Community på Sveriges dataportal

Det är bara att publicera… tycker lesson learned och även om du kollar på mitt data och tycker även du säger det indirekt det är dålig fart på kommunerna… tror ni måste hitta mer effektiva sätt att skapa bra data

dom 2 privata aktörer jag hittat har båda > 700 hundrastplatser

ingen av dom går dock att få kontakt med #62 och #63

gissar att dom gett upp

Mapcomplete har en approach som jag gissar passar kommuner bättre… istället för en pdf spec så får du konkreta frågor

persistenta identifierare måste man ha tyvärr är det en bristvara och jag skrev idag om hur fel det är att inte ha det för myndigheter

@Andreas-Sundberg sa i Frågor om metadatakvalitet och ev bugg?:

@josefinlassi sa i Frågor om metadatakvalitet och ev bugg?:

Ok @Andreas-Sundberg Ja, vi är medvetna om att det är svårt att förstå hur metadatakvalitet räknas ut, och vad man kan göra för att få upp resultatet. Det är fler som har påpekat det. Så du har helt rätt i att det behövs en insats från oss i att förtydliga det. Status är att frågan ligger i våran backlogg men att vi har varit tvungna att prioritera annat ett tag (bl.a. besvara mätningar från bl.a. både EU och OECD, remisser, uppstart av regeringsuppdrag mm). Och jag tror inte att det bara är en snabbfix som behöver göras kring MQA, utan antagligen ett lite större arbete. Vi skulle kunna bjuda in till ett möte om MQA för att reda lite mer i problembilden. Jag kan tyvärr inte säga exakt när det skulle kunna ske.

@josefinlassi Ja det var bara det här jag ville veta. Att det finns i en backlog och att det är planerat att åtgärdas.
Jag är gärna med på ett möte kring det så snart det finns tid och möjlighet hos er.

Jag är gärna också med på ett sånt möte, då jag irriterar mig på att jag inte når högre i kvalitet på min metadatabeskrivning trots att jag tycker att jag "har gjort allt". Det är OK att jag inte leder, däremot vill jag veta varför jag inte leder. 😉

Har kört vår katalog i omgångar mot europeiska dataportalens valideringstjänster och får en del märkliga fel som jag tror är enkla att åtgärda, som är svåra att åtgärda och som jag inte förstår vad de betyder...

Jag nås på 0735152802 om du har frågor... det mesta finns dock på GITHUB av alla hobby projekt jag gjort eller föredrag jag haft mest förut om Länkade data vilket jag ser som en "vidare utveckling" av referenskoder

🔗 Länkad data vs. referenskoder

Referenskoder (t.ex. interna ID-nummer eller kodsystem som “A123” eller “SE12345”) används ofta för att identifiera objekt i slutna system — till exempel en kommun, ett skyddsobjekt eller en plats i en databas. De fungerar bra inom den egna organisationen, men saknar ofta mening utanför sitt sammanhang. Om någon utanför systemet ser koden “A123” vet de inte vad den betyder utan tillgång till samma kodlista.

Länkad data däremot bygger på öppna URIs (webbadresser) som pekar direkt till ett objekt som kan förstås globalt.
I stället för en sluten kod används alltså en webblänk, ofta från Wikidata, VIAF, GeoNames eller OpenStreetMap.

Till exempel:

Referenskod: NR123 Länkad data: https://www.wikidata.org/entity/Q179049 (Nature reserve) som en graf https://w.wiki/G24c

e5b3c943-5570-4479-91fc-9e24d99f94e7-image.png

Det innebär att:

varje objekt får en globalt unik identifierare - persistent unik identifierare data kan kopplas samman automatiskt mellan olika databaser, man slipper manuella kodlistor, och information kan uppdateras och delas maskinellt via standarder som RDF och SPARQL.

Kort sagt:

Referenskoder är interna etiketter, medan länkad data är öppna länkar till begrepp som datorer och människor kan förstå globalt.

OT: DIGG hade ett projekt med att skapa en profil för persistenta identifierare för 2 år sedan som jag tycker tyvärr blev för konsult styrt och mer en pdf än nu tar vi nästa steg....

