppet data - hur blev det?:
Eller ska vi ställa in oss på att det krävs en djup integrerattion med avancerad teknik som AI, IoT och dataanalys för kunna att skapa sofistikerade, högeffektiva tjänster inom olika sektorer, av det öppna datat?
Jag tror på tvingande lagkrav, interoperabilitet genom semantiska interoperabla dataspecifikationer och att kommunicera mer om data och behoven - och då kommer mycket att komma.
-
@PerAnd Nyttoområdet är ju det jag värnar mest, och därför smärtar det att det går så långsamt att ta fram stöd för det. Efter sommaren kommer vi att få upp en ny "reuse" sida på dataportalen där alla kan "rapportera in" och berätta om nyttan. Vi har försökt att också kunna fånga upp olika kategoriseringar från EU och OECD i det så att vi ska ha bättre möjligheter att göra bra analyser. Jag försöker också få med mig våran analysavdelning, och dom är på, men lite oklart än hur mkt tid vi får lägga på det givet finansiering och tid.
Men apropå Sydkorea, jag lyssnade på dom på ett OECD möte, och där berättade dom att dom har också tillgång till data om alla API-anrop för tillgängliggjorda datamängder, så jag gissar att det är det som dom ofta använder som underlag för visualiseringar och annat. Men dom kan peka lite mer med hela handen på dataproducenterna än vad vi tyvärr har möjlighet till. -
@josefinlassi ska bli spännande att se om någon faktiskt rapporterar in "reuse". När jag jobbade på Umeå kommun så fanns möjlighet att rapportera Reuse för varje datamängd på Umeås dataportal. Under tiden jag jobbade där var det inte en enda som rapporterade in något. Trots att jag faktiskt kände till flera som återanvände datan.
