Tack @jonass! 🙂 Det var en tydlig beskrivning av skälet till varför jag säger som jag gör. Vi diskuterar de här frågorna väldigt mycket på många myndigheter, särskilt efter Schrems II. Det som är särskilt besvärligt är just fritextfält i kombination med personuppgifter och tredjelandsöverföringar. Ibland fungerar det, men det är ett svårnavigerat landskap.
När jag säger att lösningen kanske inte är så inkluderande som vi skulle vilja så menar jag att jag tror att många i offentliga sektorn drar sig för att göra inlägg på den typen av plattformar eftersom de inte är säkra på att det är ok. Ibland är det inte ok heller.

@stefan-wallin
Bra input, just idag använde vi inte Markdown men vi tar med oss frågan för hur vi långsiktigt ska arbeta med profilen och playbooken.

Hälsningar, Kristine

@salgo60-ej-aktiv fundering om vi har nycklar till API:et för badplatser så kanske vi skulle ha nycklar om man skall kunna läsa kommunens websidor om badplatser....

Känns som vi har en säkerhetslucka

@dennis_priskorn sa i Statens budget som länkad data?:

@dennis_priskorn sa i Statens budget som länkad data?:

Det finns lösningar för metadata-städning, men min gissning är att inga/få av våra myndigheter har koll på denna risk i dagsläget...

Skickade just en epost till Regeringskansliets IT-säkerhetschef Jens Storberget och frågade om de har koll på risken med PDF. Han har varit många år på FRA så han har nog koll, men i mina ögon är PDF inte värt riskerna när det finns bra alternativ som tex. TXT i Markdown format som kan exporteras direkt från ordbehandlare och garantera noll läckning av metadata och dessutom är mycket lättare att maskinavläsa.

Säkerhetsstrategin på regeringskansliet kanske består i att inte svara på några frågor, security by obscurity.

https://sverigesradio.se/artikel/ekot-kunde-mejla-som-forsvarsministern

I ett mejl skriver Regeringskansliets säkerhetschef Fredrik Agemark de inte kan gå in på hur säkerhetsarbetet ser ut, men att de har olika säkerhetslösningar och anpassar åtgärderna efter olika risker.

@björn-hagström Halloj, jag har fått till en sittning nästa vecka där jag skall få lite mer info kring vad vi tänker hos oss på IST (som driver skolmatsappen: skolmaten.se). Sen skulle jag hemskt gärna ta en avstämning med dig!

@jonass Jag har inte någon praktisk erfarenhet, men såvitt jag förstått verkar HATEOAS påminna mer om hur webben redan fungerar. I det avseendet borde det ju kännas mer intuitivt eller bekant för en användare, och utvecklingsmässigt mer likna designen för en webbplats eller webbapplikation där klienten är en webbläsare. Att gå från inget API direkt till HATEOAS kanske i så fall kan vara enklare än att bygga om ett befintligt API med statisk specifikation?

Projektet med SL:s nya API verkar visserligen ha drabbats av förseningar, om nu detta kan ha ha att göra med valet av API-design är svårt att veta såvida de inte rapporterar öppet om utvecklingsarbetet.

https://www.trafiklab.se/news/2020/2020-06-26-new-sl-apis/

The API is RESTful and supports HATEOAS implying simpler error handling and navigation of information.

The new SL API ”Public transport information Region Stockholm” replacing today’s 7 SL APIs at Trafiklab

The new SL API has been delayed to Q1 2021. We will update you when we know more.

SL launched its first open APIs in 2014 and today there are 7 APIs with a functionality that has gradually been extended. These services have been used extensively, and SL has received valuable feedback that has been used as part of the basis for the design of the new open SL API.