@magnusp jag tar bort inläggen men jag har loggat saker i 5 år.... men lycka till som sagt nås på 0735152802 min cv

Skapade > 70 AI genererade filmer

Temat är digital mognad, öppna data och framtidens leder.
Filmerna visar hur Stockholm Archipelago Trail borde utvecklas från PDF och projekt till ett levande, datadrivet ekosystem. Genom AI-genererade kortfilmer illustreras resan mot FAIR-data, interoperabilitet och smart turism.

🗺️ FAS 1 – Digitaliseringens resa börjar (från PDF till API)

Omställningen från statiska dokument till levande data och API:er.

Nr Titel Språk Innehåll 1 Från PDF till API: Ledens framtid Svenska Videon beskriver övergången från traditionell PDF-baserad dokumentation till ett öppet API för vandringsleden, och visar hur data kan göras tillgänglig och interoperabel för olika aktörer. Den tar upp tekniska och organisatoriska utmaningar i digitaliseringen av leden. 2 Den universella leden - Stockholm Archipelago Trail Svenska Relaterar till hur leden kan göras internationellt tillgänglig och språköverskridande genom att använda Wikidata för att skapa ett "language-agnostic framework" för vandrare från utlandet. 3 Att avkoda leden - Stockholm Archipelago Trail Svenska Fokuserar på behovet av att strukturera och standardisera data (Nivå 3) genom att följa standarder som INSPIRE eller Wikidata för att möjliggöra digital interoperabilitet. 4 Stockholms Archipelago Trails digitala spöke Svenska Adresserar bristen på transparent och öppen data för leden, där investeringar i fysiska objekt (som skyltar eller grillplatser) inte har resulterat i tillgängliga digitala leveranser eller API:er. 5 Stockholm Archipelago Trail - the Hikers Challenge - The Power of the Crowd Engelska Belyser vikten av community-drivna initiativ (Crowd) och verktyg som OpenStreetMap och Wikidata för att samla in och kvalitetssäkra data om intressepunkter längs leden. 6 Skapandet av den moderna leden - Stockholm Archipelago Trail Svenska Diskuterar utvecklingen mot en "modern led" genom att uppnå högre digital mognad (Nivå 4–5) med länkad data och realtidsinformation. 7 Data Reshaping Hiking #151 #73 Engelska Handlar om hur data och digitalisering omformar vandringsupplevelsen och möjliggör smart turism genom datakvalitet och digitala tvillingar. 8 The Future of the Trail Engelska Fokuserar på framtidsvisionen för leden: full digital mognad (Nivå 5) med realtidsmetadata, API-tillgänglighet och en Single Source of Truth (SSOT). 🌍 FAS 2 – Flerspråkighet och global räckvidd

Hur leden görs tillgänglig för en internationell publik med hjälp av länkad data och Wikidata.

