@dennis_priskorn sa i Open Source-system för dokumenthantering:

@dennis_priskorn
Hej Dennis!
Tack för att du engagerar dig och ställer frågor!
Systemet består av server- (39 delprogram) och klientprogram ( 141 delprogram) och är mycket väl dokumenterat med installationsinstruktioner och användarmanual. Koden är helt läsbar och det går att aktivera visning var i koden man befinner sig när man använder systemet, för att underlätta programförändringar.
Jag har använt bash, html5, css samt ett antal programpaket från Debian (cirka 60 st ). Programmet var färdigutvecklat för 2 år sen (utv. tid ca 7 år) och har cirka 110.000 programrader skrivna i bash.

A ha. Jag undrar hur det kommer sig att du valt Bash? Jag brukar bara använda det för kortare skripts eftersom det inte stödjer OOP eller klasser eller annat som man vanligen brukar vilja ha för att enklare kunna skriva mindre kod och att den även går att abstrahera och återanvändas tex genom att man drar ut en del och publicerar som ett bibliotek, vilket är väldigt enkelt i tex. Python.

Efter att ha fastställt systemets kravspecifikation ägnade jag mycket tid åt att bestämma vilket programspråk jag skulle använda (där ibland Python). Jag bestämde mig först för att skriva systemet i C men innan jag satte igång utvecklingsarbetet vände jag mig till en av de främsta c-programmerarna i Sverige (tillika en av de främsta inom Linux i Sverige) som efter att jag förklarat mitt mål rådde mig till att använda Bash, något jag inte på något sätt ångrar eller skulle ändra på idag. Det finns så många kraftfulla funktioner i bash såsom att man kan återanvända kod med funktioner eller att man kallar in ett annat script någonstans i koden vilket gör programmeringen effektiv. Hur som helst fungerar programmet enligt min kravspecifikation och för mig är det viktiga att användarna får den funktionalitet de önskar. Valet av bash gör dessutom att det finns många programmerare som klarar av att förstå och ändra i koden.

Att installera en användarklient är mycket enkelt men att konfigurera hela systemet med server (raid, brandväggar osv), scanner med mera, kräver förkunskaper och en dialog med mig underlättar processen. Det är bakgrunden till att jag valt att inte lägga koden för nerladdning på min hemsida.

Hm. Jag tror inte riktigt på detta tillvägagångssätt. Jag vill kunna titta i koden om jag skulle överväga att upphandla. Har du tittat på NextCloud hur de gör? Odoo? Dolibarr?

Det finns många olika system tillgängliga på marknaden och var och en väljer det som passar bäst för behovet. Jag har upplevt att det har saknats ett system som följer processorienterad dokumentstyrning med en annan nivå av säkerhet, baserat på en stabil plattform, som är fritt att använda (inga licenskostnader), med öppen ändringsbar kod med mera. Jag har medverkat i utveckling och införande av flertalet dokument- och ärendehanteringssystem, en erfarenhet som hjälpt mig i mitt utvecklingsarbete.

Om du med tillvägagångssätt menar att koden inte är nerladdningsbar från webbplats så beror det på komplexiteten att konfigurera systemet. Vill man köra en egen server (lokalt eller via i-net) krävs att servern konfigureras, något som kräver tekniskt kunnande och olika tekniska beslut. Om man kör enligt standardkonfigurationen är det i första hand brandväggar som behöver specialkonfigureras. Ska man använda någon extern molntjänst är det bara klienten som behöver konfigureras vilket är enkelt men fortfarande bör man förstå systemets grundprincip.

Nej, jag har inte tittat på något annat system. Jag har dock använt min erfarenhet av att ha medverkat i utvecklingen av andra dokumenthanteringssystem samt att jag själv arbetat i många andra system.

Jag erbjuder mina konsulttjänster och vill i första hand medverka vid införandeprocessen (stöd vid installation, kort utbildning i handhavande till nyckelpersoner) och få organisationen att förstå docufindings-konceptet samt GNU/Linux/Debian. Därefter är det min förhoppning att myndigheten eller företaget klarar sig själva. Jag har försökt göra systemet så driftsäkert som möjligt och enkelt att använda både för användarna och den serveransvarige.
Hoppas det är svar på dina frågor och uppstår fler svarar jag mer än gärna på dem.

Jag undrar om du själv gjort allt? Har du haft nån till att ge kritik/code review?
FLOSS brukar bli bäst när många deltar och aktivt medskapar koden. Dolibarr har en benevolent diktator, men de flesta FLOSS-projekt brukar ha en hyfsat öppen ledning och möjlighet för vem som helst att enkelt engagera sig och börja bidra. I detta fall omöjliggörs det av att du hållit koden för dig själv.

Jag har utvecklat programmet helt på egen hand men självfallet har programmet genomgått användartester där synpunkter har påverkat utformningen.

