Community på Sveriges dataportal
SFS 1999:175 kvar på ruta 0 efter flera miljoner och > 29 år
-
2025-maj 28 presenterades "Uppdrag om en säker och effektiv tillgång till rättsinformation"
Uppgift: De cirka 100 myndigheter som utfärdar författningar ska överföra sina egna författningar till Domstolsverket i ett interoperabelt format kallat rättsinformationssystemet
Start: Förstudie 1996 se DS 1998:10 - formellt beslut SFS 1999:175
Status: Ej levererat 2025
Ansvariga Regeringskansliet - 2015 lade Domstolsverket ned försöken att leverera utan formellt beslut - 2013 trodde Domstolsverket fortfarande att leverans skulle ske inom några år
Senaste åtgärd: Utreder hur detta skall lösas se rapport
Analys varför detta inte levereras saknas om man läser analysen
Jag skickade lite frågor till Copilot se svar
....tolkas som en slags undvikande av ansvar eller en ovilja att erkänna att de nuvarande strukturerna inte är tillräckliga för att lösa problemet.....
Känns detta trovärdigt?
Varför låtsas man som om projektet inte har starta 1996 och att detta är en katastrof....
-
Lite intressanta tankar från Copilot baserat på lite lösryckta delar av rapporten
Copilot summerar
-
26 år utan leverans – Ett projekt som beslutades 1999 och ännu inte har levererats 2025 signalerar en extrem brist på projektstyrning och ansvarstagande - länk
-
Regeringskansliet visste inte att de var ansvariga 2022 – Om en myndighet inte ens är medveten om sitt ansvar efter så lång tid, tyder det på att uppföljningen och dokumentationen varit undermålig. Det framstår som om ingen har haft en tydlig ägarskap över projektet.
-
Projektet lades på is utan beslut av principiell betydelse – Det faktum att rättsinformationsrådet inte har sammankallats på många år och att inga beslut har fattats för att föra projektet framåt, visar en total avsaknad av styrning och engagemang.
-
Konsulter avvecklades när projektet avbröts – Att bemanna projektet främst med konsulter kan ha gjort det sårbart för förändringar. När dessa avvecklades, verkar det som om ingen kvarstod för att driva arbetet vidare.
-
Domstolsverket saknar organisation och resurser – Trots att Domstolsverket enligt rättsinformationsförordningen ska ha en samordnande roll, verkar de idag sakna både organisation och kompetens för att utföra uppdraget. Det tyder på att ingen strategi har funnits för att bygga upp rätt kompetens över tid.
-
Myndigheternas varierande ambitionsnivåer – Den stora spridningen i digitaliseringen bland de informationsansvariga myndigheterna gör att systemet blir ojämnt och ineffektivt. Vissa har strategiskt arbetat med digitalisering, medan andra fortfarande endast erbjuder information i pdf-format.
Sammanfattningsvis ger rapporten en bild av ett projekt som saknat
a) tydligt ledarskap
b) kontinuitet
c) strategisk styrningHela hanteringen av rättsinformationssystemet framstår som ett skolexempel på byråkratisk ineffektivitet där ansvarsfördelningen har varit otydlig, och där ingen verkar ha tagit kommandot för att föra projektet i mål. En agil myndighet skulle ha anpassat sig och haft en iterativ process, snarare än att låta ett initiativ stå still i över två decennier.
Kan generativ AI vara den sanningssägare som behövs?
En rapport som inte pekar på varför går det fel efter att ha jobbat med frågan i >25 år gör ingen glad... Min tro är att användningen av generativ AI kan ge beslutsfattare/ oss medborgare en mer nyanserad och objektiv bild av beslut som SFS 1999:175 som ingen idag styr upp.
Genom att analysera historiska mönster, identifiera systematiska brister och simulera alternativa scenarier kan AI bidra till en mer faktabaserad diskussion om varför projekt har misslyckats och hur de kan effektiviseras framåt.
Den nuvarande modellen, där samma myndighet som misslyckats med att leverera själv ansvarar för att utreda sitt eget arbete, riskerar att bli en rundgång utan verkliga insikter. Det finns en inneboende konflikt i att låta de som varit del av problemet definiera nästa steg, eftersom det ofta leder till att bakomliggande strukturella orsaker inte lyfts fram. Genom att istället använda AI-stödd analys kan man identifiera ansvarsfördelningens brister, strategiska misstag och organisatoriska hinder – och därmed skapa en grund för en mer realistisk lösning på problemet.
En nystart kräver att man vågar erkänna tidigare misstag och implementera en metod där externa, oberoende insikter används för att säkerställa att framtida beslut bygger på lärdomar, inte på gamla mönster. Generativ AI kan här fungera som ett verktyg för transparens och evidensbaserad styrning.
Verva vs DIGGs resa
Vore lika intressant att analyser varför myndigheten Digg nu försvinner även där uppfattar jag att rapporten är tam....
Verva levde under 2 år 2006 och blev sedan en del av Domstolsverket...
-
-
M Magnus Sälgö referenced this topic
-
M Magnus Sälgö referenced this topic
-
Domstolsverket rapporterar om det > 20 åriga projektet där 100 myndigheter levererat 0
jmf detta med AI sammanfattningen ovan där
- det framstår som om ingen har haft en tydlig ägarskap över projektet.
- Domstolsverket saknar organisation och resurser"
- att bemanna projektet främst med konsulter kan ha gjort det sårbart för förändringar.
- det faktum att rättsinformationsrådet inte har sammankallats på många år och att inga beslut har fattats för att föra projektet framåt, visar en total avsaknad av styrning och engagemang.
Bristande styrning, otydligt ansvar och avsaknad av långsiktig planering har lett till ineffektiva myndighetsprocesser. När lärande och utveckling ersätts av passiv förvaltning riskerar offentliga verksamheter att bli tärande snarare än samhällsbyggande..... var är den vuxne i rummet?
-
Intressant att Domstolsverket pratar om ambitionsnivå om något man haft 20 år på sig att leverera
....
....Man missar i bakgrunden att beskriva detta uppdrag fick man 1999 - 23 år tidigare en det datum som nämns
Fortfarande ingen analys varför 100 myndigheter inte har levererat....
-
Grundproblemt är att vi medborgare inte kan se om besluten hos Riksdagen verkställts
Riksdagens Öppna data måste utvecklas
- läser man regeringkansliets svar 2022 på kin fråga om status SFS 1999:175 så har inte Regeringskansliet heller kontroll på författningarnas status
- det galna i detta är att Regeringskansliet inte ens vet att dom själva är ansvariga
- tveksamt och otrevligt svar nedan att arbete pågår om så var fallet varför dök Ju2023/02684 upp 2023 dec känns inte som dom har rent mjöl i påsen...
- min issue från 2023 Wikidata_riksdagen-corpus/issues/166 i min Riksdagens Öppna data skuggbacklog
Riksdagens Öppna data måste innehålla status om saker levererats och till vilken kostnad
- vem äger problemet med denna dåliga uppföljning?
- vi vet vem som betalar kalaset...
- läser man regeringkansliets svar 2022 på kin fråga om status SFS 1999:175 så har inte Regeringskansliet heller kontroll på författningarnas status
-
M Magnus Sälgö referenced this topic