@jonor sa i Taxonomi API:

authoritativeness

Han som pratar på videon är extremt ödmjuk och galet snabb att koda men min tolkning blandat med min erfarenhet nedan

authoritativeness traditionellt var "gamla auktoriteter" = sanningen Kungliga Biblioteket (KB) lever i den tron fortfarande och senast jag fråga ansåg dom inte att dom behöver källor på deras påstående eftersom dom är Sveri­ges natio­nal­bib­li­otek - Samhällets minne

49b3399b-7b79-4971-bb8b-9344fc135ff1-image.png

det som händer är att "gamla stötar" som Kungliga biblioteket inte hänger med och inte uppfyller saker på "min" lista --> de håller på att "utrota" sig själva om du frågar mig... eftersom de ofta/alltid är bidragsstyrd verksamhet så är det en långsam process... vad som har hänt sedan KB skapades är kortkatalogen är elektroniska 2012 startade man LIBRISXL som skulle skapa en Linked data katalog men min tolkning är att KB organisationen är inte lärande --> enormt tamt resultat man söker idag via Google oftast, KBs sökning idag är lite "udda" Google kör projekt där man scannar in alla böcker --> att dom kan även fritextsöka i boken och visa upp i sin Google sökning eftersom Google har min sökhistorik "vet dom" vad jag brukar söka på och gissar jag har en kunskapsgraf med mina preferenser Google vet vad ML är och gissar jag har helt andra kompetenser på att extrahera ut vad böckerna handlar om --> du kan söka med både högre recall/precision än vad KB erbjuder... plus att KB bara stödjer svenska nästa problem som börjar synas är att även dessa "gamla auktoriteter" behöver ha kunskap om ny teknologi så är min tolkning att eftersom man inte "hänger på" så blir man mindre och mindre attraktiv som arbetsgivare PLUS att man konkurrerar med dom stora jättarna om samma kunskap som att kunna #ML/kunskapsgrafer se tweet om detta problem --> att många utlysningar aldrig tillsätts... även fast jag känner att man sänker kraven till löjligt låg nivå för tjänster inom kulturarvet....

Japp jag drar samma slutsats som du att informationssamhället håller på att omformas och en site som Bionomia kanske har större trovärdighet.... jag har funderat lite över detta och även frågat Denny som skapade Wikidata om hur han ser på trovärdighet/trust se video / mina tankar där jag vill ha "trust" i maskinläsbar form....

@garance_vinnova Hej!
Jag vill passa på att uppmuntra dig att lägga till krav på att den plattform som ni utvärderar ska ha stöd för publicering av metadata, exempelvis till relevanta portaler. För Sveriges dataportal, gäller att ha stöd för DCAT-AP-SE och exportmöjligheter för länkade data-formatet RDF. Men det kan finnas anledning att ha stöd för andra metadataprofiler, om ni t.ex har geografisk information, information om trafik/mobilitet m.m. Detta är relevant även om ni anser att primära användningen kommer att ske internt, ska bör det inte uteslutas möjlighet att kunna publicera viss typ av metadata öppet. Genom att kravställa på att metadata ska kunna publiceras öppet så skapar ni bättre förutsättningar på en smidig(are) anpassning för att möta utökade krav i den föreslagna öppna data-lagen, om ni är en aktör som enligt förslaget kommer omfattas.

@nilsw-ra jag köper det men är tyvärr lika villrådig som du vem som borde göra vad. Saker jag ser

Riksarkivet Tora projektet - historiska bebyggelseenheter (byar och motsvarande enheter) det jag skrev ned efter att ha pratat med Karswall 2020 (kan vara fel)
eb593cff-b147-424a-bc7f-84b7a15158e2-image.png

Se även SCB diskussion på annat ställe hoppas dom skapar en öppen backlog där data kan diskuteras....

Känns som DIGG borde ha ett register vilka olika entiteter olika myndigheter ansvarar för, känns som det är dit vi vill med The Once Only Principle (TOOP) och Single Source of Truth (SSOT) har dock inte sett hur detta skall realiseras eller vem som gör vad eller när vi får detta men många med mig tror det är lösningen på dagens röra ...

Läns- och kommunkoder mm kanske slaktfärdiga 😉 blir lite system som får byggas om gissar jag....

Varför specar vi bara på svenska ett språk på plats 96 om vi skall bli bäst i världen? Förväntar vi oss att andra skall lära sig svenska så dom kan använda vårt data?

Ingen verkar reagera på detta? Vem har beslutat att det bara blir svenska specar? Eller torrsimmar vi bara? Skärpning

Exempel hur en kunskapsgraf skalar till flera språk

. P625

Annan fördel att inte jobba med "word" specar (med ev. säkerhetsproblem) utan ha en katalog med egenskaperna/termerna är att ha språkstöd som borde vara ett grundkrav på Öppna data.