Nr Titel Språk Innehåll 9 Hiking's Data Problem Engelska Beskriver de utmaningar som finns i friluftslivsdata – datasilos och brist på API-först-tänkande, vilket leder till låg digital mognad (ofta Nivå 0). 10 Données de Randonnée Franska Visar hur SAT använder Linked Data (Wikidata/OSM) för att skapa språköverskridande information om leden för internationella vandrare. 11 De Stockholm Archipelago Trail Nederländska Fokuserar på vikten av digital tillgänglighet och hur datamognad säkerställer att information om leden är sökbar och återanvändbar. 12 Schärengarten-Wanderweg Tyska Adresserar utmaningarna med datasilos och betonar att övergången till API:er är nödvändig för realtids- och flerspråkig information. 13 Stockholms skjulte utfordring Norska Belyser hur bristen på öppen data och API-först-tänkande skapar en “dold utmaning” för datahantering, och hur Wikidata löser nordiska språkbarriärer. 14 Il Puzzle dell'Arcipelago Italienska Beskriver hur projektet samlar ihop splittrad information (“puzzlet”) genom strukturerad, länkad data (Nivå 4). 15 Stockholms Skærgårdssti Danska Illustrerar behovet av en gemensam datakälla (SSOT) för korrekt och uppdaterad information på danska oavsett plattform. 16 Guia do Caminhante Perdido Portugisiska Presenterar visionen om en digital guide med flerspråkig metadata för att hjälpa vandrare att hitta service och intressepunkter. 17 Stockholmi saarestiku rada Estniska Fokuserar på hur digital interoperabilitet möjliggör datadelning oberoende av lokala språkkunskaper. 18 Szlak Mówiący Twoim Językiem Polska Understryker målet att skapa en språkligt oberoende ram via Wikidata som levererar ledinformation på polska och andra språk. 19 El Camí de l'Arxipèlag Katalanska Beskriver hur SAT-projektet arbetar datadrivet för att nå högsta nivåer av digital mognad (Nivå 4/5). 20 Stockholm Patikası Zorlukları Turkiska Adresserar de digitala utmaningar som finns i svensk friluftslivsdata där aktörer misslyckas leverera öppna, strukturerade data. 21 Карта первопроходца Ryska Visar hur Wikidata används för att skapa flerspråkiga kartor (Nivå 4) tillgängliga för rysktalande besökare. 22 Μονοπάτι Αρχιπελάγους Στοκχόλμης Grekiska Diskuterar hur digital interoperabilitet gör metadata begriplig för grekisktalande användare. 23 จากพิมพ์เขียวสู่ป่าลึก: ภาษาลับของเส้นทาง Thailändska Beskriver övergången från analoga källor till strukturerad Smart Data (Nivå 3-5) för automatisk översättning och publicering. 24 數據破解斯德哥爾摩群島步道 Kinesiska (Traditionell) Belyser vikten av att standardisera geodata (INSPIRE/Wikidata) för att “avkoda” leden för kinesisktalande besökare. 25 広がる道：誰もが使えるトレイルへ Japanska Handlar om att skapa en led som är universellt tillgänglig och följer FAIR-principerna via Wikidata. 26 ஸ்டாக்ஹோம் தீவுக்கூட்டப் பாதை திட்டம் Tamil Understryker behovet av API:er och länkad data (Nivå 5) för aktuell information till tamiltalande turister. 27 സ്റ്റോക്ക്ഹോം പാതയും ഓപ്പൺ ഡാറ്റയും Malayalam Fokuserar på hur öppen data och community-insatser (OSM/Wikidata) bygger ett hållbart informations-ekosystem. 28 द्वीपसमूह को समझना Hindi Diskuterar hur datakvalitet och SSOT är avgörande för tillförlitlig information på hindi. 29 ਟਾਪੂ-ਸਮੂਹ ਨੂੰ ਖੋਲ੍ਹਣਾ Punjabi Belyser hur flerspråkig metadata via Wikidata öppnar upp skärgårdens information för punjabitalande besökare. 30 ಹಾದಿಯ ಭವಿಷ್ಯ: ಡಿಜಿಟಲ್ ಸವಾಲು Kannada Sammanfattar digitala utmaningar (brist på API:er, strukturerad data) och behovet av hög digital mognad. 31 길의 미래를 함께 만들다: 스톡홀름 군도 트레일 Koreanska Fokuserar på att bygga framtidens led med Linked Data (Wikidata) för global tillgänglighet. 🧩 FAS 3 – Arkitektur och smart data

Hur vi går från fragmenterad information till sammanhängande digitala tvillingar.