Om jag får vara lite krass skulle jag säga att allt som inte är tillgängligt det är inte värt min tid eller energi. Lycka till med ditt projekt.

Jag är inte säker på om jag förstår vad du menar men ska försöka besvara det ändå. Det är i allra högsta grad tillgängligt dock inte genom nerladdning på en webbplats vilket, som jag skrev tidigare, beror på komplexiteten med att konfigurera server, brandväggar med mera. Det vore oansvarigt av mig att inte först gå igenom systemets grunder med den som ska använda systemet. Även om systemets grundprincip är mycket logisk och systemet mycket enkelt att använda så krävs både förståelse för processorienterad dokumenthantering, kunskaper i GNU/Linux/Debian och docufindings. Det här är ett helt nytt koncept som varken liknar eller fungerar som andra system och en av drivkrafterna är att motverka olika typer av säkerhetsproblem.

Överväger du att använda systemet förklarar jag gärna grundprinciperna och går igenom programkoden med dig.

Hoppas du har fått svar på dina frågor.

//Thomas

@salgo60 Vi har kommit ifrån ämnet, men jag svarar kort.
Unika identititeter, av vilket som helst slag kan bara upprätthållas om någon tar ansvar för att förvalta dem. Därför tror jag inte alls på unika identiteter på kartobjekt.
Däremot absolut på sådana på fastigheter och byggnader, t ex
Du har rätt i att länkade data är rätt sätt att arbeta, och det kräver unika identiteter.
För många år sedan gjorde jag denna karttjänst
https://karta.simrishamn.se/simrishamnwebb/#0&1;0&1&195744.05374096;6171052.2484442&-1&16&
där jag länkade in HaV:s badplatsregister.
Sjöar är förvaltningsobjekt i VISS och har en identitet där. Det kan räcka, tycker jag.

@salgo60 Ser klart fram emot att diskutera 🙂
Naturligtvis kan man ifrågasätta Tillhandahållandet av maskinläsbar information om ett ting när dess URI anropas, men syftet är att tillgängliggöra och synliggöra. för att skapa mervärde.

SCB levererar i sitt data unik kommunkod --> att vi kan skapa kartor med data i Wikidata som har koordinater för kommunerna och bilder med mera

Karta Sveriges kommuner länk SCB från Wikidata

6919b585-c357-4b20-afd5-ffe5579a23b4-image.png

Lesson learned: unika kommunkoder gör att data kan kopplas ihop med Wikidata och annan data kan kopplas på som geografisk tillhörighet, plats i Sverige etc... ....

Vi har kopplat in Sveriges Hembygdsförbund till Wikidata för alla Sveriges kommuner, Distrikt... --> kan skapa nya kartor

karta SCB kommunsiffror och Sveriges Hembygdsföreningar

00b6ab45-8079-460f-b919-76128daa9c0b-image.png

f95b3a2d-6f17-4c38-9315-1a35e93eb1e6-image.png

@salgo60 testade denna site med Webkollen och det verkar som dom skickar saker till Google känns som ett big No No

01b54966-4b8d-4c0e-813f-403167a1edfc-image.png

@salgo60 la upp detta på GITHUB med ämnesord som en test som jag hoppas kopplar ihop denna test med datasetet

datasets/760_1544 --> GITHUB ämne github.com/topics/datasets-760-1544

1931e932-3bd8-4d82-b138-dd178d283963-image.png

dvs. alla tecken fungerar inte att använda i ett TOPIC hos GITHUB men det borde inte vara omöjligt att hitta en konvention där uppladdade lösningar på GITHUB har en koppling till de dataset de använder

@mattias kolla på https://www.hack23.com/cia/#!parliamentranking/RULES/RULE_VIOLATIONS , går att filtera på RuleName PoliticanLazy 🙂 Finns annars trender på närvaro på politiker och parti nivå.

Mvh

@consideratio jag skrev lite om DOI som publik unik identifierare här som jag tror är det sätt vi borde vandra att peka unikt på en version av ett dataset

DOI och ORCID används av forskare och detta mönster känns värt att följa....

Tycker mig ha sett att https://www.fairsfair.eu/ driver detta på ett bra sätt video

bild
3d8805ac-999d-442e-a8fc-15be9f890192-image.png

@salgo60 känns som datahamstern fungera i en vecka nu när > 1000 dataset släpps på så måste man tillbaka till ritbordet.... gissar att man bör ha modell "likes", jag använder detta dataset .... så man kan börja förstå vad som är användbart.... bara att släppa en kasse data och sticka hem är inte bra för någon....

se dagens email med 1054 händelser
e6933517-3148-483e-af80-1d0033272297-image.png

Jag lägger upp denna feedback i backloggen issues/4#issuecomment-790648679