Den digitala expertmyndigheten DIGG stödjer engelska på några sidor, annars är språket svenska (plats 96 i storlek) vilket måste vara en stor teknisk skuld hos DIGG som måste bero på dåligt kravanalys, fel val av teknisk plattform, samma med DIGGs öppna data där man kan välja engelska men det mesta blir svenska som kolumnnamn, etc... känns inte moget...

Exempel term P625 (P625 diskuterades även här) jag nämner ovan hur en kunskapsgraf "enkelt" stöder olika språk

P625 --> grekiska --> Property:P625?uselang=el P625 --> engelska --> Property:P625?uselang=en P625 --> kinesiska --> Property:P625?uselang=zh P625 --> franska --> Property:P625?uselang=fr P625 --> franska --> Property:P625?uselang=ru

Tittar vi på Sverige så är de största språken

P625 --> svenska --> Property:P625?uselang=sv P625 --> arabiska --> Property:P625?uselang=ar P625 --> finska --> Property:P625?uselang=fi P625 --> bosniska --> Property:P625?uselang=bs P625 --> kurdiska --> Property:P625?uselang=ku P625 --> polska --> Property:P625?uselang=pl P625 --> spanska --> Property:P625?uselang=es P625 --> persiska --> Property:P625?uselang=fa P625 --> tyska --> Property:P625?uselang=de P625 --> danska --> Property:P625?uselang=da P625 --> norska --> Property:P625?uselang=no P625 --> engelska --> Property:P625?uselang=en P625 --> somaliska --> Property:P625?uselang=so P625 --> arameiska --> Property:P625?uselang=arc P625 --> turkiska --> Property:P625?uselang=tr P625 --> albanska --> Property:P625?uselang=sq P625 --> thailändska --> Property:P625?uselang=th P625 --> ryska --> Property:P625?uselang=ru P625 --> ungerska --> Property:P625?uselang=hu P625 --> kantonesiska --> Property:P625?uselang=yue

Vän av ordning som ser denna mångfald av språk samtidigt som vi ser alla dessa kommunikatörer som anställs i kommunerna så har jag efter att letat utegym hos > 200 kommuner (antal/karta) inte hittat en sida med andra språk en svenska om utegym....

Öppna data designmönster - fallback language
I Wikidata kan man sätta upp fallback language dvs. finns inte saker på kinesiska så kan man ha fallback engelska och sedan fallback svenska vilket borde vara ett mönster på alla kommunala datadrivna websidor om ex. utegym - exempel karta på Sveriges utegym med websida vi funnit - språk kinesiska, fallback engelska/svenska

85a352bb-af75-43c3-9fd7-b9936fb54d6e-image.png

Jag måste säga att det känns lite konstigt att till exempel ha krav på att följa Riksarkivets FGS:er som de ser ut idag. Om något ska levereras om 10-15 år kan jag nästan garantera att FGS:erna då inte kommer att motsvara de som finns idag. Brottar nu med FGS ärendehantering som är i version 1.0 men samtidigt "interimversion". Har varit det i ett tag nu så jag undrar hur länge något kan vara "interimversion". Personligen är jag mer förtjust i Dilcis dokumentation och specifikationer. Känns modernare och mer genomtänkta. Jag lutar åt att faktiskt använda CITS ERMS och sedan göra ett mappningsdokument till FGS ärendehantering om det behövs. Har också observerat att Schematron äntligen har börjat komma även hos Riksarkivet men då inte för FGS ärende...

@mattias Det vore intressant att se en uppföljning av publiceringar över tid, går det att få fram?

Kanske DIGG skall ta rygg?

Tweet om IKEA

b83564f4-7fdb-4d7f-a17e-85ba309e9ad4-image.png @salgo60-ej-aktiv

om hur Amazon jobbade (några år gammal)

All You Need to Know to Build a Product Knowledge Graph (KDD 2021 Tutorial)

Google om sin nya shopping graph

Förra helgen var det Wikidatacon och Wikibase som är samma motor som Wikidata kommer snart att släppas som en Wikibase.cloud version som skall vara gratis att använda (finns redan tidigare som Docker och som en liknande variant på WBstack)
a9b8e5fe-7ce5-44c0-aa84-7267cfa1f7b9-image.png