Nr Titel Språk Innehåll 32 Länkad data: Kartlägger vår värld Svenska Visar hur länkad data knyter samman geografiska data (OSM) och metadata (Wikidata) för interoperabilitet (Nivå 4). 33 Den vidgade stigen Svenska Fokuserar på att utvidga leden till ett öppet dataekosystem med flerspråkig, länkad information. 34 Bygg framtidens vandringsleder Svenska Strategier för digital mognad (Nivå 5): API-först, realtidsdata och SSOT. 35 Agile Linked Data: Sustainable Trails Engelska Hur agila metoder och Linked Data säkrar hållbarhet genom interoperabilitet (Nivå 4/5). 36 Den smarta leden Svenska Introducerar “Smart Data” och hur API:er kan ge realtidsstatus och dynamiska data. 37 Från kaos till smart data Svenska Illustrerar vägen från Kaosnivå (Nivå 0) till Smart Data och digitala tvillingar (Nivå 5). 38 Unseen Architecture of Trails Engelska Beskriver den “osynliga arkitekturen” bakom leden: metadata, Linked Data och SSOT. 39 Make Hiking Data Shine Engelska Förespråkar FAIR-data (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable). Relaterar till #241 . 40 Bortom ledmarkeringarna Svenska Betonar att digital upplevelse bör gå bortom fysiska skyltar – genom rik metadata. 41 Hiking Maturity Model #241 Svenska Introducerar Hiking Trails Digital Maturity Model – från Kaosnivå (0) till Smart Data (5). 42 Stockholm Archipelago Trail Living Digital Twin #200 Svenska Fokuserar på den levande digitala tvillingen för SAT med Linked Open Data (Wikidata/OSM). 43 Stockholm Trail’s Digital Twin – English #200 Engelska Engelska versionen av nr 42 – smart turism genom Linked Open Data och flerspråkighet. 🧠 FAS 4 – Tillgänglighet, kvalitet och transparens

Om vikten av öppna data, tillgänglighet och ansvar i offentliga projekt.

Nr Titel Språk Innehåll 44 Skapa tillgänglig natur #245 Svenska Betonar vikten av tillgänglighetsdata (t.ex. “wheelchair”-taggar) och behovet av tydliga datakrav. 45 SAT: Vacker led, digital fälla? #261 Svenska Ställer kritiska frågor om SAT-projektet: är det en vacker led men en digital fälla? 46 Stockholm Archipelago Trail – Path or Trap #261 Engelska Engelska versionen av nr 45 – saknad av API:er och öppna data ger digital risker. 47 Vackra leder, digitala fällor #261 Svenska Del av samma kritiska diskussion – visar hur kommunikation ersätter dataförsörjning. 49 Offentliga leder, öppen data #262 Svenska Tar upp vikten av öppna data enligt EU:s direktiv om vidareutnyttjande av offentlig information. 50 Gör friluftsäventyr FAIR #263 Svenska Visar hur friluftsdata kan göras FAIR – sökbar, interoperabel, återanvändbar. 51 Från vilse till återfunnen Svenska Fokuserar på säkerhet: hur data kan förebygga att vandrare går vilse genom realtidsdata. 52 Från Papper till Plattform #263 #241 #147 Svenska Visar processen att flytta leddata från PDF:er till digitala plattformar – en resa i mognad. 53 SAT: Från PDF till öppen karta Svenska Praktiskt exempel på övergång från Kaosnivå (PDF) till interoperabel karta via Wikidata/OSM. 54 Att digitalisera skärgården #93 Svenska Diskuterar Archipelago Access-projektet (€1.46M) och bristen på API:er och öppna data. 🏖️ SMART TURISM & DATADRIVET EKOSYSTEM

Hur öppna data, digitala tvillingar och realtidsinformation kan förvandla besöksnäringen – och vad som händer när man inte gör det.

Nr Titel Språk Innehåll 70 Smart Tourism – Beyond the Brochure #282 Engelska Filmen visar hur smart turism bygger på öppna data, API:er och realtidsinformation – inte PDF-broschyrer. Jämför länder som Finland och Estland med Sverige, där bristen på datadrivna plattformar bromsar innovation. 71 Sjumiljonersfrågan – Lessons from Archipelago Access #283 Svenska En kritisk granskning av projektet Archipelago Access (2019–2021), där 7 miljoner kronor investerades i en “digital portal” utan öppna data, API:er eller interoperabilitet. Filmen visar vad som hade kunnat byggas istället: ett datadrivet ekosystem för skärgårdsturism. 72 Marketing to Data Stewardship #284 Engelska Förklarar skiftet från kommunikationskampanjer till datadriven destinationsutveckling. Visar hur FAIR-data och digital mognad kan skapa hållbar tillväxt i besöksnäringen. 73 Öppna Data, Öppen Turism #285 Svenska En framtidsvision där öppna data om natur, kultur, transporter och service skapar en “Smart Destination” – ett levande digitalt ekosystem för turism där innovation sker genom samverkan. 🧭 STRATEGI & STYRNING (vision och ansvar)

Om kultur, ledarskap och ansvar i digital transformation.

Nr Titel Språk Innehåll 55 Den saknade digitala visionen #268 Svenska En film som tydliggör problemet: myndigheter skriver dokument istället för att bygga öppna, datadrivna ekosystem. Budskapet: “Digitalisering handlar inte om dokument – utan om data.” 56 FAIR Governance – att leda med data #269 Svenska Förklarar hur FAIR-principerna (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) bör genomsyra ledning och styrning. Betonar vikten av datakvalitet, metadata och EU:s Open Data Directive (2023/138). 57 The Missing Digital Vision – EU Data Strategy in Action #270 Svenska Riktad till beslutsfattare – visar hur EU:s High Value Datasets och PSI-direktiv kan användas konkret inom friluftsliv och turism, men där Sverige halkar efter. 🧱 INFRASTRUKTUR & STANDARDER (kopplingen till EU, INSPIRE, PSI)

Hur europeiska ramverk formar framtiden för interoperabilitet.

Nr Titel Språk Innehåll 58 Offentlig datainfrastruktur #271 Svenska Visar hur EU:s INSPIRE-direktiv kan fungera som bro mellan geografiska data och kultur/turismdata. Jämför med Wikidata som ett lättare semantiskt lager. 59 EU:s Viktiga Datamängder – Sveriges Digitala Blindfläck #272 Svenska Lyfter att Sverige ännu inte uppfyller EU-krav på att publicera High Value Datasets som öppna API:er – särskilt inom geodata och mobilitet. 60 Open Data Act in Practice #273 Svenska Visar hur Nederländerna, Frankrike och Estland implementerar EU:s öppna datadirektiv konkret, medan Sverige ofta stannar vid dokument. ⚙️ TEKNIK & ARBETSSÄTT (agilt, API-först, open backlog)

Om arbetssätt, metoder och verktyg som möjliggör öppen innovation.

Nr Titel Språk Innehåll 61 Från backlog till verklighet #274 Svenska Visar hur agila metoder, öppna GitHub-backlogs och iterativ utveckling skapar transparens och snabbare innovation. 62 API First Sweden #275 Svenska Undersöker varför API-först-tänkandet inte slagit igenom i offentlig sektor trots dess centrala roll för modern datadelning. 63 Public Data Infrastructure – the Missing Layer #276 Engelska Förklarar behovet av att betrakta datadelning som infrastruktur – inte som enskilda projekt. Knyter till konceptet “Data Spaces” och EU:s Data Strategy. 💡 MÄNNISKA & VÄRDE (vad händer när man inte är datadriven)

Om konsekvenserna av bristande digital mognad – och varför öppenhet lönar sig.

Nr Titel Språk Innehåll 64 Den förlorade datan #276 Svenska En berättelse om vad som händer när projekt avslutas utan att data lever vidare – PDF:er, döda länkar, bortglömda filer. “Vi betalar för data vi aldrig kan återanvända.” 65 From Tax Money to Open APIs #277 Engelska En internationell version av samma tema – offentliga investeringar ska leda till öppna data assets, inte kommunikationskampanjer. 66 The Cost of Closed Data #278 Svenska Tar upp samhällsekonomiska konsekvenser av stängda data: utebliven innovation, dubbla projekt och onödiga upphandlingar – med exempel från turism och friluftsliv. 🚀 FRAMTID & VISION (The FAIR Trail Network)

En avslutande blick framåt – hur Sverige och Europa kan bygga en gemensam datadriven framtid.

Nr Titel Språk Innehåll 67 The FAIR Trail Network #279 Engelska En framtidsfilm som visar visionen: Europas leder som en sammanhängande, öppen datainfrastruktur via Wikidata och OSM – med realtidskoppling till service, natur, säkerhet och tillgänglighet. 68 Sweden’s Digital Awakening #280 Engelska En reflekterande film om Sveriges nuläge inom öppna data – potentialen finns, men implementationen saknas. En wake-up call till beslutsfattare. 69 Data First – Not Documents #281 Svenska / Engelska En kort, kraftfull film som påminner: digitalisering handlar inte om att skriva – utan om att länka. Fungerar som trailer eller manifest.

Status 2025 okt vandringsleder - bra video

Lät Notebook LM beskriva dagens status - video "Stockholms Archipelago Trails digitala spöke"

min issue #245 med Notebook LM länk

8ca66c36-1c00-43f3-89bf-74de7d661a78-image.png

63454237-60c4-488a-833b-1822ce4a5cd7-image.png

62f94e33-1773-460f-93ad-3556710044f9-image.png

bf359485-53e7-4257-8611-cba9fc72cb5c-image.png

15cc1284-d2c7-443d-a100-8adbf6496c35-image.png

5837c94f-1064-4689-a343-19b0a73e08d0-image.png

ef690d03-a835-4e22-852d-85bae61ce467-image.png

7d1e6344-2ca9-4b7e-92b8-c52481956a7e-image.png

38262d2d-f140-4284-9655-f2c64e9c5b77-image.png

fa1215c2-2257-4034-83c9-9d2b0dc8ec81-image.png

Känns som att det räcker att skrapa lite på ytan för att hitta tveksamma saker… många av dessa bidragsprojekt verkar lätt fastna i ett osunt bidragsberoende.

Jag granskade nyligen hur Tillväxtverket fördelar pengar till vandringsleder

Cirka 7 miljoner kronor går till Stockholm Archipelago Trail, som verkar vara tätt kopplad till partnerskapet “Stockholm Archipelago”, vilket i sin tur hänger ihop med Stockholms stads “Stockholm Business Region”.

7 miljoner är en betydande summa för en led som till stor del redan följer befintliga leder – de har mest satt upp blå/gula band på träd av dessa skall cirka 950 000 kronor gå till att skapa en Digital infrastruktur, utveckling av programvara det vi ser är ca. 80 websidor på engelska/svenska – mest med GPX-spår och Google Maps-inbäddningar senaste bidraget var ett textdokument utan koordinater om "Utmaningar och skönhet med vandring utanför högsäsong" jag vet inte om man skall skratta eller gråta... Ett exempel på vad som beställts är 11 vindskydd #148 När jag gick hela leden, 27 mil i mars/april, hittade jag bara fyra vindskydd. Jag träffade en av projektets deltagare och ställde en rak fråga om var de övriga vindskydden finns. Svaret blev lite undvikande – man ville “överraska vandrarna”, så platserna var hemliga (trots att man lovat öppna data 😉). Tillsynen verkar minst sagt bristfällig – Tillväxtverkets uppföljning består i princip av att ta båten till Grinda, äta på värdshuset och titta på en grillplats, sedan vidare till Utö för att se två vindskydd. Därefter antar man att alla 11 vindskydd är levererade.

Man kan fråga sig var detta skulle hamna på ett korruptionsindex. Det känns som ett systemfel där statliga medel fördelas via en aktör som Tillväxtverket, utan tillräcklig kompetens eller kontroll – och där flera aktörer lärt sig att utnyttja systemet.

Jag saknar en tydlig vision för hur friluftsdata borde hanteras – det är därför jag grävt djupare och byggt SAT Dashboard, med lite “vibe-kodning” som ett försök att visa på möjligheterna med att jobba datadrivet – men som vanligt saknas någon i andra änden.

2b6c9a94-0e66-4a1e-8072-5d00494b7d2a-image.png
85caa419-db4f-40f8-a3d0-74008277308a-image.png

Nu har även URL:en uppdaterats: https://www.dataportal.se/specifications/Minaarenden/6.1

@tomasmonsen Kollade på Q100152716 history

48ef1914-59e1-4e8c-96f5-929446b7c66b-image.png

4b42fc8d-55da-4e34-a492-15595474bee4-image.png

Jag skulle ha rankat ned dom kommuner som försvunnit, lagt på ett slutdatum och den webplats som användes förut....

Om vi springer på data med den gamla url:en så kan vi enklare hitta den post och förstå vad som hänt osv...

Det är säkert inte sista turen med detta objekt innan alla ger upp 😃

@lmdaniel sa i Dataportal.se har stöd för Sparql-queries, visste ni det? 🙂:

@tomasmonsen, jättebra och användbart exempel 🙌

Jag vill bara puffa för att detta nämns i dokumentationen:
https://docs.dataportal.se/dcat/docs/sparql/

Tackar!
Ja det stämmer, men det tillkom tidigare i år, då funktionen aktiverades, så det är "ganska nytt" iaf 🙂 Tror det dök upp i mitt synfält nån gång kring maj då jag skrev mina första trevande frågor.

@Magnus-Sälgö sa i Dataportal.se har stöd för Sparql-queries, visste ni det? 🙂:

Skall vi lita på web.archive.org så är första gången det hittades 2025 jan 13

e57be83e-be74-48ae-b495-b78a5670bb8f-image.png

Det kan säkert stämma, jag hittade sektionen i maj nångång första gången och började experimentera då, tror det kom i samband med en uppdatering av portalen.

Finns det några planer på att skapa länkade data för att se avvikelser mellan länderna då det gäller öppna data

Matcha myndigheter i Lettland med motsvarande i Sverige se vilken typ av data och datamodell dom använder?

Tror att det jobb @Ainali gjort med att skapa persistenta identifierare för alla myndigheter i världen och sedan ha metadata om dom borde göra det lite enklare

Govdirectory - video Lettland / Latvia Ministry of Foreign Affairs WD Q285178 har enWIkipedia

18894498-a4ae-4884-bb41-73b915f82475-image.png

0077c5a1-8b7a-4289-966b-07b41cc05546-image.png

Fråga

finns det 2025 persistenta identifierare för svenska myndigheter eller är allt datasilos... hur identifierare dataportalen en myndighet som laddar upp dataset finns det linked data fins det termkataloger som har samma som så att vi kan enkelt koppla ihop oss med Lettland tror jag pratade om det 2021 länk och hade EEA som exempel se bathingWaterIdentifier

Det är väl bra om vi kan göra oss lite mindre beroende av stora amerikanska tech-giganter. Men jag skulle gärna se en mer nyanserad diskussion. Är det klienter och klientprogramvara som avses? Serverprogramvara i de Drifttjänster som offentlig sektor upphandlar varje år? Virtualisering? Logghantering? Att Microsoft är totalt dominerande när vi diskuterar klienter och identitetshantering är ingen nyhet, men det har de varit i över 20 år och fortfarande är det ingen seriös aktör som kan erbjuda en funktionell lösning som tilltalar användarna.

Det finns en uppsjö av offentliga aktörer i Sverige (mest kommuner) som har tagit fram ambitiösa program, gått all-in i en open-sourcebaserad ansats, för klienter och klientprogramvara, för webservrar, för applikationer. Men sen backar man tillbaka. Ingen kommer längre ihåg att Jönköping, Hallsberg, Luleå, Filipstad, Motala och Eksjö alla för 20 år sedan satsade på open-sourcebaserade alternativ istället för Office-paketet.

Sundsvalls kommun, som har varit lite av en föregångare avseende open-source (man la exempelvis ett antal miljoner skattekronor på att utveckla en egen katalogtjänst/metakatalog istället för att använda Microsofts standardprogramvaror) övergav ändå till slut Wordpress till förmån för SiteVision för ett par år sedan. Efter att ha åkt land och rike runt och promotat just Wordpress.

Vad hände med eSams digitala samverkansplattform? Är det några myndigheter som hoppade på det tåget?

Skulle vara intressant med en liten utredning som analyserar varför tidigare open-source satsningar avseende klientprogramvara inte har flugit. Så kan vi koncentrera oss på att åtgärda dessa.